»Vi kommer se helt nya sätt att betala«
Foto: Oskar Omne

»Vi kommer se helt nya sätt att betala«

Intervjun Visas affärsuvecklingschef Majda Nogo vill se fler samarbeten på den svenska betalmarknaden. »Det är bara dumt att tro att vi skulle kunna utveckla allt på egen hand.«

Visa har seglat upp som ett av världens största och mest välkända varumärken, men trots det råder en generell förvirring kring vad Visa faktiskt gör. Den vanligaste missuppfattningen är att Visa ger ut betalkort. Faktum är att Visa inte ger ut ett enda Visa-kort, det är det i stället bankerna som gör.

Den enkla beskrivningen är att Visa är ett globalt techföretag som ser till att det är möjligt att göra och ta emot betalningar. Bolaget tillhandahåller, tätt följd av Master­card, världens största betalningsnätverk och knyter samman flera miljarder konton och konsumenter med över 40 miljoner affärer och tusentals banker. Bolaget tillhandahåller också regelverk för  hur betalningar ska fungera och regleras mellan olika parter för att säkerställa ett säkert betalningsflöde. I sin roll som globalt varumärke fungerar Visa även som garant för att betalningssystemet fungerar.

Majda Nogo

Ålder: 42 år.

Titel: Head of Business Development, Visa Nordics and Baltics.

Karriär: Volvofinans, ICA Banken och de senaste tio åren i olika roller inom Visa

Utbildning: Master i International Business, Handelshögskolan i Göteborg.

Familj: 6-årig dotter.

Intressen: Förutom att försöka hänga med i 6-åringarnas intressen, är jag väldigt intresserad av inredning. Mår dock bäst med en bra bok i handen.

Visa har på sätt och vis en speciell relation med Sverige som ligger i framkant när det gäller digitala betalningar. Av alla betalningar görs 80 procent digitalt och 20 procent med kontanter, att jämföra med de flesta länder i Europa där kontanter i regel är dominerande. Enligt Majda Nogo, affärsutvecklingschef på Visa med ansvar för fintech i Norden och Baltikum, finns det flera faktorer som ligger bakom det. Mycket bottnar i ett väl fungerande banksystem med få aktörer som har velat samarbeta och effektivisera betalningssystemet.

– Svenska banker använder ett gemensamt system, till skillnad från många andra länder som använder ett par olika, och har även sänkt avgifterna för butikerna. Bankerna har även haft backning från politiskt håll som sett möjligheterna i digitala betalningar för att exempelvis komma åt brottslighet och korruption. Dessutom ställer de svenska konsumenterna höga krav och är generellt sett uppkopplade, tekniskt intresserade och kräsna, säger hon.

Majda Nogo menar att nya regelverk, teknologier och förändrade kundbeteenden har präglat betalmarknaden de senaste åren. Regelverken har exempelvis genom GDPR och PSD2 låtit kunderna få mer kontroll över sin finansiella data samtidigt som ny teknologi gjort entré och utmanat gamla strukturer. Dessutom är kundernas beteenden i förändring, vilket inte minst drivs på genom ökade krav från så kallade millenials. De vill ha en upplevelse som är friktionsfri, personlig, transparent och som tillför ett omedelbart värde. Det har i många fall blivit en hygienfaktor att upplevelsen i företagsappen ska matcha mobila pionjärer som Spotify eller Instagram.

Enligt Majda Nogo har vissa aktörer i Sverige kommit en bra bit på vägen att identifiera trenderna och skapa nya lösningar som lever upp till de ökade kundkraven. Nischaktörerna har kommit längst och storbankerna har börjat haka på tåget, men överlag har finansbranschen lång väg kvar att gå.

– Det saknas i dag heltäckande lösningar som kan möta kundernas behov.

Det förändrade landskapet har öppnat upp för nya spelare att komma in i värdekedjan. Tidigare var Visa och Mastercard tämligen ensamma men har numera konkurrens av utmanare som Adyen, Stripe och Izettle.

Vi har alltid haft »frenemies«, det är alltså inte ovanligt för oss att jobba med kunder som man delvis konkurrerar med.

Banden mellan bolagen på betalmarknaden är samtidigt speciell. Ibland är bolagen konkurrenter och i vissa lägen samarbetspartners. Exmepelvis har Visa partnerskap med Klarna och Izettle i Sverige. Det är svårt att göra på något annat sätt, säger Majda Nogo.

– Vi är stora, men även som global aktör är det viktigt att komma ihåg att betalmarknaden alltid kommer vara väldigt lokal. Vi har alltid haft »frenemies«, det är alltså inte ovanligt för oss att jobba med kunder som man delvis konkurrerar med, men som också är intressanta som potentiella partners. Ingen kan nå framgång på egen hand ,utan det krävs att man samarbetar, säger hon.

Foto: Oskar Omne

Samtidigt är det tydligt att de nya spelreglerna har påverkat Visa.

Historiskt sett har bolaget varit försiktiga med att skylta med sina tekniska tillgångar, men de senaste åren har Visa ändrat taktik.

Visas så kallade API:er är numera öppna och bolaget har även brutit ned produkter och tjänster i delkomponenter för att lättare skräddarsy en kunds förfrågan.

API betyder på programmeringsspråk »application program interface« vilket enkelt förklarat är ett protokoll som gör det lättare för olika program att prata med varandra, till exempel för att hämta data från en hemsida till en app.

På Visas portal finns sammanlagt 120 publicerade API:er med specifikationer, beskrivningar vilka användningsområden protokollen är lämpade för och även i ett antal fall simulationsexempel för att visa hur de skulle kunna användas i en slutprodukt.

Bra idéer kan komma från vem som helst och vi tror att samarbeten är nyckeln till framgång när det gäller innovation

– För en utvecklare blir det som ett smörgåsbord där man kan välja ut delarna som är relevanta för den tjänst man ska bygga.

– Vi vill gärna samarbeta med andra. Det är bara dumt att tro att vi skulle kunna utveckla på egen hand. Bra idéer kan komma från vem som helst och vi tror att samarbeten är nyckeln till framgång när det gäller innovation, säger Majda Nogo.

Visa ska de kommande tre åren investera 100 miljoner dollar i den svenska fintechmarknaden. Bolaget har siktet inställt på företag inom open banking, men även på bolag som använder sig av nya teknologier och som har potential att skapa nya och säkra shoppingupplevelser. Vilka bolag som är aktuella för Visa är ännu inte officiellt, men det rör på sig, avslöjar Majda Nogo.

– Vi har flera olika samarbeten på gång. Det handlar om fintechbolag som ska börja ge ut Visa-kort, bolag som har introducerats till bankerna, bolag vi kan tänka oss att investera i och bolag där vi ser potential att introducera på andra marknader.

Enligt Majda Nogo är svenska fintechbolag inte bäst i klassen när det kommer till den underliggande teknikutvecklingen, men ligger däremot i framkant när det gäller att skapa nya affärsmodeller och kan på så vis påverka och förändra gamla sanningar inom olika delar av finansmarknaderna.

– När vi tittar på ett samarbete vill vi se att bolaget kan tillföra ett värde till värdekedjan, till kunden och specifika kundsegment. Som jag ser det finns en uppsjö av fintechbolag i Sverige som har potential att göra det, säger Majda Nogo.

Framåt tror hon att teknologiutveckling i ännu högre utsträckning kommer prägla betalmarknaden där bland annat artificiell intelligens (AI) kommer att vara en av de centrala faktorerna.

Foto: Oskar Omne

Enligt Majda Nogo används AI redan i förhållandevis hög utsträckning och hon tror att tekniken inom ett par år har potential att förändra betalmarknaden i grunden. Hon ser många användningsområden där AI kommer styra i bakgrunden och med allt högre precision kunna förutse vad kunden vill ha – bland annat inom datasäkerhet, röstassistans, lojalitetsprogram och röstaktiverad handel.

– AI kommer att ta över handel och finansiella transaktioner på ett helt nytt sätt. Det är en spännande trend, men samtidigt bara toppen av isberget, säger hon.

För att nämna ett exempel vill kunder inte längre söka information på egen hand. I stället vill de interagera med plattformarna och få snabba svar och lösningar på sina problem.

Tidigare tittade man på hur mycket tid kunden tillbringade i en app, nu ser vi ett tydligt trendskifte där man istället mäter hur mycket tid man kan spara åt kunden.

– Kunderna vill ha information direkt och på ett lättillgängligt sätt. Det är möjligt med alla nya appar som lanseras och inte minst med den ökade användningen av chatbotar som kan ge snabba svar. Tidigare tittade man på hur mycket tid kunden tillbringade i en app, nu ser vi ett tydligt trendskifte där man istället mäter hur mycket tid man kan spara åt kunden.

Trenden Internet of Things (IoT) börjar bli allt mer etablerad och redan nästa år beräknas runt 20 miljoner enheter vara uppkopplade. Enligt bedömare ligger det heller inte alltför långt bort innan majoriteten av dem kan skicka och ta emot betalningar.

Enligt Majda Nogo betyder utvecklingen att betalningsalternativen kommer öka exponentiellt de närmaste åren, vilket också innebär en stor potential för Visas nätverk.

– Vi kommer se helt nya sätt att betala. Det går till exempel redan nu att betala med mobilen och med smarta klockor, men längre fram kommer det gå att betala med i stort sett vad som helst utan krav på mänsklig handpåläggning. Det kommer leda till att betalningar blir allt mer automatiserade och osynliga.

Att enheter kopplas upp och börjar direktkommunicera innebär också en ökad säkerhetsrisk i nätverket, inte minst eftersom kortnummer och annan viktig information kan finnas sparade på ställen som inte har tillräckligt skydd.

För att hantera problemet har Visa en lösning som kallas tokenisering och används exempelvis i Apple Pay och Google Pay. Det innebär att Visa maskar kortnumret och skapar i stället ett slags digitalt ID som är kopplat till kortet men som inte är identiskt med kortets uppgifter. ID:t kallas för token. Det går att begränsa en token till en app eller en e-handlare och det går också att knyta flera token till samma kort. Majda Nogo menar att tokeniseringen av uppkopplade enheter kommer få stor påverkan på betalningsmarknaden.

– Visa finns på 46 miljoner säljställen globalt. I framtiden tror jag att 46 miljoner säljställen kommer omvandlas till 500 miljoner olika sätt att betala på, säger hon.

Majda Nogo ser även stor potential med blockchainteknik och Visa har redan nu lanserat en produkt för större transaktioner mellan företag (B2B Connect). Samtidigt är teknologin är fortfarande oprövad och för långsam för att på allvar konkurrera även på konsumentsidan.

– Det vi sett hittills är att det tar för lång tid att auktorisera transaktioner. Men om ett par år tror jag att vi kommer se avslut i realtid med hjälp av blockchain.

Vi vill inte skapa en situation där en grupp i samhället riskerar att hamna i digitalt utanförskap.

Det pratas mycket i branschen om när Sverige kommer bli kontantlöst. Riksbanken satte prognosen till 2030 men enligt ny studie kan det ske redan 2023. För många klingar den utvecklingen positivt, men samtidigt gäller det att inte glömma bort vilka utmaningar och vilket ansvar det innebär för aktörerna på betalmarknaden.

– Det finns fortfarande en grupp i samhället som använder och som vill använda kontanter, och därför måste vi även utveckla lösningar som gör att alla kan få tillgång till det ekonomiska systemet den dagen när det inte längre finns tillgång till kontanter.

– Vi vill inte skapa en situation där en grupp i samhället riskerar att hamna i digitalt utanförskap, säger Majda Nogo.

Personligen tror hon att det kommer ta längre tid än till 2023 innan betalmarknaden kommer vara helt digital. Däremot tror hon att den kommande femårsperioden kommer leda till en stor utrensning av både kundlösningar och aktörer.

– Jag tror att vi först kommer se en stor inventering av olika tjänster. Några få spelare kommer ha lyckats leverera något annorlunda som kunderna gillar och det är de som blir vinnarna. Det kommer vara betydligt svårare för nya utmanare att etablera sig i den miljön.

publicerad
18 mars 2019
NY SPONSOR. Nu är det klart - @thenaiainitiative är på plats och delar ut dryck till alla som springer Finansloppet.
Den 5 september springer branschen Finansloppet. ✔️Start och mål på Stockholms Stadion. ✔️3,8 km i Lill-Jansskogen. ✔️Picknick och branschmingel efter loppet. ✔️Spring, jogga eller promenera i skogen. www.finansloppet.se #finans #löpning #bank #försäkring
Anmälan är öppen! #finansloppet2019
Nytt nummer! Läs om förtroendekrisen som skakar branschen. #finans #svpol #magazinecover #hållbarhet #finansliv #sustainability #cover #swedbank #finansbranschen #danske
Vi är bra på långa ord. Och på att förklara dem. Läs mer i Finansliv nummer 4 - snart hos alla prenumeranter. ⭐️
I varje nummer intervjuar vi kollegor i branschen. Läs hela intervjun med @planbokssmart.se på finansliv.se
#klimat, #hållbarhet och #greenfinance i fokus på vårt event #sustainable #finance #stockholm. Alla bilder på finansliv.se Foto: Oskar Omne
Följ @Finansliv på Instagram