Bankerna vill se ändrat amorteringskrav

Bostadsmarknaden fortsätter att rusa. I mars steg priserna med 2 procent och det senaste året har priserna på bostadsrätter och villor ökat med 8 respektive 17 procent, enligt Svensk Mäklarstatistik.

Utvecklingen i kombination med en ökad skuldsättning har fått Finansinspektionen att nu dra i handbromsen. I slutet av mars gavs beskedet att det pausade amorteringskravet återinförs i augusti i år.

Beslutet har skapat stor debatt och fått mothugg från flera håll i branschen som anser att systemet behöver ses över. En av aktörerna är Danske Bank som menar att amorteringskravet kommer tillbaka för tidigt.

– Även om amortering i grunden är något bra så ser vi med viss oro på att amorteringskravet återinförs i det här läget. Jag kan tycka att man borde avvaktat och i stället göra en översyn av kravet, säger Anneli Adler, privatmarknadschef på Danske Bank.

Oron grundar sig i de grupper som i nuläget har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, däribland förstagångsköpare, ensamstående och nysvenskar. Amorteringskravet höjer den tröskeln ytterligare, enligt Anneli Adler.

– Amorteringskraven i sig är ganska tuffa och slår hårdast mot de som är nya på bostadsmarknaden och mot dem som har hög belåning.

– Om allt färre kan ta sig in riskerar det i slutändan att driva på segregationen i samhället, fortsätter hon.

– Vi ser det redan nu. Bostadspriserna går upp mest i Stockholm, Göteborg och Malmö och det är också där de flesta arbetstillfällena finns. Men om människor inte kan söka sig dit på grund av att det är för svårt att köpa en bostad så kommer vi att få stora problem.

Samtidigt är det inte amorteringsbefrielsen som i första hand har legat bakom prisökningarna på bostadsmarknaden, menar Anneli Adler. I stället är det främst hemarbetet under pandemin och det låga ränteläget som satt fart på utvecklingen.

– Fler och fler tillbringar mer tid i hemmet och ser behovet av ett större boende. På grund av det finns nu ett ganska litet utbud, vilket driver priserna. Det senaste året har priserna stigit med 10–20 procent i de flesta städer.

För att fler ska kunna ta sig in på marknaden har regeringen nyligen tillsatt en utredning om att skapa lättnader för förstagångsköpare. Ett av förslagen bygger på att förstagångsköpare ska kunna få statliga garantier för ett topplån, det vill säga att staten hjälper till med en viss del av insatsen till förmånliga villkor. Anneli Adler är positiv till en statlig garanti men tycker att det behövs fler lösningar.

– Man skulle kunna se över ränte­avdraget, men även införa differentierade amorteringsregler för olika grupper i samhället. Därutöver bör man definiera vad som menas med en förstagångsköpare, säger hon.

Ytterligare ett förslag handlar om bolånetaket på 85 procent, vilket enligt vissa bedömare bör ses över eller slopas helt. På Nord­irland har Danske Bank lanserat en lösning som gör att förstagångsköpare kan låna upp till 95 procent av bostadens värde, säger Anneli Adler.

– Det ska bli spännande att följa, även om jag kanske inte kan säga om det vore rätt lösning på problemet i Sverige. Däremot en statlig garanti som hjälper till med en viss del av kontantinsatsen tror jag hade varit ett bra första steg.

Kritikerna menar samtidigt att ett lättare bolånetak kan leda till överskuldsättning och en ökad sårbarhet i det finansiella systemet. Anneli Adler anser att bostadsunderskottet i kombination med en hög efterfrågan på bostäder, låg arbetslöshet och ett lågt ränteläge talar för att risken är hanterbar.

– Jag tror inte det finns en överhängande risk att det blir någon stor överskuldsättning, så länge räntenivåerna är kvar på relativt låga nivåer.