Snabbkurs: IFRS9
Vad innebär IFRS9?
Peter Malmqvist, Remium.

Vad innebär IFRS9?

Snabbkurs Få koll på IFRS9 med Finanslivs snabbkurs.

Snabbkurs

ÄMNE

IFRS9 införs den 1 januari nästa år, vad innebär de nya reglerna?

LÄRARE

Peter Malmqvist, redovisningsexpert och chefsanalytiker Remium.    

IFRS 9 ersätter IAS39 den 1 januari 2018, vad är det för instrument som omfattas?

– Utlåning och kundfordringar är vanliga exempel på finansiella instrument, men det handlar också om värdering av aktier, obligationer, derivat och liknande, liksom om så kallad säkringsredovisning. Men den viktigaste skillnaden mot tidigare är nog att IFRS9 påverkar beräkningen av bankernas kreditförluster.

Vad är syftet med de nya reglerna?

– Under 2007–2009 kom bulken av kreditförlusterna ganska långt efter att problemen uppdagats. Därför ville man göra regler som var mer framåtblickande. IASB, som arbetat för bättre finansiell redovisning internationellt, valde en teknik som innebär att man ska titta ett år fram i tiden och ännu längre om det finns indikationer på ökad risk för förluster. Finns det inga sådana indikationer, exempelvis på att makroekonomin blivit sämre eller att enskilda låntagare fått problem, behöver banken inte ta höjd för ökade kreditförluster.

Hur görs de nya beräkningarna?

– Tidigare väntade man på att problem hade inträffat, som att en kund inte kunde betala. Nu ska banken göra en bedömning av förlustrisken under lånets hela löptid. Första året görs en uppskattning för ett år framöver, men för resten av lånets löptid görs uppskattningar av förlustrisken om man får indikationer på att risken ökat.

– Om exempelvis arbetslösheten börjar stiga kan det vara en generell indikator, som kan tillämpas i en makroanalys av lånefordringarna. Om det finns makroindikationer som tyder på att ekonomin kan bli tuffare längre fram ska vi väga in det redan nu. Om en enskild kund blivit av med jobbet, är det däremot en faktor för det speciella lånet. Men banken måste ha någon form av indikation. Det går exempelvis inte att skriva ner en fordran bara för att banken har ovanligt stora vinster i en annan del av verksamheten.

Hur görs bedömningen i praktiken?

– Exakt hur den ska gå till är upp till banken. Det är där det stora tidskrävande problemet ligger. Det blir ju inte enklare att göra uppskattningar bara för att banken tittar flera år framåt i tiden.

Vad händer med kreditförlusterna närmaste året?

– Jag tror de nya reglerna gör att vi får se något högre kreditförluster.  Svensk ekonomi går ju väldigt bra och det är därför svårt att se några indikationer som gör att bankerna rent generellt skulle behöva ta upp avsevärt högre kredit­förluster än i dag.

– Genom åren har jag lärt mig att det finns några parametrar som skapar kreditförluster. Det är framförallt när räntorna stiger, vilket bromsar konjunkturen och ökar arbetslösheten. Efter ett tag stiger också kreditförlusterna.

– Men några stigande räntor ser vi knappast det närmaste året, i alla fall inte om Riksbanken får bestämma, och även om det knakar lite på bostadsmarknaden, framförallt i Stockholm, tror jag inte att det utlöser någon våg med kreditförluster.

Det finns regler som styr hur mycket kapital bankerna ska ha. Kommer IFRS9 påverka bankernas kapitalbehov?

– Nej, detta är två spår som löper parallellt. Det ena är regler från Finansinspektionen, för svensk del, som anger ganska exakt hur beräkningarna skall göras. Det andra är redovisningsregler som framförallt fokuserar på en mer rättvisande tajmning av kreditförluster i årsredovisningen. IFRS9 påverkar inte de beräkningar som görs enligt Finansinspektionen.

Vad tycker du om de nya reglerna?

– Jag tycker att det är bra att vi mer tittar framåt. IASB lyckades hitta en rimlig avvägning mellan ökad försiktighet, utan att risken för dolda reserver byggs upp. USA valde en annan, mer schablonmässig väg, som ger högre kreditförluster i början av lånets löptid, men riskerar att ge positiva resultateffekter mot slutet av lånet. Jag tycker att den amerikanska tekniken riskerar att utjämna resultaten på ett sätt som gör det svårare att få grepp om den faktiska utvecklingen.

publicerad
11 december 2017
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Vi är bra på långa ord. Och på att förklara dem. Läs mer i Finansliv #9, hos våra prenumeranter på fredag ⭐️
Nästa vecka är det dags för #finanslivsfrukost om #vettochetikett och det finns några platser kvar! Boka på Finansliv.se(länk i bio) ☕️
I nummer 8 av #finansliv tar vi ett stort grepp på #fintech 3.0 - ✅De överlevde boomen ✅Trenderna bankerna investerar i ✅Därför måste bolagen ändra inriktning Foto: @donkadoo
Den 19 november bjuder vi in till #finanslivsfrukost om vett och etikett i arbetslivet! ☕️Etikettexperten Annmarie Palm föreläser. Boka din plats nu! Länk i bion. #finansliv #vettochetikett
”Vad som är positivt? Här kanske man ska svara att man ska träffa nya kolleger och utbyta erfarenheter, men vet har tid med det??” —En av de tillfrågade i vår undersökning om aktivitetsbaserade kontor. Läs mer i nya Finansliv! #finans #finansbranschen #kontor #aktivitetsbaserat #aktivitetsbaseradarbetsplats
Sista chansen att anmäla sig! Snart är det dags för #finansloppet igen! På fredag är sista anmälningsdagen. Gå in på finansliv.se och boka din plats!
Följ @Finansliv på Instagram