Gå direkt till textinnehållet
Manualen Illustration: Lotta Sjöberg

Vad pratar de om egentligen?

Manualen Hela finansbranschen pratar hållbarhet. Kunderna efterfrågar det och världen behöver det. Men vad betyder egentligen alla begrepp? Finansliv guidar dig genom hållbarhetsdjungeln.

Agenda 2030 och FN:s hållbarhetsmål

Agenda 2030 antogs av samtliga medlemsstater i FN år 2015. Det innebär att år 2030 ska 17 globala hållbarhetsmål (SDGs – Sustainable Development Goals)ha nåtts. Målen gäller alltifrån minskad klimatpåverkan och ökad biologisk mångfald till fred och ingen extrem fattigdom. Hållbarhetsmålen ligger till grund får många hållberhetssatsningar inom finansbranschen.

Taxonomi

Taxonomi betyder klassificeringssystem och finns inom flera olika områden, bland annat biologin. Men när det gäller finansbranschen syftar taxonomi på en klassificering av ekonomiska aktiviteter utifrån deras klimategenskaper, som håller på att tas fram av EU. Taxonomin är tänkt att bli ett gemensamt system som ska visa vilka ekonomiska aktiviteter – snarare än branscher eller bolag – som ligger i linje med Parisavtalet eller som signifikant kan bidra till minimering av koldioxidutsläpp.

Gröna obligationer

Gröna obligationer är obligationer där kapitalet är öronmärkt till miljöprojekt av olika slag. Det finns olika former av gröna obligationer, beroende på hur pengarna används, hur obligationen är granskad, vilken typ av säkerhet den har och kupongens utformning. Ett exempel är klimatobligationer, som har ett eget certifieringssystem genom CBI (Climate Bond Initiative). För övriga gröna obligationer finns också ett slags certifieringssystem, GBP (Green Bond Principles), men det är inte lika omfattande som för klimatobligationer.

Gröna obligationer har oftast samma kreditbetyg och avkastning som övriga obligationer utgivaren ger ut. Senast nästa år kommer Sverige att ge ut sina första statliga gröna obligationer.

Hållbara fonder

Det är inte helt enkelt att reda ut exakt vad en hållbar fond är. Det finns gröna och klimatsmarta fonder inriktade på miljöfrågor, och det finns etiska fonder som är mer inriktade på mänskliga rättigheter och socialt ansvar. Gemensamt för fonderna är att de verkar för att bolagen som fonderna investerar i tar hänsyn till hållbarhet och redovisar sitt arbete. Ett initiativ som används av fonderna på premiepensionstorget är PRI (Principles for Responsible Investments). Fonderna som är anslutna till PRI förbinder sig att följa sex principer som utgår från FN:s hållbarhetsmål.

Hållbara fonder kallas ibland för SRI-fonder (Sustainable and Responsible Investments). Men ofta skiljer sig fonderna åt gällande vilken investeringsstrategi de valt, vilket är ytterligare en faktor som kan göra det svårt för kunder att förstå hållbara fonder.

Divestering, exkludering eller påverkan?

Det finns olika strategier för hållbara investeringar. Den absolut vanligaste är exkludering, enligt statistik från branschorganisationen Eurosif. Det innebär att förvaltaren helt enkelt inte investerar i vissa branscher eller bolag, exempelvis de som producerar fossila bränslen, vapen eller tobak.

Förkortningar att ha koll på

  • SDG – Sustainable Development Goals
  • CBI – Climate Bond Initiative
  • GBP – Green Bond Principles
  • PRI – Principles for Responsible Investments
  • SRI – Sustainable and Responsible Investments
  • ESG – Environmental, Social, Governance

Näst vanligast är engagemang och röstning. Denna strategi går ut på att förvaltaren istället för att undvika vissa bolag försöker påverka dem att bli mer hållbara. Strategin kallas ibland ansvarsfullt ägande eller påverkansarbete, men ska inte blandas ihop med påverkansinvesteringar (Impact Investments). Påverkansinvesteringar innebär att man genom marknadskrafter försöker styra kapital till hjälporganisationer eller företag som arbetar med olika sociala projekt. Enligt denna strategi ska det finnas både en hållbarhetsvinst och en ekonomisk vinst med investeringen. Ett exempel på påverkansinvesteringar är social impact bonds (SIB).

Ytterligare en strategi är integrering. Den innebär att förvaltaren integrerar hållbarhetsrisker och -möjligheter i sin vanliga ekonomiska analys på ett systematiskt sätt. Man mäter alltså vilka effekter – positiva och negativa – som ESG-frågor (Environmental, Social, Governance, en annan benämning av hållbarhetsfrågor) kan ha på företagets lönsamhet.

Normbaserad screeningär en annan strategi som bygger på att man granskar bolagen utifrån om de följer internationella normer, till exempel FN:s konvention om mänskliga rättigheter, och säljer de bolag som inte gör det.

Divestering är egentligen ingen investeringsstrategi, utan som namnet antyder motsatsen till investering. Divestering innebär att sälja innehav i bolag som är etiskt eller moraliskt tvivelaktiga, eller som påverkar miljön/klimatet negativt.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord