Begränsad marknad för gröna obligationer

Kriget i Ukraina, skenande inflation och stigande räntor har satt hårt tryck på kapitalmarknaderna i år. Förutom röda avkastningssiffror såg fondbranschen under första halvåret stora utflöden på strax över 125 miljarder dollar globalt, enligt en färsk genomgång av Handelsbanken.

Fonder med stark hållbarhetsprofil har gått mot strömmen, med inflöden på runt 100 miljarder dollar under samma period. Samtidigt har flödena in i hållbara fonder börjat att bromsa in och var i somras nere på tvåårslägsta, vilket är kring samma nivåer som i början av pandemin 2020.

Enligt Björn Ordell som är chef för hållbar finansiering på Handelsbanken får man räkna med att makroläget med en växande recessionsrisk kommer att slå mot investeringsviljan på kort sikt.

Samtidigt menar han att det just nu är lättare att emittera en grön än en konventionell obligation. Orsaken till det är att det är enklare att hitta köpare i en sämre marknad till det som är grönmärkt.

– Som emittent av en grön obligation hittar du mer kapital, alltså fler potentiella köpare, vilket är positivt i en svår marknad, säger han.

Parallellt finns ett stort tomrum i utbudet av gröna obligationer i Norden, enligt undersökningen. Utgivarna av gröna obligationer är särskilt fastighetsbolag, kommuner och banker men där industribolag står utanför.

Från investerarsidan finns samtidigt ett stort intresse där man gärna skulle se industribolag emittera gröna obligationer. Efterfrågan i marknaden är större än utbudet, enligt Björn Ordell.

Problemet är att ramverket för gröna obligationer ställer krav på att obligationen måste vara kopplad till en specifik tillgång. För fastighetsbolag är det exempelvis en fastighet som följer en viss energistandard, för en kommun kan det vara en investering i ett vattenreningsverk eller en förnybar energikälla.

– För ett vanligt industribolag har det därför varit svårt att koppla en grön obligation till en specifik tillgång. Många industribolag har varit intresserade, men produkterna har saknats.

Så kallade hållbarhetslänkade obligationer som öppnar upp för fler aktörer kan dock fylla det gapet, tror Björn Ordell.

Hittills i år har det emitterats 81,6 miljarder kronor i gröna obligationer i Sverige, vilket motsvarar runt en tredjedel av alla kreditobligationer, medan hållbarhetslänkade obligationer ligger på 5,3 miljarder kronor.

Han tror att hållbarhetslänkade obligationer snart kommer att ta över stafettpinnen som det dominerade lånet med hållbarhetsprofil.

Vad skulle det innebära för den gröna obligationsmarknaden om mer kapital i stället går mot hållbarhetslänkat? 

– Definitionen vad som är grönt kommer vi i framtiden få från EU:s taxonomi. Sett till den skulle 10–15 procent av den ekonomiska aktiviteten i Sverige kunna bli taxonomi-grön. Det innebär också att det finns ett naturligt tak för hur stor den gröna obligationsmarknaden kan bli. Det finns en begränsad pool av gröna tillgångar.

Samma tak finns däremot inte för hållbarhetslänkade lån, menar Björn Ordell.

– I hållbarhetslänkade obligationer utgår kriterierna från omställning, vilket gör att i princip alla branscher och företag kan ge ut en obligation genom att bli bättre än i dag. Där finns det inte samma begräsning som för gröna obligationer.