Den stora poddboomen
Nicklas Andersson och Johanna Kull. Foto: Oskar Omne.

Den stora poddboomen

Allt fler banker har egna poddar. Att nå ut till många och kunna inspirera till sparande lockar. Men konkurrensen om publiken är hård.

 

Sparpodden, Pengarna & Livet, Avanzapodden, Nextconomy, Sparpepp. Exemplen på ekonomipoddar som drivs av banker är många.

Det är en viktig kanal, anser bankerna.

– Podd är ett väldigt bra sätt att nå ut till många. Det är enkelt, du kan lyssna samtidigt som du diskar, åker till jobbet eller är ute med hunden, säger Johanna Kull, som programleder Avanzapodden tillsammans med Nicklas Andersson.

Det är jätteviktigt att ha en podd. Att det finns ett så brett utbud och så många lyssnare visar hur viktigt det är.

– Det är jätteviktigt att ha en podd. Att det finns ett så brett utbud och så många lyssnare visar hur viktigt det är, säger Alexander Gustafsson, programledare för Sparpodden, som Nordnet står bakom.

– Podd är lite av den nya bloggen. Man måste finnas där, säger Kristin Gejrot, som programleder SEB:s Pengarna & Livet tillsammans med Américo Fernandez.

Pengarna & Livet startades för ett år sedan och sänds varannan vecka. Det är inte SEB:s enda podd, banken har också Makropodden som programleds av SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist. Som namnet antyder fokuserar den podden på makroekonomi, medan Pengarna & Livet handlar mer om privatekonomi.

– Podden handlar om pengar och ekonomi i de olika stadierna i ens liv, när man ska köpa hus, spara pengar till barnen eller pensionsspara. Vi vill även sänka tröskeln för att våga sig in på aktiemarknaden. Vi ser en långtgående trend att kvinnor över lag investerar och äger mindre än män, en trend som vi vill bidra till att bryta, säger Kristin Gejrot.

Vi ser en långtgående trend att kvinnor över lag investerar och äger mindre än män, en trend som vi vill bidra till att bryta

– Syftet är att hjälpa folk navigera och skapa en tryggare privat­ekonomi. Vi vill avdramatisera ekonomi och visa att det inte är så svårt, säger Américo Fernandez.

Alla de poddar som Finansliv pratat med har ungefär samma mål.

– Vi vill motivera och inspirera till ett bättre sparande, sänka trösklarna och visa att det inte är så svårt, säger Johanna Kull.

– Att ge kunskap och förståelse är i centrum, så att lyssnarna själva kan fatta de rätta besluten och förstå hur det påverkar den egna plån­boken, säger Alexander Gustafsson.

– Vi vill sprida kunskap om hur man kan tänka kring investeringar, hur man bygger en långsiktig portfölj med bra riskspridning, säger Maria Landeborn, som driver Danske Banks podd Nextconomy tillsammans med Ludvig Rosenstam Åhman.

Maria Landeborn driver Danske Banks podd Nextconomy tillsammans med Ludvig Rosenstam Åhman. Foto: Alexander Donka

– Vi vill peppa fler att komma igång med sparande. Vi vill skapa engagemang och visa att det inte är så svårt att komma igång och få pengarna att växa, säger Erica Papagiannopoulou, programledare för Nordeas podd Sparpepp.

Men trots liknande målsättningar skiljer sig de olika poddarna åt. Nextconomy är mer inriktad på finansiell rådgivning och investeringsstrategi än på privatekonomi.

– Podden handlar om vår syn på vilka olika tillgångar man ska ha i sin portfölj och långsiktiga  strategier kring fördelningen mellan aktier, obligationer och räntor. Det är vad vi tyckte saknades på poddmarknaden, säger Ludvig Rosenstam Åhman.

Avanzapodden och Sparpodden handlar liksom Nextconomy om investeringsstrategier, men även sparande i ett bredare perspektiv.

– Vi pratar inte bara aktier, utan om allt som kan röra ens sparande och ekonomi. Från giftermål och hur mycket en brudbukett kan kosta till vad som händer på marknaden, säger Johanna Kull.

Även Nordeas podd Sparpepp handlar som namnet antyder om sparande, men riktar sig främst till dem som är nybörjare på börsen.

– Podden är inte för proffs, utan för alla som vill börja spara och investera, och för dem som precis har kommit igång och vill bli bättre, säger Erica Papagiannopoulou.

Sparpepp har funnits i tre år och har i dag cirka 2 500 lyssnare per avsnitt. Nordea har flera poddar, bland annat Markets podd, som fokuserar mer på makrofrågor.

– Sparpepp är lite mer folkligt. Vi använder inga krångliga ord, vi försöker förklara de begrepp som finns och lära ut under tiden.

Sparexperter och rådgivare från Nordea brukar gästa podden, men även externa gäster som jurister, författare eller psykologer.

Américo Fernandez och Kristin Gejrot, programleder SEB:s podd Pengarna & Livet.

Erica Papagiannopoulou har tidigare jobbat med en av Nordeas första poddar, Expertpodden, som riktade sig till en mer insatt publik. Hon tillhör ett av Nordeas kommunikationsteam, och tycker inte att podd skiljer sig särskilt mycket från hennes övriga arbetsuppgifter.

– Det är en annan kanal bara. En del vill läsa en artikel, vissa vill titta på video och andra vill lyssna på podd, säger Erica Papagiannopoulou.

Men hur stor marknad finns det egentligen för bankpoddar?

Tillräckligt för ännu fler, anser Américo Fernandez.

– Hittills har marknaden inte mättats, men vi får väl se om tio år.

Hittills har marknaden inte mättats, men vi får väl se om tio år.

SEB:s Pengarna & Livet har vuxit stadigt sedan den började sändas i maj 2019. Podden har nu 1 500–2 000 lyssnare per avsnitt.

– Man får vara ödmjuk och säga att vi gör vårt bästa. Sen om det går hem eller inte, det får vi se. Vi tycker att vår komparativa fördel är att Kristin har investerartänket och jag har sparartänket. Vi kompletterar varandra, säger Américo Fernandez.

Yngst av de poddar Finansliv pratat med är Nextconomy, som funnits i ett halvår. Danske Bank har dock haft podd sedan 2016, tidigare i form av en intervjupodd med olika experter från banken. Nu provar man en ny variant. Nextconomy sänds varannan vecka och har omkring 1 500 lyssnare per avsnitt.

– Vi växer hela tiden, säger Ludvig Rosenstam Åhman.

Sparpodden och Avanzapodden är klart störst av bankpoddarna, med 30 000 respektive 40 000–50 000 lyssnare per avsnitt. Sparpodden har dessutom funnits längst, i drygt 6,5 år.

– Vi har gjort ett avsnitt varje vecka sedan september 2013. Podden har haft lite olika skepnad genom åren, och olika programledare med olika hjärtefrågor, men utgångspunkten har alltid varit privatekonomi och sparande, säger Alexander Gustafsson.

Själv har han varit program­ledare för Sparpodden i tre år. Sedan Frida Bratt började som sparekonom på Nordnet 2019 delar de på programledaruppdraget, men Alexander Gustafsson gör de flesta avsnitten. Han satsar på många olika typer av gäster – främst externa – så som analytiker, politiker och författare, men även privatpersoner med stort sparintresse.

– Min ambition har varit att försöka alstra så mycket information som möjligt och ge till lyssnarna, säger Alexander Gustafsson.

En avgörande faktor för att lyckas är att podden är personlig, anser han.

– Det är jätteviktigt, som lyssnare vill man höra vad programledarna och gästerna tycker och tänker. Jag och Frida Bratt är ju själva aktiva inom sparande och investeringar, vi sitter i samma båt som lyssnarna, jag tror att det är lättare att relatera till.

Även övriga programledare tycker det är viktigt att vara personliga. Johanna Kull och Nicklas Andersson använder exempel från sina egna sparanden i podden och är öppna med sina ekonomier.

– Vi lever som vi lär. Jag tror att det stärker podden. Du kommer aldrig få samma slagkraft när företag är avsändare som när det är en person av kött och blod. När man då sammanför två personer som är öppna och transparanta, då tror jag det gifter sig väldigt bra, säger Nicklas Andersson.

Att det dessutom är två personer som redan innan var välkända i sociala medier hjälper naturligtvis. Johanna Kull har nära 17  000 följare på Twitter, och Nicklas Andersson nästan 42 000.

– Det hänger ihop såklart. Vi pratar mycket med våra sparare, podden är bara en förlängning av den diskussion som pågår i sociala medier hela tiden, vi tar intryck av den och för den vidare, säger Nicklas Andersson.

Avanzapodden startades för drygt två år sedan, men har vuxit mycket snabbt. Den släpps minst en gång i veckan året om. Det krävs ett stort engagemang, anser Johanna Kull.

– Man måste vara beredd på att vara aktiv och tillgänglig dygnet runt. Vi släpper ett avsnitt varje torsdag, men i och med att vi får så många lyssnarfrågor och det händer så mycket i omvärlden så är det relativt vanligt att vi gör bonusavsnitt.

Den enkla produktionen gör det lätt att snabbt slänga ihop ett avsnitt.

– Vi har förmodligen Sveriges billigaste podd-produktion, säger Johanna Kull och skrattar.  Det är bara vi två som jobbar med den. Vi har köpt in lite mikrofoner och utrustning och spelar in i Avanzas källare. Sen klipper Nicklas ihop avsnittet på kvällen.

Även Nextconomy görs helt och hållet av programledarna, men de andra poddarna som Finansliv varit i kontakt med har medarbetare som hjälper till med själva produktionen. Vissa har också ett team som hjälper till att ta fram innehållet.

– Vi tänkte redan från början att vi måste representera hela banken, så vi skapade ett litet redaktionsråd där vi pratar olika teman, det kan vara utifrån säsong, till exempel när det är dags för deklaration. Självklart har vi också utrymme för att vara snabbfotade. Vi hade i princip hela våren planerad, men i och med coronakrisen fick vi ställa om, säger Américo Fernandez.

– Vi är ett team som stämmer av och har redaktionsråd. Vi försöker synka podden med de övriga aktiviteter vi har och vad som händer på marknaden, så att det blir relevant och håller en röd tråd. Om vi har fokus på pension, då kan vi bjuda in vår privatekonom, till exempel, säger Erica Papagiannopoulou.

Nextconomys, Avanzapoddens och Sparpoddens innehåll styrs däremot helt av programledarna.

– Det är jag och Frida som bestämmer innehållet, tillsammans med lyssnarna, säger Alexander Gustafsson.

Att ha en nära kontakt med lyssnarna är viktigt, anser alla programledare. Det märks inte minst nu under coronakrisen. Många är oroliga för sitt sparande och vill veta hur de ska agera.

– När det är sådan turbulens på marknaden så märker vi av ett ökat lyssnande och får in fler frågor, säger Johanna Kull.

Coronakrisen visar också värdet av att ha en podd, anser Ludvig Rosenstam Åhman. Genom att lyfta frågor i podden kan många få svar samtidigt, och bankens rådgivare och kundtjänst avlastas.

– Vi kan stötta genom att svara på de frågor som den breda massan ställer, så slipper rådgivarna ta allt och kan fokusera på individuell rådgivning istället.

Samtliga poddar undviker dock att ge råd till enskilda eller köp- och säljrekommendationer för olika aktier. De försöker i stället berätta hur man som sparare/investerare ska tänka i kristider.

– Får man en ren rekommendation så är det svårt att veta hur man ska förhålla sig till den längre fram. Vi vill i stället förmedla kunskapen så att man själv kan fatta besluten, säger Alexander Gustafsson.

publicerad
31 augusti 2020
Nytt nummer av #finansliv ute! Vi har intervjuat Emma Glennow på @marginalen_bank och vi skriver naturligtvis också om hur branschen och de anställda har det under coronakrisen. Foto: @ylvasundgren
Tyvärr måste vi ställa in Finansloppet 2020. Mer info på finansliv.se
Vi har intervjuat Åsa Nilsson Billme, mångfaldschef på @nordea_sverige Nu på finansliv.se Foto: Ylva Sundgren.
Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram