Gå direkt till textinnehållet

Utredning föreslår halverat räntetak för konsumentlån

Halverat räntetak och hårdare kreditprövningar är några av Överskuldsättningsutredningens förslag på åtgärder för komma åt risker på den svenska marknaden för konsumentlån.

Det var i november 2021 som regeringen beslutade att tillsätta en särskild utredning kring marknaden för konsumentkrediter och att komma med förslag på åtgärder mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning.

Nu är utredningen kommit med sitt betänkande som har överlämnats till civilminister Erik Slottner. Utredaren föreslår bland annat tydligare regler för marknadsföring, skärpta kreditprövningar och att räntetaket halveras till 20 från 40 procent.

»En ränta på 20 procent bedöms vara den räntenivå som bäst fångar upp de problem med riskfyllda krediter som behöver lösas. Sänkningen bedöms inte heller få några negativa konsekvenser för marknaden i stort«.

Utredaren föreslår även att införa ett skuld- och kreditregister, så kallat Skri-register, som ska omfatta alla kreditgivare som står under Finansinspektionens eller motsvarande utländsk myndighets tillsyn.

Långivarens rapporteringskrav till registret omfattar bland annat uppgifter om vem som tagit lånet, lånets nominella belopp, förfallodatum samt den årliga räntan i procent. Det ska även rapporteras in uppgifter om betalningsdröjsmål för lån som passerat 30 dagar från förfallodagen.

Information som inte kommer att rapporteras in till registret är bland annat en persons taxeringsuppgifter, studielån, och uppgifter om leasingavtal, hyresavtal och mobilräkningar, föreslår utredningen.

Utredaren påpekar samtidigt att hushållens skuldsättning är ett växande problem, där runt 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden, varav omkring 85 000 personer har haft skulder där i över 20 år.

»Konsumtionskrediterna har mer än fördubblats de senaste 15 åren. Enskilda personers skulder hos inkassoföretagen och hos Kronofogdemyndigheten har under perioden ökat ännu mer. I dag uppgår skulderna hos Kronofogdemyndigheten till 101 miljarder kronor, medan skulderna hos inkassoföretagen uppgår till drygt 102 miljarder kronor. Det är historiskt höga siffror«, skriver utredaren.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord