»Det är väldigt svårt att starta ett fondbolag i dag«

Det har blivit både dyrare och svårare att driva fondbolag i dag än för tio år sedan. Nya regelverk som Mifid 2, IDD och GDPR har haglat över finansbranschen och tvingar allt fler förvaltare att lägga sin arbetstid på att annat än fondförvaltning.

– Många säger att de lägger ungefär två tredjedelar av sin tid på annat än själva förvaltningen, de hinner inte med försäljning och fokuserar inte på att förhandla med plattformarna och får på så vis sämre betalt, säger Christoffer Folkebo, vd på Carneo Asset Managers som samlar fondbolag med olika aktiva förvaltningsstrategier under samma flagg.

Många säger att de lägger ungefär två tredjedelar av sin tid på annat än själva förvaltningen.

I strukturen finns i dagsläget sex fondbolag. Störst är C World Wide och Carnegie Fonder som förvaltar 170 respektive 70 miljarder kronor. Därefter finns ytterligare en handfull fondbolag som fokuserar på alternativa tillgångar som exempelvis hedgefonder, private equity och onoterade placeringar.

Tanken är att fond­bolagen fortsätter förvalta på egen hand, men att Carneo hjälper till med stödfunktioner inom regelverk, administration och i vissa fall även försäljning.

En av Christoffer Folkebos första uppgifter som ny vd var att föra samman fondbolagen. I augusti flyttade de in i Carnegiehuset på Regeringsgatan i Stockholm, i motsats till C World Wide som har ett internationellt nätverk av kontor med bas i Danmark.

– Vi vill skapa förutsättningar för att kunna emot fler fondbolag. Det gäller att försöka bygga en kultur som är intressant att komma till med ett antal kulturbärare på plats. Jag tror att det skapar ett långsiktigt värde att vi sitter tillsammans, säger han.

Det gäller att försöka bygga en kultur som är intressant att komma till med ett antal kulturbärare på plats.

Carneo har hämtat inspiration från organisationer runtom i världen med liknande modeller. Mest etablerad är AMG (Affiliated Managers Group) som består av 40 kapitalförvaltare och som tillsammans förvaltar 4 000 miljarder kronor. Därefter finns aktörer som franska Natixis, amerikanska Legg Mason och svenska Brummer & Partners som förvaltar 123 miljarder kronor.

Carneo förvaltar nästan dubbelt så mycket och blir därmed Nordens största fristående fondaktör.

Bakom satsningen står vetskapen om hur mycket svårare det blivit att driva fondbolag i dag.

– När man dessutom ser att de stora bolagen har fullt upp att hantera den ökade regelbördan, då börjar man verkligen fundera om det håller i längden att driva en fondverksamhet med bara 6–10 personer, säger Christoffer Folke­bo.

Regelverken har inte bara gjort de krångligare, de har också bidragit till tajtare marginaler. Globalt är prispressen en punkt per år, det vill säga en hundradels procentenhet.

Det låter inte mycket givet att världens aktiemarknader har gått upp 6–8 procent per år de senaste tio åren, men enligt Christoffer Folkebo kommer den förväntade avkastningen att bli betydligt lägre framöver – något som kan slå hårt mot de mindre aktörerna. Skulle det dessutom bli sämre tider på börsen är risken stor att problemen ökar ytterligare.

– Med nuvarande förutsättningar på aktie- och räntemarknaderna ser vi en värdetillväxt runt
4 procent per år framöver. Enligt en undersökning från McKinsey kommer en traditionell aktie- och ränteförvaltare i USA med dagens prispress att tappa 40 procent av sin lönsamhet de kommande tio åren. När det väl sätter sig i kapitalmarknaderna finns risken att det kommer gå väldigt fort nedåt.

Enligt fondsajten Morningstar finns runt 4 000 fonder valbara för svenska sparare. Valfriheten känns även igen från premiepensionssystemet som har runt 800 valbara fonder. Christoffer Folkebo menar dock att valfrihetstrenden har börjat svänga åt andra hållet där plattformar och distributörer nu snabbt stramar åt utbudet samtidigt som institutionerna vill ha färre och mer kvalificerade motparter.

– Det tajtas till från flera håll och på sikt är risken att många nischaktörer inte kommer få vara kvar på plattformarna. En annan risk är att fondbolag får problem med tillsynsärenden från exempelvis Mifid 2 eller GDPR.

Givet den ökade regleringen och prispressen, går det att starta ett fondbolag i dag?

– Jag säger inte att det omöjligt, men det är väldigt svårt. Det skulle förvåna mig om det tillkommer särskilt många fler fristående aktörer inom generell förvaltning de kommande fem åren.

– För ett erfaret team med bra kunder tar det i dag ett antal år att nå break even och det kostar dessutom väldigt mycket pengar för att nå dit. För tio år sedan kunde den resan ta ungefär sex månader, säger han.

För ett erfaret team med bra kunder tar det i dag ett antal år att nå break even och det kostar dessutom väldigt mycket pengar för att nå dit.

Christoffer Folkebo ifrågasätter inte att lagstiftarna menar väl med de nya direktiven. Samtidigt tycker han införandet i flera fall har blivit för komplext. Exempelvis landade Mifid 2-dokumenationen runt 7 000 sidor. Bara amerikansk skattelagstiftning är mer omfattande.

Samtidigt sjösätts andra direktiv som bolagen förväntas följa. Enligt Christoffer Folkebo tolkas regelverken dessutom olika mellan länder.

– Det gör det oändligt komplext att förstå och implementera vad man får och inte får göra, säger han.

Bolag som gör fel riskerar höga böter. Företag som exempelvis inte följer GDPR enligt regelboken kan få betala som mest 10 procent av den totala omsättningen. Regler har även införts som innebär att styrelseledamöter i finansiella företag har ett personligt betalningsansvar upp till 5 miljoner euro, ett belopp som inte går att försäkra.

Handelsbanken försökte lösa frågan med interna garantier men stoppades av Finansinspektionen. Samtidigt finns flera fall de senaste åren där konsumenterna har blivit drabbade, inte minst inom premiepensionssystemet där skandalerna i Falcon Funds och Allra ligger färskt i minnet.

Men trots det är Christoffer Folkebo inte säker på att lagstiftaren träffar rätt med att införa strängare krav och hårdare straff för hela branschen.

– Tyvärr verkar det vara svårt i Sverige att få oseriösa aktörer fällda i domstol. Regelverken är utformade för att göra det svårt för de som är oseriösa, men problemet är att de struntar i reglerna. I stället får alla andra bära kostnaderna vilket leder till att färre kunder får effektiva produkter och rimlig rådgivning.

Även om kraven på branschen fortsätter öka tror Christoffer Folkebo att Carneo kommer vara långt ifrån ensamma på den svenska fondmarknaden om fem år. Storbankerna och försäkringsbolagen har fungerande modeller med hyggliga varumärken och etablerad försäljning, liksom ett antal av nischaktörerna.

– Jag tror vi kommer se etablerade distributionsstyrda aktörer, en eller ett par kedjor och ett antal rena nischaktörer. Jag tror det är bra både för kunder och de som jobbar i branschen att det finns tre modeller i stället för två som vi har nu.

Tror du att fler aktörer kommer följa efter och skapa liknande strukturer?

– Vi tror att vi har hittat den rätta modellen för att skapa en ledande kedja. Sedan om fler försöker kopiera oss har jag ingen uppfattning om.