Gå direkt till textinnehållet
Peter Knutsson, vd. Foto: Academic Work

Dåligt ledarskap vanligaste skälet till utbrändhet

Tre av fyra i början av yrkeslivet har varit nära att drabbas av utbrändhet, visar en färsk undersökning från Academic Work. Den främsta orsaken till det handlar om dåligt ledarskap. »Resultatet är alarmerande«, säger Peter Knutsson, vd.

Dåligt ledarskap är det främsta skälet till arbetsrelaterad utbrändhet, visar en färsk undersökning som bemannings- och rekryteringsbolaget Academic Work låtit göra.

Hela tre av fyra svarar att de har varit nära att drabbas av utbrändhet. Av dem uppger mer än en av tre att den vanligaste orsaken bakom handlar om dåligt ledarskap. Siffran går att jämföra med hög arbetsbelastning som 29 procent av respondenterna uppger som främsta orsak.

Negativ atmosfär, personalbrist och otydlighet är andra aspekter som leder till utbrändhet, visar undersökningen.

Att en så stor grupp upplever arbetsrelaterad utbrändhet är ett starkt varningstecken som vi arbetsgivare måste ta på stort allvar och lyfta högre upp i organisationerna.

Det är sjunde året i rad som Kantar Sifo, på uppdrag av Academic Work, tittar närmare på förutsättningarna för studenter och akademiker i början av arbetslivet. Totalt svarade 5 267 respondenter, varav 3 911 kring frågan om utbrändhet. Resultatet  är alarmerande, anser vd Peter Knutsson.

– Att en så stor grupp upplever arbetsrelaterad utbrändhet är ett starkt varningstecken som vi arbetsgivare måste ta på stort allvar och lyfta högre upp i organisationerna. Annars har vi en generation som inte kommer må bra i arbetslivet, säger han till Finansliv.

Det är första gången som dåligt ledarskap hamnar högst upp i undersökningen över orsaker som ligger bakom arbetsrelaterad utbrändhet. Den psykiska ohälsan har ökat de senaste åren, särskilt bland unga kvinnor som oftare drabbas av utbrändhet än män, enligt Peter Knutsson.

Vad i ledarskapet det felar har han svårt att svara på i detalj, men pekar bland annat på brister i företagens struktur att fånga upp signaler på stress tidigt. Som företag är det viktigt att skaffa sig kunskap och kompetens om stresshantering och att det finns planer för rebabilitering, anser han.

– Det här finns inom alla sektorer, även finansbranschen. Sen tror jag att unga överlag förväntar sig andra saker än andra generationer. Därför är det viktigt att ha ordning på struktur och kultur i sin organisation, till exempel med löpande one to one och att följa upp övertid. Gör man det behöver det ofta inte gå till en fulländad utbrändhet.

Peter Knutsson påpekar att inte heller de själva »är perfekta och går också fel i de här frågorna«, men att det är viktigt att försöka ha ett nära ledarskap och prata med medarbetarna.

34 procent av civilekonomerna tror sig inte kunna jobba som idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt.
Läs också

Var tredje ekonom jobbar på ett ohälsosamt sätt

– Det kan vara en så enkel sak som att fråga hur den andre mår och faktiskt lyssna på svaret. I mångt och mycket är det ganska basala grejer.

Vad kan man göra som anställd om man inte har förtroende för sin chef?

– Finns inte den grundtryggheten så är det utmanande. Tyvärr tror jag att det leder till att många i stället säger upp sig. Bolag som inte är bra på ledarskapsfrågorna, de kommer ha svårt att nå sina mål. Som arbetsgivare behöver du kompetens och kontinuitet och anställda som utvecklas i sina roller, men om företag hela tiden tappar kompetens blir målen svåra att nå.

– Jag tycker verkligen att man ska försöka prata med sin chef hur man känner, men går inte det kan man förstås vända sig till facket för att få hjälp.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord