Branschen enas i kampen mot penningtvätt och terror

I februari överlämnade regeringens särskilda utredare Kent Madstedt utredningen ”SOU 2016:8 – Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism” till finansmarknadsminister Per Bolund. Det nya lagförslaget innebär att EU:s fjärde penningtvättsdirektiv implementeras i svensk lag.

Nordea, Forex Bank och Handelsbanken har de senaste åren fått böta upp till 50 miljoner kronor för att deras arbete enligt penningtvättslagen inte varit tillräckligt. Nu skärps lagen ytterligare, fler företag omfattas och bötesbeloppen kan bli avsevärt mycket högre än tidigare. Utredaren påpekar att det riskbaserade förhållningssättet som nu gäller innebär att företagen ska sätta in kraftfulla åtgärder där riskerna att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism är störst.

Både Svensk Försäkring och Bankföreningen, de två tunga instanserna som representerar företagen som omfattas av penningtvättslagen, kritiserar att de inte fått delta i utredningsarbetet. Något även Kent Madstedt beklagar, men förklarar med tidsaspekten. – Vi vill att de nya reglerna blir tydliga så att det blir enkelt för alla våra företag att tillämpa dem. Nu finns fortfarande inkonsekvenser, och frågor som vi ställt tidigare som inte fått några svar. Vi ser det som mycket olyckligt att branschen inte givits möjlighet att delta tidigare i processen, säger Åsa Arffman som är utredare på Bankföreningen.

Åsa Arffman har skrivit Bankföreningens remissvar, som sammanfattas i 20 viktiga punkter. Hon påpekar att Bankföreningen i grunden är positiva till lagförslaget. Det är visserligen mer omfattande men samtidigt mer strukturerat och ger en bra överblick. Tidigare föreskrifter har förts in i lagförslaget, vilket är bra. Även att det riskbaserade förhållningssättet fått en mer framträdande position är positivt.
– Däremot vållar kravet på att ha kännedom om kundens kunder utifrån lagens definition av begreppet kund tillsammans med kravet att banken ska ha ett riskbaserat synsätt problem för oss. Betaltjänstföretag och fastighetsmäklare har till exempel konton där deras kunders pengar bara är inne och studsar, och att bankerna ska ha full kontroll på alla dessa kunders kunder anser vi inte är att tillämpa ett riskbaserat förhållningssätt. Eller för den delen i enlighet med lagens definition av kundbegreppet.

Bankföreningen har flera gånger framfört att det måste bli ok att göra undantag från PUL, personuppgiftslagen, eller att penningtvättslagen i vissa fall ges företräde framför PUL, så att kunder som ska göra en dollarbetalning kan kontrolleras mot de olika amerikanska så kallade OFAC-listorna.
– Även om vi kontrollerar mot nationella sanktionslistan och får ok, kan mottagaren finnas på OFAC-listan som amerikanska banken måste använda och då fryses medlen och fastnar om de skickas iväg, säger Åsa Arffman.

Chefsjurist Johan Lundström på Svensk Försäkring framhåller att trycket att göra rätt enligt penningtvättslagen är stort och att frågorna är väldigt viktiga. Det är livbolagen som omfattas av penningtvättslagen. Johan Lundström pekar på en fråga som inte alls berörs av utredningen, men som är väldigt stor och oklar.
– Det handlar om problem med att kraven på att utföra kundkännedomsåtgärder är otydliga för företag som arbetar med kollektivavtalade premiebestämda tjänstepensioner. Arbetsgivare som betalar in premier till en valcentral för sina anställda skulle kunna betraktas som kunder som måste kontrolleras enligt penningtvättslagen, men det är oklart om så är fallet. Vi har i vårt remissvar lyft den frågan och framhållit vikten av ett förtydligande.

Svensk Försäkring är angelägen om att ikraftträdandet av lagen flyttas framåt minst ett år eftersom så mycket vad gäller tillämpningen är oklart. Enligt planen ska lagen träda ikraft 26 juni 2017.
– Det går inte att förbereda och anpassa verksamheten på den korta tiden som blir kvar efter att man rett ut alla oklarheter. Det handlar bland annat om att ställa om datasystem och utbilda personal, säger Johan Lundström.
Han hoppas mycket på SIMPT, det samarbete som sju branschorganisationer inlett under namnet Svenska Institutet mot Penningtvätt. Dit hör Bankföreningen, Fondhandlareföreningen, Fondbolagens förening, Finansbolagens Förening, Sparbankernas riksförbund, Svensk Försäkring och Svenska försäkringsförmedlares förening.
Bankföreningens vd Hans Lindberg är ordförande för styrgruppen för SIMPT.
– Arbetet för att motverka penningtvätt och terrorismfinansiering är högt prioriterat. Vi ser ett stort behov från medlemsföretagen att få hjälp med uttolkningen av regelverket för att säkerställa att arbetet bedrivs effektivt och att reglerna tillämpas rätt, säger han.

SIMPT ska vägleda med råd och rekommendationer om hur reglerna bör tillämpas i konkreta situationer i olika delar av den finansiella sektorn. Anställda i branschen ska då få bättre underlag för hur de ska agera i olika situationer, samtidigt som den enskilda kunden kan känna sig säkrare på att bli behandlad på ett korrekt och konsekvent sätt.

Text: BrittMari Lantto
Foto: Istockphoto