Gå direkt till textinnehållet
Catharina Belfrage Sahlstrand. Foto: Ali Lorestani

Hållbarhetscheferna om vägen mot klimatmålet

SEB:s Hans Beyer och Handelsbankens Catharina Belfrage Sahlberg berättar om arbetet med att förflytta kunder mot det hållbara. Bankernas hållbarhetschefer varnar även för att regelverk inom grönmålning kan hämma utvecklingen.

En rapport från Naturskyddsföreningen och Fair Finance Guide visar att de fem största bankerna i Sverige orsakar klimatutsläpp på nära 100 miljoner ton varje år. SEB toppar listan för ju fler företagskunder desto större utsläpp. Nordea kommer på andra plats, även det en bank med stor exponering mot företag. Handelsbanken släpper ut minst med störst exponering mot fastighetskrediter.

Nettonollutsläpp är slutmålet för Handelsbanken år 2040 och det gäller för hela banken både inom finansiering, investeringar och rådgivning. SEB, Nordea och Swedbank har satt målet till 2050 för kreditportföljen.

Handelsbanken har alltså ett tidigare målsnöre än de andra bankerna med nettonollutsläpp redan 2040.

-Låter mer anmärkningsvärt än vad det är. Banker är på olika geografiska marknader och har olika sektorer i sin portfölj. Energisektorn utgör idag 0,1 procent av Handelsbankens kreditportfölj. Vi är en fastighetsbank till stor del och finns, förutom i Storbritannien och Nederländerna, främst i nordiska länder med en annan energimix än andra delar av Europa, säger Handelsbankens hållbarhetschef, Catharina Belfrage Sahlstrand.

Handelsbanken har åtagit sig att anpassa sin verksamhet i linje med Parisavtalet och målet om att begränsa den globala medeltemperaturökningen till 1,5 grader, vilket gör portföljen närmare 2040 än 2050.

-Det är ambitiöst, och exakt hur resan kommer se ut mellan 2030 och 2040 går inte att svara på i detalj, då det finns beroenden gentemot samhället, övriga näringslivet och politiken. Det är viktigt att vara ödmjuk och komma ihåg att detta är ett globalt problem och en samhällsövergripande utmaning där politiken, näringslivet och det civila behöver dra åt samma håll, annars kommer inte omställningen att lyckas i den takt som krävs, säger Handelsbankens hållbarhetschef.

Handelsbanken följer liksom sina branschkollegor ramverk inom klimatområdet. PCAF-metoden (Partnership for Carbon Accounting Financials), NZBA (Net Zero Banking Alliance) och Scienced Base Targets Inititative (SBTI) är några exempel.

För Handelsbankens kapitalförvaltning finns specifika halveringsmål satta i utsläppsintensitet till 2030. I utlåningsportföljen är de finansierade utsläppen indelade i sektorer.

-I vårt klimatarbete ligger mycket fokus på den fastighetsrelaterade utlåningen, eftersom det är drygt 80 procent av utlåningsportföljen. Det är bra att börja med den sektor som banken är mest exponerad mot och fastighetssektorn är också högutsläppande, säger hon.

Kreditportföljernas exponering mot olika sektorer skiljer sig mellan storbankerna och därmed vilka sektorer bankerna prioriterar i sitt klimatarbete.

-Beroende på hur portföljen ser ut kanske man behöver sätta målsättningar för fler sektorer initialt, men vi är alla på samma resa. Man vill ha utsläppsberäkningar och rapportering, och så småningom även målsättningar för samtliga kritiska sektorer och väsentliga exponeringar.

Som bank lägger man ner mycket resurser på att hitta data och skapa system för att följa upp. Regelverken är utformade så att om bankerna börjar mäta, skapar det insikter om risker som kommer att mana bankerna till att hitta produkter och ett sätt att flytta sina kunder. Det kan handla om grönt lån, rådgivning eller andra verktyg som banken lanserar för att hjälpa kunden med förflyttningen.

-Frågan är i vilken ända man börjar och vi började med produkterna, rådgivningen och verktygen för kunderna. Den riktiga gärningen för kunderna och omvärlden är när det sker en förflyttning. Vi lägger ner all kraft för att lyckas med det, säger hon.

NZBA är marknadsstandarden för hur banker kan anpassa sin affär till målen i Parisavtalet. SEB har åtagit sig att anpassa sin kreditportfölj i enlighet med målet att nå nettonollutsläpp år 2050 eller tidigare, och att sätta nettonollanpassade delmål för specifika sektorer för 2030. Fondbolaget SEB Asset Management har en egen klimatstrategi och som målsättning att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser för det samlade kapitalet i fonder år 2040.

SEB använder sig av verktyget ”Customer Sustainability Classification tool” för att analysera och bättre förstå sina kunders planerade förflyttning. Verktyget tar bland annat hjälp av data från Network for Greening the Financial System och är ett stöd i framtagandet av bankens NZBA-mål.

Hans Beyer, SEB.

-Vi frågar våra kunder hur deras resa ser ut fram till 2050 och plottar in bolaget, som sedan blir ett underlag för en dialog med kunden. Det hjälper oss att förstå vart de är på väg och att säkerställa att det är i linje med vad vi vill uppnå i respektive bransch, säger Hans Beyer, hållbarhetschef på SEB.

Som en del av NZBA har SEB satt nettonollanpassade delmål för 2030 gällande minskning av finansierade utsläpp och utsläppsintensitet för sju sektorer. Det är inom olje- och och gasproduktion, kraftproduktion, stål, biltillverkning, tillverkning av tunga fordon, bolån för privatpersoner i Sverige och sjöfart. Dessa sju sektorer täcker 77% av SEB:s finansierade utsläpp under 2022.

NZBA-målet för olja och gas är  att minska de finansierade utsläppen med 70% till 2030 jämfört med 2020 års basvärde. I slutet av 2022 hade de finansierade utsläppen från olja och gas minskat med 61% jämfört med 2020 års basvärde. Totalt sett har SEB:s finansierade utsläpp minskat med 39% mellan 2020 och 2022.

-Aggregerat i respektive sektor ligger vi i linje med Parisavtalet och är trygga i att nå våra mål. När det gäller stålsektorn, är förutsättningarna för de bolag som vi lånar ut pengar till att de går över till fossilfri ståltillverkning framgent. Det kommer ta tid men vi följer besluten de tar.

Klimataktivister har under flera veckor under våren demonstrerat vid SEB:s huvudkontor i Stockholm. Banken avböjer av säkerhetsskäl att kommentera hur banken hanterat situationen. SEB vill inte kommentera demonstrationerna i detalj, men säger att de nyligen haft ett möte och en dialog med organisationen bakom demonstrationerna. Där berättade SEB om sin hållbarhetsstrategi och de mål och ambitioner man antagit på klimatområdet samt hur de utvecklats de senaste åren, och lyssnade på organisationens synpunkter och perspektiv.

– Vår energiportfölj har vuxit från 19 – 21 miljarder euro på fyra år, men den fossila andelen har halverats. Våra kunder har förflyttat sig och vi har flyttat vår exponering.

Utlåning till olja och gas står för omkring 2 procent av den totala utlåningen. Hans Beyer menar att det är svårt att se att världen helt kommer göra sig av med sitt beroende av olja och gas före år 2030. Oljan kan våra samhällen snabbare minska beroendet av, medan gasen kommer att ta längre tid, enligt honom.

-Vi som bank behöver påverka efterfrågemodellen och påverka kunderna till att investera i förnybar energi och förflytta sig.

SEB arbetar främst med att påverka på två sätt.

-Antingen ändrar sig kunderna eller så ändrar vi exponering mot sektorn. Vi jobbar med båda sätten. Först är diskussionen: hur kan vi hjälpa dig som kund att minska utsläppen. Saknas ambitionen att ställa om kanske SEB inte är den bästa banken för dig.

Handelsbanken finansierar inga nya kunder inom fossil energi om de inte är omställningsbolag.

-Vi vill inte exkludera bolag som har haft fossil energi i sin affärsmodell. Utan vi fokuserar på att inte direkt finansiera utvinning av fossila bränslen i sig och påbörjar inga nya kundrelationer i den här sektorn om de inte är omställningsbolag, säger Catharina Belfrage Sahlstrand.

Ett omställningsbolag är enligt Handelsbanken ett bolag som varken utökar, utvinner eller prospekterar för ny olja eller gas, och har en omställningsplan i linje med 1,5 grader samt inte bedriver okonventionell utvinning.

-Det finns bolag inom sektorn som ställer om och det kan vi finansiera, men då kan man inte samtidigt leta efter ny olja eller gas. Det rimmar illa med att vara ett omställningsbolag.

Finansinspektionen arbetar för att motverka grönmålning inom sektorn och nya regelverk är på gång, exempelvis ”The Green Claims Directive”. Det innebär att banker och andra företag inte får lova saker som de inte kommer att hålla. Företag får inte heller utge sina produkter och tjänster för att vara gröna om de inte är det.

Grönmålning är lite av ett tveeggat svärd för om banken blir alltför försiktig med att berätta om de gröna produkterna, för att det finns en fara för grönmålning, sker det heller ingen förflyttning av kunderna, enligt Catharina Belfrage Sahlstrand.

-Det gäller att vara lite ödmjuk i sin kommunikation och konkret vad produkten kan hjälpa kunden med. Handlar det om en produkt inom energieffektivisering, då får man prata om det och inte i generella hållbarhetstermer.

Hon välkomnar det kommande EU-direktivet ”The Green Claims Directive”, som styr upp vad man får säga eller inte säga och vad som behöver beläggas med fakta.

-Men det vore tråkigt om det dödar momentum att man inte vågar berätta alls. Förmodligen blir det som många gånger med regelverk att först får det en viss typ av effekt, och över tid blir det en bra balans när marknaden lär sig den nya materian i regelverkshänseende.

SEB är inne på samma linje.

-Risken är att banker och företag blir mer återhållsamma med vad de vågar säga framgent, säger Hans Beyer.

När SEB:s kunder vill använda hållbar finansiering, till exempel genom att ge ut gröna eller hållbara obligationer eller ta upp hållbarhetslänkade lån, gör banken en bedömning om finansieringen kan betraktas som hållbar eller inte.

-Vi är trygga i att vi har ett robust sätt att betrakta och bedöma om det är grön finansiering eller inte. Det är viktigt att ha rätt etikett på krediten.

SEB delar inte Finansinspektionens syn på att kreditriskerna kan öka hos banken när bolagen ställer om till mer förnybart.

-Vårt jobb är att jobba med bolag som leder utvecklingen framåt och risken finns snarare hos de bolag som inte förändrar sig. På sikt kommer de hållbara bolagen klara sig bäst.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord