Gå direkt till textinnehållet
Ulrika Boëthius valdes enhälligt till ny ordförande för Finansförbundet på kongressen i Nynäshamn. Hon kliver därmed på sin tredje period som ordförande, denna gång för tre år framåt.
Ulrika Boëthius valdes enhälligt till ny ordförande för Finansförbundet på kongressen i Nynäshamn. Hon kliver därmed på sin tredje period som ordförande, denna gång för tre år framåt.

Ulrika Boëthius omvald för tredje gången

Ulrika Boëthius valdes enhälligt till ny ordförande för Finansförbundet på kongressen i Nynäshamn. Hon kliver därmed på sin tredje period som ordförande, denna gång för tre år framåt.

– Jag är rörd, att väljas för tredje gången är fantastiskt stort. Jag vet att valet av ledare inte återspeglar allt, utan det är vad våra medlemmar och vi gör tillsammans som lyfter Finansförbundet och kommer att göra skillnad, sa Ulrika Boëthius.
Även övriga i styrelsen valdes av de drygt 80 ombuden enligt valberedningens förslag. Sedan tidigare är det beslutat att förbundet nu går över från tvåårig till treårig kongressperiod. Förbundets verksamhet för 2014 och 2015, inklusive bokslut, var därför något denna kongress hade att diskutera.

Sedan var deltagarna snabbt inne på de tre kongressdagarnas röda tråd, ordet och ämnet som plötsligt är på allas läppar: digitaliseringen. Mårten Blix är filosofie doktor i nationalekonomi på IFN, Institutet för näringslivsforskning, och hans område är digitaliseringens effekter på arbetsmarknaden.
– På bankområdet trodde man att när bankomaten kom skulle det slå ut jobben i kassan. Men där blev det en upskilling i stället, det vill säga jobben i kassan omvandlades till mer kvalificerade jobb. Frågan är om det upprepas nu när vi ser att robotrådgivningen knackar på dörren, sa han.
Att 50 procent av alla jobb kommer att försvinna genom digitaliseringen tog Mårten Blix lätt på. Det har alltid varit så att jobb försvinner och nya, helt andra jobb kommer i stället. Men för alla jobb som har moment av upprepning finns nu en risk för automatisering. Men ofta försvinner bara de tråkigaste delarna i jobbet. Vilket borde betyda att den som jobbar där får göra mer av det roliga.
– Men jag vill poängtera att det nu ligger ett stort ansvar på individen vad gäller utveckling och kompetens. Frågan om livslångt lärande, att kompetensutveckla de som redan finns på arbetsmarknaden är central.

Mårten Blix menar att när tekniken väl är på plats drabbar den hela samhället på en gång. Men kanske svänger pendeln tillbaka så att kunderna vill träffa sin bankman igen?
– Möjligt. Man kan också fråga sig om vi vill flyga med självflygande flygplan. Kanske inte nu, men attityder förändrar sig över tid, sa Mårten Blix.
Ombudet Stina Eklöv från Swedbank sa att de förtroendevaldas viktigaste uppdrag just nu kanske är att hjälpa medlemmarna till förmåga och ork att ta större ansvar för sin egen utveckling.
– Men vad är det vi ska kompetensutveckla oss till, vad är mer konkret arbetsuppgifterna om tre år? Och hur håller vi motivationen uppe när det fortfarande är så pass oklart, sa hon.

Hur man ska förbereda sig på förändringarna i just finansbranschen vet Sophia Wikander. Hon är Head of Business Innovation på Nordea.
– Jag säger åt mina medarbetare att ägna fyra timmar i månaden åt omvärlden, att ta reda på saker inom det här området. Alltid med kundens behov i fokus. Kolla på webinars på nätet, ta reda på vad Internet of Things är och vad blockchain kan göra, sa Sophia Wikander.
Kan man läsa av marknaden, se mönster och tolka dem, och har en bra bas i bank slår man nyutexaminerade tiofalt när det gäller jobben inom området, menade hon.
Ett förslag från henne var också att bjuda in fintech-bolag att berätta om sin verksamhet.

Inför behandlingen av ”avtalsmotionerna”, som handlade om avtalet, lön och arbetstid, berättade Ulrika Boëthius om bakgrunden till det tillsvidareavtal förbundet nu har. Hon menade att de senaste avtalsförhandlingarna varit mycket svåra och att ge sig in i förhandlingar alltid innebär ett vågspel, där sådant förbundet redan uppnått starkt ifrågasätts av arbetsgivarna. Därför är uppgiften nu att se till att avtalet fungerar lokalt, att det finns lokala löneprinciper och att utvärdera och utveckla det löpande avtalet. Några avtalsförhandlingar står alltså inte för dörren nu.
– Som en ventil kan parterna träffas under fredsplikt och göra förändringar och förbättringar. Och naturligtvis äger vi vårt avtal och kan även säga upp det, sa Ulrika Boëthius.
På det följde en diskussion om hur starka de lokala förtroendevalda är och hur mycket som ska bestämmas lokalt respektive centralt inom förbundet. Ombudet Lena Lindén från Handelsbanken menade att det finns en förhandlingsordning som ska följas, det vill säga fungerar det inte lokalt ska frågan lyftas till nästa nivå och bli föremål för centralt förhandling.
– Vi behöver få upp ärendena till oss om vi ska lyfta olika frågor med arbetsgivaren. Annars möts vi bara av arbetsgivarens ifrågasättande. Finns det inga ärenden finns inga problem är deras inställning, sa Ulrika Boëthius.

Text: BrittMari Lantto
Foto: Christian Gustavsson

 

Uttalande från Finansförbundets kongress 2016:

”Bankskatt hot mot redan pressad arbetssituation

I finansbranschen har arbetstempot och kraven successivt skruvats upp de senaste åren. Arbetsuppgifterna har blivit alltmer komplexa, samtidigt som företagen rationaliserat och slimmat sina organisationer. Allt färre förväntas göra allt mer.

Konsekvenserna för de anställda blir nu allt tydligare. I en nyligen genomförd undersökning uppgav 66 procent av de tillfrågade att de hade det för stressigt på jobbet. Många uppgav också att det hårda arbetstempot hade en negativ påverkan på deras fysiska och psykiska hälsa samt att privatlivet blev lidande på grund av arbetssituationen. 10 procent hade någon gång under året varit sjukskrivna på grund av sitt arbete. Det höga arbetstempot gör också att planerad kompetensutveckling ofta ställs in.

Finansförbundets kongress kräver att finansbranschens företag tar ett större ansvar för de finansanställdas hälsa och anställningstrygghet. Ingen ska behöva bli sjuk av sitt jobb och alla har rätt till kompetensutveckling under arbetstid.

Den tuffa arbetsmiljön i branschen gör också att Finansförbundet ser med stor oro på förslaget om en bankskatt. Detta kommer utan tvekan att leda till ytterligare rationaliseringar i finansbranschen och en ännu mer pressad arbetssituation för de anställda som blir kvar.

En bankskatt som kopplas till lönekostnaderna måste därför till varje pris undvikas. Höjda arbetsgivaravgifter är en återvändsgränd som inte leder till ökade skatteintäkter – bara ökad arbetslöshet och ytterligare försämringar av arbetsmiljön i finansbranschen.

Arbetsgivarna uttrycker ofta att personalen är deras viktigaste resurs. Regeringen säger sig vilja värna sysselsättningen. Det är dags att visa det i praktiken också.”

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord