Danske Banks kreditchef: »Utlåningen har stor indirekt klimatpåverkan«

Efter årsskiftet börjar du i en ny roll som chef för hållbarhetsanalys på Danske Bank. Berätta, vad innebär rollbytet?

– Kortfattat handlar det om att hållbarhet inte ska ses som en separat gren utan vara en integrerad del i vår kreditanalys. Som många andra har vi sedan några år ett eget ramverk för att analysera hållbarhetsrisker, men har märkt att vi behöver ha en resurs som gör det här på heltid, då flaggade jag för att jag var intresserad.

– Det som också är nytt är att jag kommer att koordinera hållbarhetsanalysen för hela analysverksamheten i banken, alltså även andra tillgångsslag vid sidan av krediter. Det är samtidigt viktigt att säga att jag kommer fortsätta att vara chef för kreditanalysgruppen, där hållbarhet blir ytterligare en del i jobbet.

Vad har du för förväntningar på jobbet?

– Personligt känns det väldigt kul att få jobba med de här frågorna. Hållbarhet är extremt viktigt, där vår överlevnad hänger på att vi ställer om.

– Det handlar också om det analysmässiga. Hållbarhet är fortfarande ett ganska outforskat område där jag tror det går addera mycket värde genom att vara nytänkande. Det går även åt andra hållet. Om man inte väger in hållbarhetsaspekter och tittar för mycket på kortsiktiga vinster finns stora risker att göra felinvesteringar som kan bli kostsamma.

Hur kommer ett ökat hållbarhetsfokus märkas i kreditanalysen?

– Förutom att hållbarhet ska vara helt integrerad kommer vi att fortsätta göra djupdykningar, varvat med olika slags tematiska analyser. Det kan vara allt från att titta närmare på elpriser till extremväder och hur det kan påverka exempelvis fastighetsbranschen.

Bankerna kan påverka mycket indirekt via sin utlåning.

Kommer du följa någon bransch särskilt nära ur ett hållbarhetsperspektiv?

– Fastighetsbranschen har många intressanta aspekter. Det finns ett ökat behov och intresse av energieffektiviseringar, men även hur man kan förändra byggprocesser och göra de mer klimatsmarta. De sociala frågorna är också intressanta, det vill säga hur man kan finansiera bostäder med rimliga hyror som folk har råd att bo i för att minska utanförskapet.

– I tillägg till det är banksektorn intressant.

På vilket sätt?

– En del handlar om hur bankernas klimatexponeringar ser ut. Bankerna har inte en jättestor direkt påverkan, men kan påverka mycket indirekt via sin utlåning. Det handlar också om vilken rapportering bankerna har och hur kreditprocesser kan förändras. Vissa tillgångar som både har stora utsläpp och som inte kan presentera trovärdiga planer för att minska utsläppen över tid kommer få svårare att få finansiering, det är en tydlig trend.

Det tuffa makroläget har slagit hårt mot de finansiella marknaderna i år. Hur har krediter med  hållbarhetsprofil påverkats?

– De påverkas såklart, samtidigt ser trenden med en växande marknad för hållbara obligationer ut att hålla i sig, trots att obligationsmarknaden som helhet har gått ned. Hållbara obligationer tenderar också relativt konventionella obligationer att ha lite bättre avkastning. Orsaken är att investerare inte är lika benägna att sälja de obligationerna.

Du driver sedan 2014 podden Kreditvärden tillsammans med Gabriel Bergin. Finns det tid för podden även i fortsättningen med mer på ditt bord?

– Det hoppas jag. Vi har inga fasta deadlines och det behöver inte alltid vara ett avsnitt i veckan, så jag hoppas verkligen det. Jag tycker själv att det är otroligt kul att få prata med så många intressanta personer. Framåt hoppas jag också kunna få med lite spännande hållbarhetsprofiler.