Svenskt Näringsliv: »Sverige går nu in i en lågkonjunktur«
Sveriges BNP-tillväxt kommer att bromsa in kraftigt och bli som högst 0,5 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs nya konjunkturprognos. Samtidigt blir inflationen fortsatt hög. »Den konjunkturuppgång som låg i korten efter pandemin har brutits«, säger chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt.
Världens centralbanker kommer att fortsätta strama åt penningpolitiken för att dämpa det breda inflationstrycket, som drivs av höga el- och bränslepriser. Detta kommer leda till en svag ekonomisk utveckling och lågkonjunktur, spår Svenskt Näringsliv i sin konjunkturprognos.
Huvudscenariot är att svensk tillväxt bromsar in till 1,9 procent i år och till 0,5 procent 2023. Samtidigt kommer inflationen mätt enligt KPIF bli 6,8 procent i år och 3,6 procent nästa år, vilket är betydligt lägre men »fortfarande långt över inflationsmålet« skriver Svenskt Näringsliv.
Riksbanken väntas höja styrräntan till 2 procent i slutet av 2022 och till 2,25 procent i slutet av nästa år. Arbetslösheten sjunker till 7,6 procent i år, men stiger till 7,8 procent i genomsnitt 2023, enligt prognosen.
– Den konjunkturuppgång som låg i korten efter pandemin har brutits. Sverige går nu in i en lågkonjunktur. En förutsättning för att läget inte ska bli än värre är att exportindustrin har konkurrenskraftiga villkor. Då kan exporten motverka en minskad inhemsk konsumtion, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.
I det andra, mer pessimistiska scenariot blir BNP-tillväxten endast 0,1 procent 2023, styrräntan höjs till 2,75 procent nästa år och arbetslösheten stiger till 7,9 procent.
