»Tekniken kan låsa upp barriärer«

Blockchain ska säkra finansieringen av gröna obligationer. Det ska Stockholm Green Digital Finance se till som i höst lanserar en ny plattform baserad på den nya tekniken. Cecilia Repinski, medgrundare och vd, menar att digitalisering och ny teknik kommer spela en nyckelroll för att driva på den gröna omställningen i finansbranschen.

– Vi hoppas att vår plattform både kan bidra till drastiskt lägre kostnader för emittenterna och samtidigt skapa högre tillförlitlighet hos investerarna. Med hjälp av fintech går det att låsa upp barriärer som hindrar aktörer från att leverera sin fulla potential, säger hon.

Det finns flera skäl till att Stockholm Green Digital Finance startade för drygt ett år sedan. Trots entusiasmen för gröna investeringar, inte minst kring gröna obligationer, är det totala investerade kapitalet fortfarande på en blygsam nivå globalt sett.

Problemet är att det finns få trovärdiga gröna alternativ att investera i och dessutom är det förhållandevis dyrt för många aktörer att emittera en grön obligation relativt en traditionell. Särskilt emittenter i tillväxtmarknader kan få svårt att vinna investerarnas förtroende och attrahera kapital.

– För en ny aktör i Afrika som till exempel driver ett solenergiprojekt kan det vara svårt att visa på trovärdigheten i projekten utan att få en våt filt över sig som gör det för kostsamt att emittera en grön obligation. Samtidigt är det just på tillväxtmarknaderna som investerare kan få störst positiv effekt på sina investeringar.

– Därför är det viktigt att hitta lösningar som underlättar för emittenterna i tillväxtmarknader att möta investerarna och göra produkterna mer tillgängliga, säger Cecilia Repinski.

Stockholm Green Digital Finance blockkedjelösning kallas green assets wallet och är till skillnad från en publik blockkedja som bitcoin en privat lösning där bara ett begränsat antal aktörer deltar i nätverket. Fördelen med att använda en blockkedja är att varje handling eller förändring journalförs öppet och informationen som lagras går inte att manipulera. På det viset blir det enklare för emittenter att validera sina gröna löften och samtidigt bygga upp en historik. Systemet ska också göra det lättare för investerare att avgöra tillförlitligheten i informationen och få en bra överblick över effektrapporteringen.

I dagsläget ligger fokus på att skapa lösningar för gröna obligationer, gröna byggnader och solenergiprojekt. På sikt vill även Cecilia Repinski titta närmare på hur andra tekniker som internet of things, big data och artificiell intelligens kan stötta den gröna omställningen.

När branschen börjar använda plattformen har Cecilia Repinski inget rakt svar på, men utvecklingen är inne i slutfasen med en planerad lansering i november.

– Jag hoppas att det kommer börja användas i viss skala redan 2019 exempelvis av bolag som bygger energieffektiva byggnader. Sedan tar det sannolikt ytterligare ett eller två år innan plattformen börjar användas bredare av andra branscher.