Gå direkt till textinnehållet
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv. Foto: Sören Andersson

Svenskt Näringsliv: »Sverige går nu in i en lågkonjunktur«

Sveriges BNP-tillväxt kommer att bromsa in kraftigt och bli som högst 0,5 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs nya konjunkturprognos. Samtidigt blir inflationen fortsatt hög. »Den konjunkturuppgång som låg i korten efter pandemin har brutits«, säger chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt.

Världens centralbanker kommer att fortsätta strama åt penningpolitiken för att dämpa det breda inflationstrycket, som drivs av höga el- och bränslepriser. Detta kommer leda till en svag ekonomisk utveckling och lågkonjunktur, spår Svenskt Näringsliv i sin konjunkturprognos.

Huvudscenariot är att svensk tillväxt bromsar in till 1,9 procent i år och till 0,5 procent 2023. Samtidigt kommer inflationen mätt enligt KPIF bli 6,8 procent i år och 3,6 procent nästa år, vilket är betydligt lägre men »fortfarande långt över inflationsmålet« skriver Svenskt Näringsliv.

Riksbanken väntas höja styrräntan till 2 procent i slutet av 2022 och till 2,25 procent i slutet av nästa år. Arbetslösheten sjunker till 7,6 procent i år, men stiger till 7,8 procent i genomsnitt 2023, enligt prognosen.

– Den konjunkturuppgång som låg i korten efter pandemin har brutits. Sverige går nu in i en lågkonjunktur. En förutsättning för att läget inte ska bli än värre är att exportindustrin har konkurrenskraftiga villkor. Då kan exporten motverka en minskad inhemsk konsumtion, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.

I det andra, mer pessimistiska scenariot blir BNP-tillväxten endast 0,1 procent 2023, styrräntan höjs till 2,75 procent nästa år och arbetslösheten stiger till 7,9 procent.

Mest läst

Finansförbundets krönika

»Finansförbundet och de flesta andra parter på arbets-marknaden är överens om teorin att inflationen bäst bekämpas genom minskad konsumtion«, skriver Finansförbundets presidium.
Läs Finansförbundets krönika
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord