»Vi kan inte rädda världen själva«
Liza Jonson. Foto: Tor Johnsson

»Vi kan inte rädda världen själva«

Intervjun Swedbank Roburs vd Liza Jonson har drivit på branschens hållbarhetsarbete. Hon betonar vikten av samarbete för att klara målen. »Ingen enskild investerare kan ensam driva skiftet av kapital i en hållbar riktning.«

Swedbank Robur hade rivstartat 2020. Med ett vinstrekord och starka förvaltningsresultat i ryggen gick man in i ett nytt decennium. En ny klimatstrategi sjösattes i januari, med sikte på att ställa kapitalet i linje med Parisagendan till 2025. Allt rullade på. Sedan blev det mars, pandemin bröt ut och snart höll den både samhälle och svensk ekonomi i ett järngrepp. Optimism skiftade till krishantering. Den 12 mars skickade Swedbank Roburs vd Liza Jonson ut ett mejl till cheferna på fondbolaget:

Imorgon kör vi en beredskaps­övning. Då vill jag att ni säkerställer att 50 procent av er personal jobbar hem­ifrån.

– Övningen genomfördes dagen efter, fredagen den 13:e, och sedan dess har majoriteten av personalen jobbat på distans, säger hon.

Liza Jonson

Ålder: 45 år.

Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm

Karriär: E-Trade, HIQ, SPP/Storebrand och Swedbank Robur

Parallellt ökade dramatiken på finansmarknaderna. Börserna rasade och den svenska obligationsmarknaden kollapsade. Trots turbulensen klarade sig Swedbank Robur bättre än de flesta, enligt Liza Jonson.

– Det var många aktörer som tvingades stänga sina räntefonder. Vi hade portföljer som fungerade och vi kunde möta likviditeten, så det gick bra, men självklart var det tufft.

Under krisförloppet satt de institutionella kunderna stilla kvar i båten, men på privatsidan var oron desto större. För att möta den gick Swedbank Robur över till dagliga utskick, ibland två om dagen.

– Den närheten tror jag förmedlade en trygghet. Det är som alltid i kriser. Du kan välja två led, antingen drar du dig tillbaka eller så tar du två steg fram och visar var man står och att vi är där med kunderna. Jag tror vi gjorde rätt som gjorde nummer två, säger hon.

Efter att det värsta hade lagt sig började marknaderna vända upp och handlas nu på plus för året. Liza Jonson är försiktig med att spekulera i vad som drivit kurserna, men konstaterar att vändningen är ett styrkebesked.

– Mycket ligger nog i bristen på alternativ med ett lågt ränte­läge. Sedan är det många bolag som har gått väldigt bra, inte minst de med fokus på digitalisering.

Även inne på kontoret börjar det synas små tecken på normalisering. Sedan ett par veckor är nya rutiner på plats som innebär att halva arbetsstyrkan har tillgång till kontoret varannan vecka. Det finns inget krav att de anställda ska vara på plats, men alla är välkomna.

– Den respons vi fått hittills från medarbetare har varit positiv, att de känner sig trygga i miljön, säger Liza Jonson.

Med lite distans, har du varit med något liknande?

– Nej, det tror jag inte att någon har. 2008 var tufft, men den här krisen är speciell. Det hade nog varit svårt att i förväg föreställa sig effekterna av att stänga ned så många samhällen samtidigt.

Det här är Swedbank Robur

Swedbank Robur är i dag störst i Sverige med 4 miljoner kunder och förvaltar runt 1600 miljarder kronor diskretionära mandat inräknat. Med det har bolaget runt en femtedel av fondmarknaden i Sverige och har runt 15 procent av den totala sparandemarknaden. Fokus ligger på Sverige och Norden, men även de baltiska marknaderna är av intresse.

Liza Jonson fick sitt första jobb i finansbranschen strax före millennieskiftet. Det digitala var nytt och banktjänster online var ännu i sin linda. På bordet låg redan ett kontraktsförslag från Procter & Gamble när hon hörde talas om den amerikanska nätmäklaren E-Trade.

– Det var digitalt, det var finans och det var entreprenörsdrivet med huvudbudskapet att sätta kunderna i förarsätet och att öka transparensen inom finansiella produkter. Det tilltalade mig, så jag ställde mig utanför bolagets dörr och gick inte därifrån förrän jag hade fått ett jobb, säger hon.

Under sina elva år på bolaget jobbade Liza Jonson i en rad olika roller. Bland annat som marknads- och produktchef i Sverige och i Norden, vice vd, tillförordnad vd och även som globalt ansvarig för bolagets produktutveckling och marknadsföring.

– Jag jobbade med allt ifrån marknadsföring till projekt­utveckling och att etablera bolaget i nya länder.

Efter det blev det en kortare sejour som konsult på HIQ, men hon rekryterades snart tillbaka till finansbranschen till norska Storebrandkoncernen. Först som vd på SPP Fonder och därefter även som fondchef för Storebrand. Hon stannade totalt i sex år.

Foto: Tor Johnsson

– Jag kände mig lite klar efter det. Jag tyckte jag hade gjort en fin resa med bolaget, men att den utvecklingen som vi hade fått var svår att göra om.

Tajmningen var därför helt rätt när Swedbank Robur hörde av sig, fortsätter Liza Jonson.

– Det gjordes väldigt mycket bra saker inom Robur redan då, men man nådde inte riktigt ut med det. Bolaget har jobbat med hållbarhet sedan 80-talet, men hade hamnat lite i skuggan av andra aktörer. Jag såg stor potential att lyfta det arbetet.

När Liza Jonson kom in som vd på Swedbank Robur 2017 började hon med att sätta upp ramarna för en ny strategi. Arbetet landade i en ambitiös vision att bli världsledare på hållbart värdeskapande. För att nå dit har bolaget tagit fram en klimatstrategi som bygger på två mål: Fondkapitalet ska vara i linje med Parisavtalet 2025, alltså fem år tidigare än deadline 2030, och år 2040 ska fondkapitalet vara koldioxidneutralt.

– Jag förstår att det är ambitiösa mål, men jag känner mig väldigt trygg sett till den aktivitet som sker inom Robur, säger hon och fortsätter:

– Att vara världsledande handlar inte om att vara bäst, utan om att vara en ledare och att visa vägen. Och vi är redan en ledare i dag. Sedan finns det förstås jätte­mycket kvar att göra, men jag ser att det är många som inspireras av oss både i Sverige men även internationellt.

Utvecklingen har gått snabbt. Från att i början vara mer inriktat på miljöfrågan har hållbarhetsområdet blivit allt mer omfattande. Inledningsvis byggde Finansbranschens strategier på att välja bort bruna bolag och sektorer, men även där har pendeln svängt.

Jag pratar nästan aldrig om att välja bort. Vårt fokus ligger på vilka bolag vi vill vara investerade i och hur vi kan påverka dem för att bli bättre.

–När man började prata om hållbarhet så pratade man förr i stort sett bara om att välja bort. Jag pratar nästan aldrig om att välja bort. Vårt fokus ligger på vilka bolag vi vill vara investerade i och hur vi kan påverka dem för att bli bättre.

Det finns dock en rad bolag som Swedbank Robur inte investerar i. Bland annat de som verkar inom kärnvapen, kolproduktion, tobak, pornografi och vapen. En hygienfaktor, men det är inte där som stora värden skapas, anser Liza Jonson.

– Det reella värdet ligger i de bolag som vi de facto investerar i. Det är där fokus ska ligga.

De senaste åren har bolaget startat nära 20 nya fonder, men det är förädlingen av det befintliga utbudet som kommer i första hand. På senare tid har flera omgörningar genomförts, bland annat på indexsidan. I slutet av september lanserades de indexnära Access Edge-fonderna som investerar i alla delar av världen och som ska linjera kapitalet med Parisavtalet. Förvaltningen bygger på det nya ramverket EU Sustainable Finance benchmark. Förordningen innebär bland annat att innehaven i indexfonderna ska släppa ut hälften så mycket koldioxid som sitt index och även löpande minska utsläppen med minst 7 procent per år. Den satsningen är Swedbank Robur, så vitt Liza Jonson vet, först ut med i världen.

Foto: Tor Johnsson

– Vi gör det här därför att någon måste gå före. Då måste vi ha tajtare deadline än 2030 för att andra ska hinna följa efter, om vi ska hinna prova olika vägar, korrigera och göra rätt.

Liza Jonsons förhoppning är att fler fondbolag ska ta efter och leda till ökade samarbeten med andra stora kapitalägare och med bolag. Hon påpekar att den svenska och nordiska fondmarknaden generellt ligger långt fram inom hållbarhet.

– Ju längre bort man kommer desto luddigare blir det. Så vi har kommit väldigt långt. Där har vi också ett väldigt stort ansvar att hjälpa till att driva på internationellt.

Målet är att det samlade fondkapitalet ska vara i linje med Parisavtalet 2025. Enligt Liza Jonson kommer vägen dit se olika ut inom fondbolaget.

– Vi har 80 olika fonder och det finns inte ett format som passar alla. Jag tror exempelvis inte att alla fonder kommer följa EU:s klimatförordning på varje punkt. Våra aktivt förvaltade fonder kommer ha andra strategier för att nå fram, säger hon.

En kritik inifrån branschen som har riktats just mot indexfonder är att fondernas lågkostnadsfokus inte går ihop med ett aktivt påverkansarbete. Swedbank Robur tar sitt ägaransvar oavsett om kapitalet ligger i en indexnära fond eller en aktivt förvaltad fond, säger Liza Jonson.

Att ta en aktiv roll som ägare och arbeta för att påverka i olika frågor är en central del av vår förvaltning, och som ägare har vi en löpande dialog med bolagen vi investerar i

– När vi för en dialog med bolagen, röstar på stämmor och arbetar i valberedningar representerar våra representanter självklart alla våra innehav oavsett fond. Att ta en aktiv roll som ägare och arbeta för att påverka i olika frågor är en central del av vår förvaltning, och som ägare har vi en löpande dialog med bolagen vi investerar i, säger hon.

Nyligen lanserade Robur även så kallade Transitionfonder, som investerar i omställningsbolag. Energisektorn är ett av de viktigaste områdena att investera i på det temat, enligt Liza Jonson.

– Vi är beroende av fossil energi i dag, men det finns väldigt många intressanta investeringsmöjligheter i sektorn. Sektorn är extremt innovativ, man kan exempelvis titta på den exponentiella utvecklingen hur mycket mer effektivt solceller och vindkraft har blivit. Energilagring är nästa stora område som är på gång, energitransport ett annat.

Transitionfonderna kommer även att innehålla traditionellt sett bruna bolag »som inte är perfekta i dag«, men som har en tydlig omställningsagenda.

– Det är de bolagen vi behöver och som gör skillnad. Det är så lätt att bara gå ur sektorer och branscher, men vi måste vara ödmjuka inför att vi har ett stort behov av vissa industrier och branscher. Då måste vi gå in i de bolagen som vi tror kommer står för den stora omställningen, säger hon och jämför med att investera i en energifond.

– Då får du bolag som är hela och rena, men också ganska små. Jag tror inte det är de bolagen som kommer att rädda klimatet, utan vi måste få med de stora och våga investera i dem.

Är det svårt att förklara det här för kunderna?

– Det är både och. När vi kommer ut och träffar kunderna så är det absolut inget problem att förklara så att de förstår. Det svåra är när fonderna hamnar på olika listor där ett löv eller en glob ska tala om huruvida fonden är hållbar eller inte, där finns det en utmaning.

För att uppnå målen i Paris­avtalet behöver runt 7 000 miljarder dollar varje år förflyttas in i hållbara alternativ, enligt FN. Pengarna finns, enligt Liza Jonson, men på vägen finns också en rad utmaningar. I det korta perspektivet påverkar förstås den pågående coronakrisen, men tittar man bortom pandemin kommer det långsiktiga ägandet att vara avgörande.

 Det är de hållbara och långsiktiga bolagen som kommer bli vinnarna på sikt av alla skäl som man kan lägga fram, inte minst drivet av konsumentkraften

– Det är de hållbara och långsiktiga bolagen som kommer bli vinnarna på sikt av alla skäl som man kan lägga fram, inte minst drivet av konsumentkraften, säger hon.

Det gäller också att förenkla och förtydliga information och att bli bättre på att berätta vad branschen gör och åstadkommer som ägare. Men den kanske viktigaste faktorn för att uppnå målen handlar om samarbete.

– Swedbank Robur kommer inte rädda världen själva, utan vi måste samarbeta över bolags-, bransch- och landsgränser. Ingen enskild investerare kan ensam driva skiftet av kapital i en hållbar riktning.

– Det handlar också om att ha modet att våga prova olika vägar och att hela tiden pusha utvecklingen framåt ett steg i taget, säger hon.

Hur långt har vi kommit, och tror du att vi kommer klara hållbarhetsmålen?

– Jag måste tro att glaset är halvfullt. Och jag upplever att många inom finansbranschen vill ta ett ansvar och vara en aktiv del i att skifta kapitalet i en mer hållbar riktning. Jag ser definitivt att det finns ett positivt momentum och en stark vilja i branschen att ta både ett och flera steg framåt.

publicerad
26 november 2020

Relaterad läsning

Nytt nummer av #finansliv ute! Vi har intervjuat Emma Glennow på @marginalen_bank och vi skriver naturligtvis också om hur branschen och de anställda har det under coronakrisen. Foto: @ylvasundgren
Tyvärr måste vi ställa in Finansloppet 2020. Mer info på finansliv.se
Vi har intervjuat Åsa Nilsson Billme, mångfaldschef på @nordea_sverige Nu på finansliv.se Foto: Ylva Sundgren.
Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram