»Det är ett oöverlagt förslag«
Regeringen vill att sjukvårdsförsäkringar betalda av arbetsgivaren ska förmånsbeskattas. Hur påverkar det försäkringsbolagen?
Två olika förslag
Av dagens 650 000 privata sjukvårdsförsäkringar är cirka 470 000 betalda av arbetsgivaren. Regeringen vill att dessa ska förmånsbeskattas. Finansliv har träffat Ewa Broms, affärsområdeschef på Bliwa Livförsäkring, som är produktansvarig för sjukförsäkringar.
– Vi är negativt inställda till förslaget att förmånsbeskatta sjukvårdsförsäkringar. Det är också en aning förbryllande, det känns som ett oöverlagt förslag, säger Ewa Broms.
Hon tror att det initialt finns risk att intresset för sjukvårdsförsäkringar minskar om förslaget går igenom. Arbetsgivaren får ökade kostnader i form av sociala avgifter, men samtidigt blir kostnaden avdragsgill.
För arbetstagaren innebär det högre skatt. Dock är det oklart vad som ska beskattas – försäkringspremien eller värdet på den vård som erhålls. Sjukvårdsförsäkringar är vanliga i många yrken, vilket gör att en beskattning kan slå snett.
– Skulle sjukvårdsförsäkringen förmånsbeskattas är det troligt att höginkomsttagarna behåller sin försäkring medan de som har lägre inkomst tar bort den – det ökar ojämlikheten, säger hon.
Ewa Broms tror dock inte att efterfrågan på sjukvårdsförsäkringar minskar på sikt då behovet är fortsatt stort. Fördelarna för försäkringstagarna är flera: att snabbt komma till rätt specialist, att kunna ringa till försäkringsbolaget och få råd av en sjuksköterska som kan skicka vidare till rätt vårdgivare och därmed få lägre inkomstbortfall när sjukskrivningstiden minskar.
För arbetsgivaren är den stora fördelen att sjuktalen minskar när arbetstagarna snabbt får hjälp, slipper vara sjukskrivna i väntan på operation och fortare kommer tillbaka till jobbet.
– För arbetsgivaren är fördelen att det håller sjuktalen nere genom kortare sjuk- och rehabiliteringstid. Det ger lägre intäktsbortfall. Det är helt enkelt bättre ekonomi för företaget.
Om intresset för att teckna privata sjukförsäkringar minskar finns också risken att den offentliga specialistvården påverkas negativt. Det hänger ihop med att försäkringsbolagen köper ledig kapacitet som inte landstingen behöver av de privata vårdgivarna.
Landstingen tecknar normalt relativt korta avtal och använder de privata vårdgivarna som en buffert när den egna verksamheten inte räcker till. På så sätt bidrar försäkringsbolagen till att fler privata specialistvårdsföretag kan vara fortsatt verksamma.
– Vi känner att vi medfinansierar de privata vårdgivarna. Den medfinansieringen leder till att landstingen fortsätter att ha dem som en resurs.
Om de som tidigare köat via sin försäkring hamnar i den offentliga kön blir den ännu längre än den är i dag. Regeringen vill också ändra hälso- och sjukvårdslagen för att säkerställa att patienter med privat försäkring inte går före i kön utan att vård ska ges utifrån behov.
Lagrådet tillstyrkte dock inte förslaget med motiveringen att det endast handlar om ett förtydligande av vad som redan gäller. Även socialutskottet har sagt nej. Därmed väntas förslaget falla i Riksdagen den 31 maj. Förslaget om förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringar från 1 juli 2018 läggs fram i regeringens höstbudget.
