Gå direkt till textinnehållet

Enig bransch dömer ut bankskatten

– Att införa en extra löneskatt på 15 procent för företag som producerar finansiella tjänster är ett misstag som får jättestora effekter. Vi räknar med att vart tionde bankjobb försvinner, något som får stora konsekvenser för servicen till bankkunderna, sa Hans Lindberg, vd i Bankföreningen när han på torsdagen talade inför en fullsatt mötessal hos Stockholms Handelskammare.

Den första november kommer utredningen ”Skatt på finanssektorn”, och branschen fruktar att förslaget blir så som det talats om hittills: en skatt på lönesumman på 15 procent. Det blir förödande för finanssektorn, menade också Maria Rankka, vd för Stockholms handelskammare, som tillsammans med Nasdaq och övriga branschen drivit frågan om att få upp Stockholm i rankingen bland världens bästa finansiella centrum.

Ingen tror annat än att delar av skatten kommer att lastas över på kunderna. Men jobben i sektorn är starkt hotade. I Banföreningens rapport ”Stoppa straffskatten på jobben inom bank, finans och försäkring” visar Copenhagen Economics beräkningar att upp till 16 000 jobb i finanssektorn, varav 7 200 i bankerna, skulle försvinna som en följd av extraskatten. Att svenska banker är starkt internationellt orienterade kan få följder bemanningsmässigt, menade Hans Lindberg.
– Av de 72 000 anställda i våra medlemsföretag finns 42 000 redan utomlands. 13 000 finns i de baltiska länderna där lönen är en tredjedel av den i Sverige och utbildningsnivåen ungefär samma som här. En del jobb som försvinner, försvinner ut i tomma intet, men en del går helt säkert till Baltikum eller ännu längre bort, sa Bankföreningens vd Hans Lindberg.
Hans Lindberg var tidigare statssekreterare hos Anders Borg på Finansdepartementet. På frågan från Maria Rankka om han inte då var sugen på att beskatta branschen tillstod han att visst, redan då tittade regeringen på den danska modellen med extra löneskatt för just finansbranschen.
– Men vad jag inte förstod då var hur markanta konsekvenserna skulle bli av en sådan skatt. Både Danmark och Island, som också infört skatten, vittnar om stor påverkan, även om det är svårt att säga vilka effekter som härrör direkt från just straffskatten, sa han.

Lauri Rosendahl, vd vid Nasdaq Stockholm, beskrev även han skatten som ett misstag. Sverige lever inte i ett vacuum och vi har fri rörlighet inom EU. Momsfriheten för den finansiella sektorn – som politiker pekat på som en grund för att införa extraskatten ­– är lika i hela EU, så varför ska Sverige beskatta sin sektor högre?
– Vad branschen behöver är förutsägbarhet, stabilitet och långsiktighet. Olika påhitt som det här är att gå åt helt fel håll. Vi har massor av företag som listar sig på börsen nu, det är en helt ny nivå på verksamheten, sa han.

För medlemmarna i Finansförbundet innebär skattehotet en extra oro. De befinner sig redan mitt i en pågående strukturomvandling mot digitalisering och robotisering. Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet, påpekade att det är viktigt att ha kompetensen kvar i landet.
– 4 000 till 6 000 jobb i vår sektor kan försvinna och våra medlemmar är starkt oroade över att inte kunna fortsätta ge bra service till kunderna. Det här leder både till färre jobb och påverkar lönerna framöver. Initiativ som det i dag, där olika organisationer står enade bredvid varandra behövs verkligen nu, sa Ulrika Boëthius.

Text och foto: BrittMari Lantto

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord