Gå direkt till textinnehållet
Birgitte Bonnesen utanför rättegångssalen. Foto: Helena Giertta

Swedbanks tidigare compliancechef ville »inte väcka den björn som sover«

Under rättegången mot Birgitte Bonnesen höll den tidigare compliancechefen Cecilia Hernqvist fast vid att Swedbank inte försökt mörka penningtvättsproblemen i Estland. I mejl från 2018 skriver Hernqvist att hon inte vill dölja information, men »inte heller väcka den björn som sover«.

Under torsdagen hördes nyckelvittnet Cecilia Hernqvist i rättegången mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen. Cecilia Hernqvist var compliancechef på Swedbank 2016–2019, då penningtvättsskandalen i banken avslöjades, och anses ha varit en av Birgitte Bonnesens närmaste medarbetare.

Åklagarna försökte påvisa att Swedbank kände till problemen med penningtvätt i Baltikum, och försökte mörka dessa. Frågorna handlade bland annat om en begäran som kom till Swedbanks filial i New York från den amerikanska finansmyndigheten DFS i februari 2018. DFS begärde att få uppgifter om kunder i banken som haft kontakt med advokatfirman Mossack Fonseca, som uppmärksammades i samband med Panama papers.

Jag följde de rekommendationer jag fick.

Begäran gällde inte bara Swedbanks filial i New York, utan också bankens övriga delar. Det svar som Swedbank senare skickade in omfattade moderbolaget och filialerna – men inte dotterbolagen, där bland annat den baltiska verksamheten fanns. Detta trots att banken visste att det fanns flera kunder i Baltikum som hade kopplingar till Mossack Fonseca.

Enligt Cecilia Hernqvist kontaktade banken en amerikansk advokatfirma och frågade hur man skulle tolka begäran, och vilka delar av verksamheten som åsyftades. Advokatfirman ansåg att det gällde moderbolaget och filialerna, och därför tog man inte med dotterbolagen.

– Har inte det här att göra med att ni ville ta bort Baltikum, för det fanns träffar i Baltikum?, sa åklagaren under rättegången.

– Nej, absolut inte. Det var inte så att vi gjorde det du påstår. Vi kontaktade en stor amerikansk advokatbyrå, vi frågade dem öppna frågor om hur vi skulle tolka det, de kom tillbaka till oss efter att de frågat DFS och sa hur vi skulle tolka det, och vi följde det rådet, sa Cecilia Hernqvist.

Men i mejl mellan advokatfirman och Cecilia Hernqvist har hon frågat om det är okej att utesluta Baltikum i begäran.

»Jag vill inte undanhålla information, men inte heller väcka den björn som sover.« skrev Cecilia Hernqvist.

– Funderade du på om det svar ni lämnade var helt korrekt, eller om det kunde vara vilseledande? frågade åklagare under rättegången.

– Nej, jag följde de rekommendationer jag fick. Dessutom var det tydligt i svaret vad vi svarade på, sa Cecilia Hernqvist.

Birgitte Bonnesen var informerad om begäran från DFS och vad Cecilia Hernqvist svarade, sa hon under rättegången. Det bekräftas också av mejl som åklagarna visade upp.

Jag tycker det är ett märkligt beslut, med all respekt för Finansinspektionen.

Cecilia Hernqvist höll fast vid att hon inte anser att Swedbank har försökt dölja brister i penningtvättsarbetet. Hon anser också att Finansinspektionens varning och sanktionsavgift på 4 miljarder kronor var »ett märkligt beslut«.

– Jag tycker det är märkligt att FI anser sig kunna sanktionera banken för påstådda brister i Estland, trots att de säger att den verksamheten tillhör tillsynsmyndigheten i Estland. Och tillsynsmyndigheten i Estland har såvitt jag vet aldrig sanktionerat banken. Jag tycker det är ett märkligt beslut, med all respekt för FI, sa Cecilia Hernqvist.

Cecilia Hernqvist vittnesmål fortsätter på onsdag nästa vecka. Då är det försvarets tur att ställa frågor till henne.

Rättegången mot Birgitte Bonnesen beräknas vara avslutad den 24 november. Hon står åtalad för grovt svindleri i andra hand grov marknadsmanipulation, samt obehörigt röjande av insiderinformation. Om hon döms riskerar hon sex års fängelse. Birgitte Bonnesen nekar till anklagelserna.