Vad är coco-obligationer?
Över en natt nollades räntepapper till ett värde om 17,4 miljarder dollar, motsvarande 180 miljarder kronor. Bakgrunden är helgens Credit Suisse-affär och nedskrivningen av bankens så kallade coco-obligationer eller AT1-obligationer. Finansliv reder ut hur cocos fungerar.
Helgens affär då UBS köpte upp krisande Credit Suisse har fått stora rubriker på finansmarknaderna. Affären togs i mål med hjälp från statligt håll av regeringen i Schweiz, landets centralbank och Finma, motsvarigheten till Finansinspektionen.
Ett frågetecken som hänger kvar efter uppgörelsen är nedskrivningen av Credit Suisse så kallade AT1-obligationer, eller »cocos« vilket står för Contingent Convertible Bonds.
En Coco-obligation är ett lån som kan tas av banker, och vid händelse av en kris omvandlas till aktier. Systemviktiga banker har sedan finanskrisen 2008 haft vissa krav att köpa coco-obligationer för att bygga en starkare buffert. Anledningen är att skattebetalarna inte ska behöva stå för notan vid en ny finanskris.
Obligationerna konverteras automatiskt om bankernas kapitalbas faller under en viss nivå. De kan också skrivas ned, delvis eller helt. Mer precist omvandlas obligationerna till aktier om det viktiga måttet CET1, eller kärnprimärkapitalrelationen, i banken understiger 7 procent.
UBS köper krisande Credit Suisse
Idén bygger alltså på att värdet på obligationerna ska kunna skrivas ned på ett sätt så att det blir en lättnad för banken. Därmed ger de mer riskfyllda obligationerna också högre avkastning än traditionella obligationer.
I samband med helgens turbulens på finansmarknaderna var det dock länge oklart hur coco-obligationerna i Credit Suisse skulle behandlas, vilket ledde till kraftig volatilitet i andrahandsmarknaden. När affären var klar skulle det också visa sig att coco-obligationerna blivit värdelösa, vilket även varit ett krav från avtalsparterna.
Det största skälet bakom den totala nedskrivningen handlade om att sänka risken i bankens balansräkning. Innan affären uppgick värdet på obligationerna till 17,4 miljarder dollar, eller 180 miljarder kronor, motsvarande runt en femtedel av Credit Suisses totala skuld.
Det innebär att obligationsägarna, däribland banker och institutionella ägare som hedgefonder, inte kommer få sina pengar tillbaka. Samtidigt står det klart att aktieägarna inte går tomhänta i affären utan får ersättning i form av UBS-aktier. Ordningen är ovanlig, eftersom det vanligtvis är obligationsägarna som får betalt före aktieägarna.
Nollningen av Credit Suisse coco-obligationer har samtidigt drivit på en ökad osäkerhet hur den här sortens värdepapper ska värderas. I Sverige rasade tidigare i veckan Swedbanks coco-obligationer med 7,8 procent, enligt Bloomberg. Bankens emission gjordes för en månad sedan och uppgick då till 500 miljoner dollar, motsvarande 5,2 miljarder kronor. Även Handelsbanken och SEB har nyligen emitterat coco-obligationer som sett stora värdetapp.
Förra fredagen garanterade Schweiz centralbank ett nödlån på 560 miljarder kronor till Credit Suisse, men trots fortsatte osäkerheten och Credit Suisse-aktien att falla tungt, vilket ledde fram till uppköpet.
