Gå direkt till textinnehållet
Foto: Tor Johnsson

USA skärper kraven på Klarna

Högre krav ställs på "köp nu, betala senare"- lösningar i USA och likställs med kreditkort. Klarna välkomnar regleringen men pekar på att det är helt olika produkter.

Betaljätten Klarna erbjuder betallösningen ”köp nu, betala senare” (BNPL). Inom e-handeln har Sverige den högsta andelen betalningar med BNPL i världen, runt 24 procent visar siffror från Riksbanken från 2022. Andelen BNPL- betalningar i USA uppgick till 5 procent.

I veckan utfärdade Consumer Financial Protection Bureau (CFPB) nya vägledningar gällande BNPL-regler i USA. Krav ställs på att BNPL-långivare behöver undersöka kundtvister, återbetala kunder för returnerade produkter och tillhandahålla faktureringsutdrag löpande. Dessa krav gäller redan för kreditkortsföretag.

Klarna skriver i ett pressmeddelande att ”detta tillkännagivande innebär inga större förändringar av Klarnas verksamhet och vi anser att dagens tillkännagivande är ett viktigt steg framåt för att få BNPL-reglering på plats i USA”.

”Oavsett om en kund använder ett kreditkort eller en ”köp nu, betala senare”-lösning har de rätt till viktiga konsumentskydd enligt existerande lagar och förordningar”, säger CFPB:s direktör Rohit Chopra i ett uttalande, rapporterar Dagens industri.

Det är dock Klarnas förhoppning att CFPB inser de stora skillnaderna mellan BNPL och kreditkort och att det är som att jämföra äpplen och päron.

”Kreditkort tillåter vanligtvis användare att låna upp till en förutbestämd gräns, tecknas vid ett tillfälle och kräver ränta på obetalda saldon. Klarnas BNPL är kortfristig, ingen räntekredit och utan avgift vid betalning i tid”, skriver Klarna i pressmeddelandet.

 

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord