»Dumt att säga att det värsta är över«

Det är fem månader sedan Jenny Rundbladh tillträdde som vd på SPP Pension & Försäkring. Även om hon är ny på posten är hon långt ifrån en nykomling. Totalt har Jenny Rundbladh varit elva år i försäkringsbranschen med en bakgrund bland annat från If Skadeförsäkring och försäkringsförmedlaren Aon.

– Jag har jobbat med allt från sak till livförsäkring och har varit både på kund-, givar- och förmedlarsidan. Jag är på så sätt ingen specialist, men en ganska bred generalist, säger hon till Finansliv.

Närmast kommer Jenny Rundbladh från en roll som försäljningsdirektör på SPP. Hon kom in i bolaget 2018 och kan på så sätt affären väl, något hon ser som en fördel.

»Det har varit väldigt turbulent och en stor oro och som påverkat arbetsgivarna i världen, branschen och pensionsspararna.«

Längs vägen har SPP förändrats på flera sätt, anser hon. En del handlar om att bolaget i stor utsträckning gått över till agilt arbetssätt, en annan om övergången till bolagets nya digitala plattform som nu är klar. Systemet ska bland annat göra det snabbare att ta produkter till marknaden och innebär även att vissa delar inom back office och administration kan automatiseras, berättar Jenny Rundbladh.

– Det handlar om snabbhet och vad vi lägger vår tid på. Min bild är att det är lite olika mognad fortsatt i vår bransch, det finns många pensionsbolag som inte har kommit så långt än med digitaliseringen.

Hon kunde knappast ha börjat som vd i en mer turbulent och oviss tid. Efter mer än tio år av uppgång på de finansiella marknaderna bröts trenden i fjol med kraftiga ras. Kriget i Ukraina, inflationen och kraftiga räntehöjningar ligger bakom. Världsindex stängde året ned med 20 procent, Stockholmsbörsen backade 25 procent samtidigt som den historiskt stabila räntesidan tappade stort. Det blåste även kraftig motvind för fastigheter som länge annars har varit en trygg hamn för investerare.

Utvecklingen har slagit hårt mot pensionerna. Från toppen i fjärde kvartalet 2021 har tillgångarna som ligger placerade i tjänstepensioner minskat med omkring 16 procent, vilket i kronor motsvarar strax under 1 000 miljarder kronor, enligt Svensk Försäkring.

Fjolåret blev ett tufft bakslag även för SPP visar de senaste siffrorna. I tredje kvartalet hade det förvaltade kapitalet minskat till 215 miljarder kronor från 247 miljarder vid årsskiftet 2021. Resultatet tog också en smäll och backade i första halvåret till 182 miljoner kronor, mot 582 miljoner kronor samma period året innan. Även i tredje kvartalet minskade resultatet kraftigt.

Ett turbulent och svårt år på många områden i omvärlden, säger Jenny Rundbladh.

– Vi gick in i 2022 med stor optimism, och att vi sett slutet på pandemin. Sen hände allt i en slags perfekt storm. Det har varit väldigt turbulent och en stor oro som påverkat arbetsgivarna i världen, branschen och pensionsspararna.

Prognosen ser inte mycket ljusare ut för 2023. Konjunkturinstitutet varnade redan i höstas för att svensk ekonomi går in lågkonjunktur i år. Parallellt med det har företagskonkurserna vänt uppåt och ökade med 8 procent under 2022. Kreditupplysningsföretaget Creditsafe beskriver läget som »konkursstorm« och spår att utvecklingen fortsätter öka under året.

Jenny Rundbladh påpekar att det fortsättningsvis gäller att vara beredd på stora prisrörelser i marknaderna.

– Det vore dumt av mig att säga att det värsta är över. I den här miljön är det viktigt att man har en strategi och är långsiktig i sina placeringar. Jag tror vi kommer se en volatilitet i början av året, men att marknaden över tid kommer stabiliseras och fortsätta uppåt. Det finns trots allt lite ljus i de långsiktiga prognoserna.

Trots läget i ekonomin har SPP visat en stark nyförsäljning som de tre första kvartalen ökade med 55 procent. En del handlar om köpet av S:t Erik Livförsäkring som omfattar 5 000 tjänstepensioner, men utöver det är det inga större överraskningar som ligger bakom ökningen, enligt Jenny Rundbladh.

– Det är rätt långa processer och komplex försäljning, så mycket handlar om att hålla i och att göra det vi är bra på. Där har vi jobbat med segmentering, ökat den digitala dialogen och att jobba nära våra förmedlare ute i landet.

Målsättningen för 2023 är att fortsätta tillväxten. Jenny Rundbladh vill inte gå in detaljer, men påpekar att bolaget vill växa tvåsiffrigt på året. En del i strategin bygger på att gå in i nya affärssegment och att lansera nya tjänster och produkter. Sedan Jenny Rundbladh tillträtt som vd har bolaget satsat på bolån via ett samarbete med Stabelo och framåt finns planer på fler produkter mot mindre företag och inom löneväxling.

Vid sidan av fondsäkring inom icke kollektivavtalade pensioner, som är bolagets största marknad, vill SPP även ta marknadsandelar inom traditionell försäkring som står för runt en tredjedel av det förvaltade kapitalet. Här kommer 2023 att vara extra viktigt, eftersom det är i år upphandlingen för ITP görs.

ITP står för Industrins och handels tilläggspension, upphandlingen görs vart femte år och omfattar runt 2 miljoner privatanställda tjänstemän och tidigare anställda. Sett till de pensionspremier som betalas in är ITP det klart största området inom kollektivavtalade tjänstepensioner. Att vinna upphandlingen och bli en av de valbara aktörerna är därmed en biljett in för pensionsbolagen att snabbt växla upp sin affär.

SPP har sedan tidigare varit med som ett av de valbara alternativen på fondförsäkringssidan, men har inför årets upphandling även lagt anbud på traditionell försäkring. Jenny Rundbladh påpekar att upphandlingen är viktig, men att tillväxtmålet inte står och faller med den.

– ITP-upphandlingen är en möjlighet att växa i en marknad utan marknadsföring och vi har bra val i ITP-upphandlingen, samtidigt ska man komma ihåg att det är en lågmarginalmarknad. Jag tror mer att det är ett viktigt skyltfönster för att finnas brett hos våra företag på ITP-området där vi kan komplettera med andra erbjudanden som chefsplaner och alternativa planer i tillägg till ITP.

Att bestämma vilka pensionsbolag som får vara med genom en upphandling är ett ganska unikt tillvägagångssätt, vad tycker du om det?

– Jag har respekt för den svenska modellen och parternas arbetssätt där man valt att göra en upphandling på bred front. Men jag tror ändå det är viktigt med en konkurrensutsatt marknad och där behövs det framåt fler sätt att upphandla försäkring på. Det är väldigt många bolag som inte har kollektivavtal och som vill kunna göra sina egna val.

En av pusselbitarna i SPP:s strategi är hållbarhet. Bolaget har arbetat med frågorna länge och de senaste åren har frågorna fått ett enormt genomslag i branschen, vilket Finansliv tidigare har skrivit om. I fjol stötte dock området på patrull och blev starkt ifrågasatt, bland annat i debatten kring EU:s taxonomi vad som ska klassas som grönt, energikrisen och som en effekt av Rysslands krig mot Ukraina.

Jenny Rundbladh menar att debatten kring implementeringen av regelverket och komplexiteten har varit nyttig.

– Den har aktualiserat frågorna och gjort de mer begripliga för många, både kunder och företag. Vi har sett tendenser av green washing i branschen men som vi nu städar ut. Med det sagt tror jag inte att den hållbara investeringen kommer att ligga oss i fatet. Det har varit en nyttig diskussion, och jag ser bara positivt på att fortsätta jobba för hållbara investeringar vilket vi också ser i avkastningen.

Vad är de största utmaningarna för pensionsbolagen inom hållbarhet?

– Det har varit rätt stort fokus på rapportering och att jämföra äpplen och äpplen. Där har vi sett ett bra städjobb för att skapa ett ramverk. Nästa steg är att göra det begripligt att man kan påverka sin framtid genom plånboken och att få arbetsgivare att förstå att man kan bidra till en hållbar omställning. Där behöver alla vara med och bidra.

»Distributionsmotorn är viktig för alla bolag och då måste man skapa incitament för distribution och det kostar pengar.«

Framåt kommer utvecklingen av hållbarhetsregelverket fortsätta att sätta prägel på pensionsbranschen. Det gäller även regelverken kring open banking, open insurance och kundskydd, tror Jenny Rundbladh. När hon tittar några år framåt spår hon att branschen kommer vara sig relativt lik, med ett fåtal stora aktörer. Problemet är bland annat den ökade regelbördan som sätter käppar i hjulet för nya bolag att komma in.

– Alla nya regelverk gör att det har blivit ganska svårt för nya aktörer att starta försäkringsbolag i dag. Jag tror fortsatt på lite mer konsolidering, vilket vi har sett på förmedlarsidan, och vi kommer se fler partnerskap där en del nya affärsmodeller växer fram.

Som Jenny Rundbladh konstaterar är inträdesbarriärerna höga för att komma in pensionsbranschen, men det saknas inte uppstickare. På senare tid har utmanare på fondområdet som Savr och Fondo börjat pressa både nätmäklarna och pensionsbolagen med nya affärsmodeller och pressade lägre avgifter. Bolagen bygger affären på en fast plattformsavgift och tar inte ut provision, som annars är vanligast. Jenny Rundbladh räds dock inte konkurrensen.

– Konkurrens är i grunden positivt, det vässar oss och utvecklar marknaden. Vi kommer se affärsmodeller utmanas framöver, delvis styrt av regelverken. Sedan har vi ännu inte sett något större hot. Det är en del nya som har klivit fram, men det är få som vare sig har fått in jättemycket kunder eller som visar lönsamhet.

Samtidigt är frågan om provisioner i samband med rådgivning nu återigen uppe för diskussion. Frågan var särskilt aktuell i samband med Mifid2-regelverket 2018 då kraven skärptes, men något förbud infördes aldrig. Nyligen har exempelvis Finansinspektionen efterfrågat ett totalt provisionsförbud och frågan diskuteras även på EU-nivå.

Kritikerna menar att systemet fortsätter att vara otydligt för kunden vems intressen fondförmedlaren företräder, medan branschen menar att självregleringen fungerar väl. Jenny Rundbladh anser att ett provisionsförbud inte vore rätt väg att gå.

– Distributionsmotorn är viktig för alla bolag och då måste man skapa incitament för distribution och det kostar pengar. Där tycker jag att vi har modell som i de flesta fall är transparant och bra samtidigt som vi ställer höga krav på våra förmedlare och distributörer. Så vi är inte för ett provisionsförbud. Det är bra med de regleringar som kommit, det är bra med IDD-regelverket. Men rådgivning är viktigt, och rådgivning och distribution kostar också pengar.

Går det inte lika bra att i stället specificera för kunden vad råd­givningen kostar?

– Det finns många sådana lösningar också, med nettolösningar där man betalar för rådgivning per faktura. Jag tror att det kommer komma fram fler affärsmodeller, vilket bara är bra så att det blir tydligt både för kund och arbetsgivare vad som är vad. Men den självreglering vi har är sund och bra och jag tycker att den fungerar väl.

Flytträtten är en annan fråga som varit på tapeten länge. Systemet har gjorts om i omgångar och blivit både enklare och billigare. Senaste ändringen trädde i kraft i juli i fjol och innebar att fondförsäkringar tecknade även före 2007 ska vara flyttbara, vilket Jenny Rundbladh ser positivt på.

– Det skapar möjligheter för individer att ta kontroll över sin pension, vilket är bra. Men det sagt tror jag också hårt på att inte glömma bort att ett pensionssparande kan må bra i en hemvist, men kanske inte passar lika bra för en annan. Här är rådgivning viktigt, så att kunderna kan ta medvetna beslut och inte förlora exempelvis en garanti i sitt sparande som kan vara mycket värt.

Den nya lagen omfattar inte kollektivavtalade tjänstepensioner som är traditionellt förvaltade tecknande före 2007. Borde lagstiftaren gå ett steg längre och inkludera även de försäkringarna?

– Vi har inte drivit den frågan, men jag tycker det är bra att vi har tagit oss så här långt, säger Jenny Rundbladh.

Så hur kommer pensionsmarknaden att förändras 2023? Jenny Rundbladh spår att digitaliseringen kommer fortsätta parallellt med tuffare regelkrav, vilket leder till en ökad konsolidering. Samtidigt väntar hon sig flera politiska utspel från den nya regeringen.

– I den här miljön med de ekonomiska utmaningarna tror jag vi kommer se en del politik formas. Det handlar till exempel om olika former av skattelättnader på sparande till exempel inom ISK.

Du har tidigare pekat på att det behövs reformer för att göra pensionerna mer jämställda. Hur sannolikt är det att vi får se förändringar i den riktningen i år?

– Det finns flera olika åtgärder som skulle öka jämställdheten, som en bredare löneväxling och att öka andelen i premiepensionen. Att göra det lättare att överföra pensionsrätter är ett exempel som jag tror redan nu skulle kunna ligga nära till hands. Jag tycker det är viktigt att visa på att det finns en ojämlikhet mellan könen i pensionssystemet och som i grunden handlar om löneskillnader.