Det betyder femte penningtvättsdirektivet

Det fjärde penningtvättsdirektivet­ infördes i augusti 2017. Redan i januari 2020 införs dock det femte penningtvättsdirektivet i Sverige, förkortat 5AMLD. Vad är syftet med lagändringen?

– Det femte penningtvättsdirektivet är egentligen inte ett helt nytt direktiv, utan en revidering av det fjärde penningtvättsdirektivet. Det syftar till att ytterligare stärka arbetet med åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism genom att förenkla och förbättra förutsättningarna för samarbete mellan både länder och företag.

Varför behövs en lagändring redan nu?

– Bakgrunden till regelverksförändringarna är flera händelser som inträffat sedan det fjärde penning­tvättsdirektivet antogs i maj 2015. De senaste terrorist­attackerna i Europa och den tekniska utvecklingen när det kommer till virtuell finansiering har visat att det finns behov av att förstärka det europeiska regelverket för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism.

Vilka förändringar genomförs i det femte penningtvättsdirektivet?

– Direktivet innehåller en rad bestämmelser som ska underlätta samarbete och även harmonisera arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism inom unionen. Bland annat ska registren över verkliga huvudmän kunna delas över landsgränser för att göra det enklare att få insyn även i utländska ägar- och kontrollstrukturer. Direktivet innehåller även bindande skärpta åtgärder som ska vidtas när kunden är etablerad i ett så kallat högrisk-tredjeland med strategiska brister avseende åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

– För att förenkla tillgång till och utbyte av information ska unionens länder införa system som möjliggör att de olika ländernas finanspoliser snabbt kan få tillgång till information om innehavare av bank- och betalkonton. Dessutom möjliggörs utbyte av information mellan Finansinspektionen och andra länders tillsynsmyndigheter.

Handel med så kallade kryptovalutor har fått allt mer uppmärksamhet de senaste åren och används i dag i viss utsträckning av kriminella nätverk. Är det här något som adresseras i de nya bestämmelserna?

– Ja, risker kopplade till kryptovalutor uppmärksammas, där revideringarna innebär att företag som erbjuder växling och plattformar för virtuella valutor behöver vidta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism i enlighet med regelverket.

Vad kommer förändringarna betyda i praktiken, blir det lättare nu för banker och myndigheter att samarbeta?

– Ja, det är ambitionen – även om samarbetet i praktiken ofta också är en resursfråga. Exempelvis upplever många banker att det inte, trots att det finns regulatoriska förutsättningar, sker tillräckligt frekvent återkoppling från Finanspolisen avseende lämnade rapporter om misstänkta transaktioner och beteenden.

Kan vi få se ytterligare lagskärpningar i närtid, eller har EU kommit i mål?

– Regelverket fortsätter att utvecklas i förhållande till vad som händer i omvärlden. Det femte penningtvättsdirektivet ska vara implementerat i svensk rätt i januari 2020, men redan nu har unionen släppt ett nytt direktiv, 6AMLD, med implementerings­datum i december 2020. Det sjätte penningtvättsdirektivet fokuserar på den straffrättsliga lagstiftningen och vill skapa en enhetlig definition av penningtvätt, vad ett förbrott är och vad straffet för penningtvättsbrott ska vara inom unionen.