»Vi ska vara spjutspetsen«

Ekobanken ser inte alls ut som andra banker. Huvudkontoret strax utanför Järna ligger i en rödmålad gammal lada, som tidigare var ett sädes­magasin. Ladan ä­r en del av Skäve Gård, som också driver ett biodynamiskt jordbruk och en dagligverksamhet intill ladan. Gården är kund i Ekobanken. Det går enkelt att ta reda på, eftersom banken öppet redovisar alla sina företagskunder på sin hemsida.

Det är nämligen inte bara utseendet som skiljer Ekobanken från andra banker. Banken har sina rötter i den antroposofiska rörelsen och började på 1980-talet som en sparkassa åt waldorfskolor, ekologiska jordbruk och andra föreningar.

I samma veva startade ett antal banker i Europa med en annorlunda syn på ekonomi, där pengar inte sågs som målet utan som medel för att främja social och hållbar utveckling. Inspirerade av den rörelsen bestämde sig Ekosparkassan i Järna för att ansöka om bankoktroj. På så sätt bildades Ekobanken 1998.

En av dem som var med och skrev ansökan var Annika Laurén, som sedan blev vd på banken. En roll hon behöll i 21 år.

Vid årsskiftet gick Annika Laurén i pension, och Maria Flock Åhlander tog över vd-posten.

– Jag är ödmjuk och hedrad över att få den här möjligheten. Det är ett svårt uppdrag att vara vd för en liten bank, men jag har roligt varje dag på jobbet.

Vd-bytet var välplanerat, enligt Maria Flock Åhlander. Hon och Kristoffer Lüthi, bankens styrelse­ordförande, har under ett antal år jobbat nära Annika Laurén och förberett de anställda på hur det ska bli när hon slutar.

– Det är viktigt i en så här liten organisation. Mitt uppdrag det närmaste året är att skapa trygghet hos personal, ägare och kunder, säger Maria Flock Åhlander.

Hon har jobbat på Ekobanken sedan 2007, först som företagsråd­givare, affärsutvecklare och hållbarhetsansvarig. Sedan blev hon hållbarhetschef och finanschef (CFO).

– Vi var den första banken i Sverige som hade den kombinationen, säger Maria Flock Åhlander.

Hon har kvar titeln som hållbarhetschef även nu. Det är en viktig markering, anser hon.

– De här frågorna måste upp på ledningsnivå och styrelsenivå för att göra skillnad.

Jag såg att om ett företag ändrade bara en liten del i hållbarhetsarbetet kunde det ha stor effekt.

Maria Flock Åhlander har alltid varit intresserad av hållbarhet. Hon har en magisterexamen i ekonomi vid Uppsala universitet, med inriktning på etik och miljö.

Under utbildningen sommarjobbade hon på Astra Zenecas miljö­avdelning och på en konsultbyrå. Därefter började hon som revisor på PWC, med inriktning på medelstora och stora företag. Vid millennieskiftet gjordes en förändring i redovisningslagen som ställde större krav på redovisning av hållbarhetsarbete, och Maria Flock Åhlander började på PWC:s hållbarhetsavdelning. Under hennes sju år på PWC skedde mycket på området.

– Jag såg att om ett företag ändrade bara en liten del i hållbarhetsarbetet kunde det ha stor effekt. Men efter ett tag kände jag att jag ville jobba med hållbarhet utan att behöva kompromissa.

Hon sökte sig från den internationella revisionsjätten PWC till den lilla medlemsbanken Ekobanken, som då endast hade tio anställda. Kontrasten kunde knappast vara större, men det var just möjligheten att kunna påverka mer direkt som lockade Maria Flock Åhlander.

– Jag tilltalades av hela grund­idén, att det är en bank med syfte att driva hållbarhetsutvecklingen framåt, som ser pengar som ett verktyg för det. Och transparensen, att berätta vad vi lånar ut till. Det var det som gjorde att jag valde att ändra inriktning.

Strax efter att Maria Flock Åhlander började på Ekobanken kom finanskrisen. Det var en svår tid för de flesta banker och inte minst för de anställda i branschen. Men Ekobanken var ett undantag. Under krisen växte banken snabbare än någonsin. Kunderna ökade, in- och utlåningsvolymerna växte och antalet anställda blev fler.

Enligt Maria Flock Åhlander berodde tillväxten på Ekobankens annorlunda upplägg. När bankkunderna tappade förtroendet för det traditionella banksystemet ökade istället tilltron till Ekobanken.

– Folk sökte alternativ, både alternativa upplägg till de vanliga bankerna och alternativa investeringar. Man var orolig för sina pengar, helt enkelt.

Tillväxten stannade inte av efter finanskrisen. Under de senaste åren har bankens inlåning och utlåning ökat med 5–10 procent per år. Antalet anställda är nu dubbelt så många som när Maria Flock Åhlander började, och banken fortsätter nyanställa omkring en person per år.

Ekobankens struktur skiljer sig från andra banker, eftersom det är en medlemsbank. För att bli företagskund i banken måste du också vara delägare. För det krävs en grundinsats på 1 000 kronor, som också ger rösträtt på årsstämman. Därefter kan man som ägare köpa fler andelar i banken om man vill. Dessa ger också en värdeutveckling, vilket grundinsatsen inte gör.

Kunder som vill ta lån i banken måste däremot köpa fler andelar. Antalet baseras på storleken på lånet.

– Det är inte en avgift, utan en insats. Man blir ägare i banken, säger Maria Flock Åhlander.

För privatkunder erbjuder Ekobanken bank- och sparkonton samt bolån med hållbarhetsrabatt, vilket banken var först i Sverige med. Det finns även möjlighet att ta privatlån, men inte konsumtionslån.

På inlåningssidan har Ekobanken fler privatkunder än företagskunder, men räknat i volym är andelen ungefär 50/50.

När det gäller utlåning står däremot företag och föreningar för 70–75 procent av volymen.

– Det är den fördelningen vi ska ha. Om man har pengar i Ekobanken så vill man främja hållbara projekt. Därför ska vi främst låna ut till företag och föreningar, det är där pengarna gör mest nytta, säger Maria Flock Åhlander.

Ekobanken ger lån åt tre typer av företag och föreningar: ekologiska, sociala eller kulturella ändamål. Exempel på kunder med ekologisk inriktning är Krav-märkta jordbruk, miljöanpassade bostadsrättsföreningar och cykeltaxi. Bland kunder med social inriktning finns bland annat vård­boenden, dagverksamheter för ungdomar och stiftelser för personer med funktionsnedsättning. Kunder med kulturell verksamhet är till exempel kulturhus, danscenter och hembygdsföreningar. Samtliga företag och föreningar måste godkänna att öppet redovisas som kunder för att få lån.

– Hållbarhet är mer än bara klimat. Definitionen vidgas hela tiden. Därför måste vi ligga i framkant, vara spjutspetsen i den hållbara utvecklingen och vara öppna för nya lösningar, säger Maria Flock Åhlander.

Behöver kunder med exempelvis kulturell inriktning också uppfylla miljökraven för att få lån?

– Nej. Om man ska starta ett kulturhus så är inte det första vi frågar om de källsorterar. Men samtliga kunder granskas, om de skulle vara helt fel ute ur miljöhänsyn så skulle vi inte godkänna lånet.

Ägare och kontoinnehavare i Ekobanken kan i sin tur välja om de vill att deras pengar ska gå till ekologisk, social eller kulturell verksamhet. Det går även att välja vissa geografiska regioner om man önskar det.

– Regionkontona startades efter ett seminarium i Göteborg, där det var kunder som efterfrågade det. Det är en del av skönheten i att vara en liten bank, att man kan göra saker ganska fort.

Kunder kan också välja ett så kallat stödkonto, där man avstår räntan på sparkontot och i stället skänker den som ränterabatt åt företag som har lån i banken.

Nytt sedan förra året är att Ekobanken också erbjuder omställningslån till företagskunder.

– Företag ska kunna använda pengarna för att ställa om till en mer hållbar organisation, till exempel från konventionellt jordbruk till Krav-märkt jordbruk. Vi vill att det ska ske en hållbar omställning i Sverige, säger Maria Flock Åhlander.

Ekobanken är medlemmar i Global Alliance for Banking Values (GABV), ett internationellt nätverk av omkring 60 banker som jobbar för en hållbar utveckling och ökad transparens i finansbranschen.

– Bankerna är alla små, men tillsammans får vi en starkare röst. Vi jobbar med påverkansarbete i till exempel EU, säger Maria Flock Åhlander.

Förra året skrev samtliga medlemmar i GABV under Commitment for Climate Change, som innebär att bankerna ska redovisa sina klimatavtryck och minska dem under de närmaste tre åren.

Ekobanken redovisar sitt klimat­arbete i årsredovisningarna. Internt innebär det bland annat att banken klimatkompenserar för sina resor, även de anställdas pendling till och från jobbet.

Vi kan flyga ibland, men försöker ta tåg så mycket det går.

Men banken har ännu inte uteslutit flygresor. Enligt resepolicyn ska de anställda alltid ta tåg när de reser kortare än 6 timmar. Vid längre resor ska färdmedlet diskuteras, och vd fattar det avgörande beslutet.

– Vi kan flyga ibland, men försöker ta tåg så mycket det går, säger Maria Flock Åhlander.

Gällande externa investeringar är Ekobankens klimatavtryck än så länge noll. Banken har nämligen inte några investeringar, utan endast in- och utlåning. Men efterfrågan finns, uppger Maria Flock Åhlander.

– Vi har genom åren sneglat på möjligheten att sälja andras fonder, vi har många kunder som vill att vi ska säga att de här fonderna håller Ekobanken-standard. Men när vi tittade på det för några år sen var innehållet i fonderna inte bra nog.

Det är också en fråga om resurser, enligt Maria Flock Åhlander.

– Det måste finnas tillräckligt med pengar, och investeringarna får inte äventyra banken. I Sverige är fondmarknaden oerhört pressad. Men vi har alltid haft ett öga på den, och det har vi fortfarande.

Vad tycker du om de Svanenmärkta fonderna?

– Jag tycker att de kan gå längre i vissa delar, men jag välkomnar utvecklingen. Vi säger inte nej till Svanenmärkning, vi måste bara ha de ekonomiska musklerna att tillhandhålla fonder först.

Hon upplever att det finns en stor osäkerhet hos kunderna kring vad en hållbar fond eller investering egentligen innebär, och hon är därför positiv till taxonomin, EU:s nya regelverk kring hållbarhet som väntas träda i kraft 2021.

– Det är viktigt med ett gemensamt regelverk, det handlar om så mycket pengar.

I finansbranschen pågår en debatt om vilket sätt att investera som är det bästa för att bidra till en hållbar utveckling. Ska man påverka bolagen inifrån, eller helt lämna de bolag eller branscher som inte är hållbara?

Här finns inget enkelt svar, anser Maria Flock Åhlander.

– Jag tror att det finns en poäng med att vara inne i vissa bolag och ställa krav, men gör man det så ska det vara väldigt medvetet. Det ska finnas tydliga mål med vad man vill uppnå.

Om man kallar en fond för hållbar och så är det inte tydligt vilka kriterier som gäller, då blir kunderna besvikna och väljer något annat.

Hon anser också att det är viktigt att förklara för kunderna vilka branscher man är inne i och påverkar – och vilka man utesluter.

– Jag tror ibland att man måste visa med kraft att nu går vi ur, vi finansierar inte det här. Transparens är A och O. Svenskarna är vana fondsparare. Om man kallar en fond för hållbar och så är det inte tydligt vilka kriterier som gäller, då blir kunderna besvikna och väljer något annat.

Ibland upplever Maria Flock Åhlander att banker förklarar sina investeringar i icke-hållbara branscher eller bolag med att efterfrågan styr, och att det därför inte finns tillräckliga skäl för att lämna. Det är att göra det för enkelt för sig, anser hon.

– Sluta skylla på kunderna, att det inte finns ett tillräckligt tryck utifrån. Som ledning eller styrelse kan man faktiskt leda utvecklingen och ställa om ändå.

Samtidigt har det hänt mycket gällande just efterfrågan på hållbarhet de senaste åren. Maria Flock Åhlander är glad över att finansbranschen har fokus på frågorna i dag.

– Det kom igång sent, men jag tycker att det är fantastiskt att det sker så mycket nu.

Maria Flock Åhlander lyfter fram det Sida-finansierade initiativet Fair Finance Guide, som hon anser har haft en betydelse för utvecklingen. Fair Finance Guide granskar årligen bankernas hållbarhetsarbete utifrån deras egna offentliga riktlinjer och rankar vilka som skött sig bäst respektive sämst.

Att Maria Flock Åhlander vill framhäva Fair Finance Guide är kanske inte så konstigt, då Ekobanken alltid hamnar i topp i rankingen. Men det är inte poängen, säger hon.

– Fair Finance Guide är inte till för oss, utan för de andra bankerna som behöver ställa om. Att man gör granskningar och kontrollerar om bankerna har gjort som de sagt tror jag gör stor skillnad.

Om Ekobanken ligger långt fram i hållbarhetsarbetet är trenden den motsatta när det gäller digitaliseringen. Banken har internetbank och en mobilapp, men där går endast att utföra enklare åtgärder som att betala räkningar och flytta pengar.

– Vi ligger inte i framkant i digitaliseringen. Vi tittar på vilka samarbeten vi kan göra framöver, det kommer vara nyckeln för oss. Samtidigt får människosynen inte glömmas bort i den digitala utvecklingen, säger Maria Flock Åhlander.

Hennes mål för Ekobanken framöver är att få fler kunder, men behålla fördelningen mellan företag- och privatkunder. Syftet med verksamheten är just att låna ut pengar till hållbara projekt, enligt Maria Flock Åhlander.

– Det är vår särart. Jag välkomnar att finansbranschen har börjat prata hållbarhet, det är viktigt. Men det som gör oss unika är att vi gör ingenting på sidan av. Vi jobbar bara med hållbarhet.