»Verkligheten är mer komplex än att bara höja och sänka räntan«

Anna Breman lämnade rollen som chefsekonom och global chef för makroanalys på Swedbank för att bli vice riksbankschef i slutet av 2019. Hennes första år på Riksbanken blev mer turbulent än någon hade kunnat ana. Hon hann bara vara på sitt nya jobb i några månader innan pandemin bröt ut.

– Jag är ändå glad att jag hann få en start, att jag fick lära känna personalen och vara med på några penningpolitiska möten innan pandemin, säger Anna Breman.

Sedan förra våren har nämligen inte mycket varit sig likt. En stor del av personalen på Riksbanken jobbar numera hemifrån. Direktionen, som består av sex leda­möter inklusive Anna Breman, turas om att vara på plats på kontoret. Men alla möten – inklusive de penningpolitiska – sker digitalt.

– Vid kriser står alla medarbetare beredda att lägga i inte bara en extra växel, utan två och tre. Men nu skulle vi göra det samtidigt som vi skulle jobba hemifrån. Att ta alla diskussioner och fatta beslut på avstånd kräver mer av oss än när vi sitter i samma rum, men det har ändå fungerat väldigt väl.

Även om Riksbanken är en myndighet som är van vid att hantera kriser var just en pandemi inte det första man såg framför sig skulle inträffa. För direktionen innebar det en stor mängd extra möten och snabba beslut. Ett tag såg läget mycket allvarligt ut, påminner Anna Breman.

– Det känns som att många har glömt bort hur stökigt det var där i början. Börsen störtdök, marknadsräntorna steg, inte ens de mest likvida marknaderna fungerade under en period. När man tittar på våra åtgärder och vad andra centralbanker har gjort under pandemin så måste man komma ihåg den dramatiken. Och hur nära det var att det också blev en finanskris.

Riksbankens åtgärder för att bromsa pandemin är minst sagt omfattande. Ramen för åtgärdsprogrammet uppgår till cirka 1 800 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt en tredjedel av Sveriges BNP. Riksbanken har bland annat utökat stödköpen av obligationer och andra räntebärande värdepapper med 700 miljarder kronor under 2020 och 2021, varav 390 miljarder hittills har utnyttjats. I de nya stödköpen ingår inte bara statsobligationer, utan även bostads-, företags- och kommunobligationer. Skälet bakom köpen är enligt Anna Breman att se till att företag och hushåll inte får högre räntor, i ett redan ansträngt läge.

– Vi har tidigare köpt statsobligationer, men aldrig kommun- och företagsobligationer. Nu såg vi att det var ett så allvarligt läge att det var motiverat. Vid nya kriser finns ett behov av nytänkande, och att våga agera, säger Anna Breman.

Förutom den mest skakiga perioden under våren 2020 har kreditförsörjningen fungerat bra, både gentemot företag och hushåll.

– Det är till stor del tack vare stödet från Riksbanken, dels vår utlåning till företag via bankerna, och sen obligationsköpen som har hållit de långa räntorna nere.

Men en del av Riksbankens åtgärder har fått kritik, däribland just utlåningen till företag. Riksbanken meddelade tidigt under pandemin att man skulle erbjuda 500 miljarder kronor i räntefria lån till banker för att underlätta deras utlåning till icke-finansiella företag som behöver stöd under pandemin. Bankerna ifrågasatte dels behovet av lånen och dels villkoren, som enligt bankerna gjorde det dyrare att låna via Riksbanken än på den reguljära finansmarknaden.

Endast 165 miljarder av de 500 har utnyttjats hittills.

Att en så liten andel av lånen har utnyttjats är i sig inget problem, anser Anna Breman. Det tyder på att bankernas utlåning fungerar väl trots pandemin, och Riksbankens lån kan då ses som en slags försäkring om läget skulle försämras. I dag har de svenska bankerna dessutom större kapitalbuffertar – en konsekvens av ändrade regelverk efter finanskrisen 2008-2009.

– De här extra buffertarna har gjort att bankerna klarar av en kortare period av stress på marknaden och inte behöver låna så mycket från oss.

Att den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) snabbt gick ut och erbjöd swap-linor för dollarfinansiering till andra centralbanker – däribland Riksbanken – var avgörande för att dollar­marknaden skulle fungera förra våren, enligt Anna Breman. Det gjorde att Riksbanken kunde erbjuda bankerna upp till 60 miljarder dollar i lån, och därmed se till att det inte saknades tillgång till dollar i det finansiella systemet.

– Vi hade redan gått in och förberett för att använda vår valutareserv, men i och med att vi fick den linan behövde vi inte använda så mycket av reserven. Där ser man också hur viktigt det är med centralbankernas oberoende, att Fed självständigt kunde fatta det beslutet trots ett svårt politiskt läge i USA.

Riksbanken har haft nära kontakt med både Fed, Europiska centralbanken (ECB) och de nordiska grannländernas centralbanker under pandemin. Men Anna Breman understryker att det inte förekommit någon samordning kring de penningpolitiska besluten.

– Vi fattar alla våra självständiga beslut, men det har varit viktigt att kunna dela information och lära av varandra. Det finns ett gott kunskapsutbyte mellan centralbankerna.

Man ska självklart vara ödmjuk, jag säger inte att allt har varit perfekt. Men sammantaget har ändå både de finanspolitiska och penningpolitiska stödåtgärderna haft stor effekt.

Riksbanken samordnar inte heller sina åtgärder med finans­politiken. Men kombinationen av penningpolitiska åtgärder och finanspolitiska åtgärder – så som korttidsarbete, slopad karensdag och minskade arbetsgivar­avgifter – har varit viktiga för att klara ekonomin under pandemin, tror Anna Breman.

– Man ska självklart vara ödmjuk, jag säger inte att allt har varit perfekt. Men sammantaget har ändå både de finanspolitiska och penningpolitiska stödåtgärderna haft stor effekt.

Coronapandemin visar vikten av att vara förberedd på det oförutsägbara, enligt Anna Breman. Det går inte att förutse vad nästa kris kommer att bli. Den kan vara klimatrelaterad, utlöst av extremväder eller obalans på de finansiella marknaderna. Hållbarhet är därför en av de viktigaste frågorna för finansbranschen och Riksbanken framöver, anser hon.

– I riksbankslagen är prisstabilitetsmålet överordnat, men vi måste analysera och förstå hur hållbarhet påverkar den finansiella stabiliteten och inflationstrycket.

Riksbanken behöver också se över sina egna tillgångar och placeringar utifrån ett hållbarhetsperspektiv, anser Anna Breman.

– Vi måste ta hänsyn till de finansiella risker som finns. Vi har gått ur vissa delstatsobligationer i valutareserven eftersom de är förknippade med höga koldioxid­avtryck. Vi gör också en fördjupad analys av företagsobligationer, så att vi kan utesluta vissa företag om vi anser att ESG-relaterade risker blir för höga.

Enligt Anna Breman kan det också behövas nya verktyg för att hantera framtida ekonomiska utmaningar – klimatrelaterade eller ej.

– Det händer väldigt mycket på de finansiella marknaderna i dag, att tro att en centralbank ska kunna fortsätta på exakt samma sätt som förr är naivt. Det gäller att vara beredd att agera med de verktyg man har, men också att vara beredd att använda andra verktyg som vi ännu inte prövat.

Anna Breman nämner bland annat negativa räntor, dubbla räntor och yield curve control (att en centralbank åtar sig att köpa statsobligationer till en viss räntenivå snarare än en viss mängd obligationer). Men att Riksbanken skulle börja ge ut så kallade helikopterpengar, som har gjorts i USA under coronapandemin, ser hon däremot som mycket osannolikt.

– Jag är mycket skeptisk till helikopterpengar. I vissa former, så kallad monetär finansiering, är det olagligt. I andra former, som direkta överföringar till hushåll, är det tveksamt om det är lagligt att göra för Riksbanken. Jag anser att det är riksdagens uppgift att besluta om sådana överföringar. Men däremot tycker jag att man alltid behöver vara öppen för  innovationer och våga testa nya saker. Det tycker jag är vår skyldighet som beslutsfattare.

Nya åtgärder kan också vara en nödvändighet, eftersom det låga ränteläget minskar Riksbankens manöverutrymme vid kriser. Att sänka reporäntan får helt enkelt inte samma effekt på ekonomin när den redan ligger på noll.

Anna Breman utesluter dock inte en räntesänkning framöver.

– Det kan bli aktuellt att sänka räntan under noll igen. Men det skulle vara mer lämpligt när pandemin börjar klinga av och restriktionerna har lyfts, då kanske man kan få en skjuts i ekonomin.

Samtidigt anser Anna Breman att det ibland blir för stort fokus på reporäntan. Riksbanken har andra sätt att påverka ekonomin, påpekar hon.

– Om du tittar på Riksbankens 350-åriga historia har vår verktygslåda alltid innehållit många olika verktyg. Den penningpolitiska verkligheten är mer komplex än att bara höja och sänka räntan.

Om du tittar på Riksbankens 350-åriga historia har vår verktygslåda alltid innehållit många olika verktyg. Den penningpolitiska verkligheten är mer komplex än att bara höja och sänka räntan.

Ett lågränteläge kan också innebära att penningpolitikens betydelse minskar, medan finanspolitikens ökar. Anna Breman ser det inte som ett större problem.

– Det pågår en stor diskussion internationellt om finanspolitiken bör ta en större roll för att stabilisera konjunkturen. Och om vi är kvar i det här lågränteläget så: ja, då tycker jag det. I ett lågränteläge är finanspolitiken mer effektiv. Om den blir för expansiv, då går centralbankerna bara in och höjer räntan igen.

I slutändan är det inte finans­politikens uppgift att bevara prisstabiliteten, utan Riksbankens. Men som Finansliv tidigare har skrivit har inflationen de senaste tio åren varit lägre än Riksbankens mål på 2 procent, bortsett från några enstaka undantag. I snitt har inflationen legat på 1,22 procent (KPIF), enligt SCB.

Anna Breman ser dock inte inflationskurvan som ett misslyckande.

Vi har ett flexibelt inflationsmål. Det är alltså inte så att inflationen alltid ska ligga på exakt 2,0 procent. Det är fullständigt orimligt att tro det. Ta bara elpriserna till exempel, förra vintern var det milt, blåsigt och regnigt och då föll elpriserna, i år har de stigit på grund av den kalla vintern. Alla sådan prisförändringar slår på inflationen.

Det förekommer ibland diskussioner om att Riksbanken borde väga in andra finansiella risker i sina räntebeslut, alternativt slopa inflationsmålet helt. Men det kommer inte att ske, enligt Anna Breman.

– Prisstabilitet är fundamentalt. Jag tror att skälet till att vissa tror att inflationsmålet har spelat ut sin roll är just för att vi har haft prisstabilitet så länge i Sverige. Det är lätt att folk tar det för givet. Samtidigt visar det ju att Riksbanken har lyckats. Man behöver bara läsa lite historia för att inse hur skadligt det kan bli med hög inflation eller deflation.

Dessutom säger både riksbanks­lagen och EU-fördraget att prisstabilitetsmålet ska vara överordnat alla andra mål, påpekar Anna Breman.

– Om man vill argumentera för att vi inte ska ha kvar det, då måste man argumentera för att ändra EU-fördraget.

På lång sikt är Riksbankens mål alltså – precis som alltid – att bevara prisstabiliteten. Nu närmast handlar det om att ta Sverige igenom pandemin utan för stora negativa effekter på ekonomin.

Vi måste acceptera att pandemin och de ekonomiska konsekvenserna inte är över ännu. Det är vår skyldighet att vara lite tråkiga nu och ha uthållighet.

Med facit i hand har Sverige inte drabbats så hårt ekonomiskt av coronakrisen som Riksbanken befarade i våras. Å andra sidan har pandemin dragit ut mer på tiden än förväntat, och det är fortfarande oklart hur utvecklingen kommer se ut framöver.

Men Anna Breman är försiktigt optimistisk.

– Vårt huvudscenario är en tydlig förbättring i år. Vi vet att sommaren och våren förmodligen bromsar smittan, och sen hoppas vi på att vaccinationerna kommer minska smittspridningen ytterligare. Då finns det goda förutsättningar för en riktigt stark ekonomisk återhämtning. Men man får inte ta ut det i förskott. Vi måste acceptera att pandemin och de ekonomiska konsekvenserna inte är över ännu. Det är vår skyldighet att vara lite tråkiga nu och ha uthållighet.

Riksbankens direktion har så kallad tyst period i anslutning till de penningpolitiska mötena. Denna intervju gjordes
i slutet av februari och publicerades på finansliv.se den 16 april.