Branschen måste klara hårda granskningar

Finanslivs artikel om den SBAB-anställda som anmäldes till Swedsec och friades har väckt mycket engagemang. Det är lätt att sätta sig in i hur Eva upplevde det limbo hon hamnade i medan fallet utreddes.

På SBAB har man valt att i ett brev till samtliga anställda berätta om hur man från ledningens sida arbetar med Swedsec. Gott så. Tyvärr kan de inte avhålla sig från att ifrågasätta Finanslivs artikel.

De påstår i mejlet att »eftersom vi inte kan kommentera enskilda fall till en journalist, och inte heller fått se artikeln i sin helhet innan publicering, så innehåller artikeln felaktigheter och påståenden som vi upplever saknar grund.«

När vi hör av oss för att få höra vilka felaktigheter som finns, så att vi kan rätta, blir banken svaret skyldigt. Det finns inga fel i artikeln.

När vi hör av oss för att få höra vilka felaktigheter som finns, så att vi kan rätta, blir banken svaret skyldigt. Det finns inga fel i artikeln. Däremot finns det fel i SBAB:s mejl, eftersom de i det fortsätter att berätta om den tidigare anställdes väsentliga regelbrott, trots att hon alltså friats från just detta av Swedsec.

SBAB:s agerande är tyvärr inte unikt. Det är många företag som när de blir utsatta för granskning av journalister kommer med svepande påståenden om felaktigheter, eller svepande påståenden om medier i allmänhet. Påståenden som vid närmare undersökning visar sig vara felaktiga.

Även om en granskning kan kännas hård, eller till och med orättvis, bör dock företagen besinna sig. En journalistisk granskning ger företaget möjlighet att upptäcka och korrigera fel, men ännu viktigare är att journalistik upprätthåller demokrati och yttrande­frihet och håller det öppna samhället öppet.

Och är det något som vi i finans- och försäkringsbranschen mår bra av, så är det väl just det.

***

För ett par veckor sedan arrangerade Finansliv eventet Fintech Stockholm tillsammans med affärssajten Breakit. Det var en inspirerande dag, där publiken var engagerad och ställde många viktiga frågor till personerna på scen.

Som moderator intervjuade jag bland annat förre finansministern Anders Borg och frågade om det fanns risk för en fintechbubbla. Han var övertygad om att den redan är här och att det snart kan komma en krasch.

Men han tillade att de nya företag som arbetar målmedvetet och företagsmässigt kommer att överleva. Däremot räcker det inte längre med att bara ha en smart teknisk lösning, menade han.

Och han är inte ensam. Det kommer allt fler varningar just för de snabba tekniska finansiella tjänsterna. Är AI verkligen moget att ta över vissa arbeten? Vet vi verkligen vad blockkedjor kan få för effekter?

Anders Borg sa att den som anpassar sig först kommer att klara sig i framtiden. Det kanske är sant, men att vara lite kylig och fatta rätt beslut kommer ändå att vara viktigare för att stå sig i framtiden.

***

Den ena av Nobelpristagarna i ekonomi William Nordhaus har en modell för hur enkelt man skulle kunna få hela samhället att ställa om till en mer koldioxidsnål inriktning. Och fort skulle det gå. Om man bara kunde enas om en ordentlig skatt på koldioxid.

Så enkelt – och ändå så svårt.

Den andra pristagaren, Paul Romer, menade dock att det kanske inte ens är svårt: »Gör vi rätt saker går det bra. Men vi måste börja göra rätt saker.«

Med ett nobelpris i handen kan de kanske få fler att lyssna och agera.