»En alarmerande siffra«
Den stora skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda som Finanslivs granskning visat är alarmerande, säger Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius. Arbetsgivarna behöver se över sina rekryteringsprocesser, anser hon.
Mångfald är en viktig fråga, enligt Ulrika Boëthius, då finansbranschen säger sig vilja spegla samhället. Samtidigt visar Finanslivs granskning att arbetslösheten bland utrikes födda är 6–8 gånger högre än bland inrikes födda.
– Det är en alarmerande siffra. Sen måste man tänka på att det är totalen, de siffrorna kan innehålla delar av branschen som vi i Finansförbundet inte organiserar. Det kan också finnas skillnader i kompetensnivå, det kan vara så att etablerade svenskar har kompetenser som är lättare att känna igen. Sen kan det finnas diskriminering också så klart, säger Ulrika Boëthius.
Finansliv har pratat med nio personer som alla vittnar om att det är svårare att komma in i den svenska finansbranschen om du har utländsk bakgrund, och svårare att klättra i karriären när du väl fått jobb. Det är allvarligt, anser Ulrika Boëthius.
– De här berättelserna är fruktansvärda. Det är väldigt allvarligt att de inte blir kallade till intervju ens en gång, sådant trodde man inte förekom längre.
Vad tror du att det beror på?
– Många tjänster i finansbranschen tillsätts utanför den vanliga rekryteringsprocessen, genom kontakter. Det missgynnar nyanlända, och även många som vuxit upp i Sverige men saknar det kontaktnätet, säger Ulrika Boëthius.
Hon tycker ändå att de delar av finansbranschen som Finansförbundet organiserar jobbar med att öka mångfalden.
– Det finns ett pågående arbete på de stora bankerna som gör att det tillsätts folk även på högre positioner med utländskt klingande namn. Däremot sker det nog mycket rekrytering genom informella kontakter även där, men jag vill inte tro att medveten diskriminering är så vanligt. Men uppenbarligen förekommer det, det syns ju bland de ni har pratat med, säger Ulrika Boëthius.
Flera av de med utländsk bakgrund som Finansliv har pratat med i granskningen har jobbat eller jobbar på just storbankerna.
Forskningen visar också att diskriminering förekommer vid rekryteringar på den svenska arbetsmarknaden. Jobbansökningar med utländskt klingande namn får färre positiva svar än ansökningar med svenskklingande namn, enligt en ny studie från Stockholms universitet.
– Sådana studier har gjorts tidigare med liknande resultat. Att det problemet fortsätter än i dag, det blir jag förvånad över. Det är också ett enormt slöseri. Banker och finansbolag har ju många gånger svårt att hitta rätt kompetens, då måste man titta på alla kandidater. Om man bara letar i den egna bekantskapskretsen eller nätverket, då riskerar man faktiskt att missa guldkorn, säger Ulrika Boëthius.
Vad tycker du att arbetsgivarna bör göra?
– Dels se över sin kompetensförsörjningsstrategi. Fråga sig: hur genomför vi våra rekryteringsprocesser, finns det saker vi kan göra för att bredda vårt letande? Man kan se över hur man utformar sina annonser, och bli mer liberal när man tittar på ansökningar, gå bakom både namn och bild så man inte förblindas av sina egna förutfattade meningar. Ett sätt är att dela upp sig i olika team, så att det ena teamet får anonyma ansökningar att titta på i första sållningen, och sen jämföra vilka man valt. Sen tror jag att det är en framgångsfaktor att ha fackliga företrädare med i arbetet.
Finansförbundet mäter inte heller utländsk bakgrund bland sina medlemmar, men Ulrika Boëthius utesluter inte att det kan bli aktuellt framöver.
– Mångfald, jämställdhet och kompetensförsörjning är våra fokusområden i år. Det är mycket möjligt att vi kommer skicka en fråga om man utsatts för etnisk diskriminering i vår medlemsenkät under våren, men vi har inte fattat något beslut om det än.
I övrigt arbetar Finansförbundet med mångfald i jämställdhets- och mångfaldskommittén, som drivs gemensamt med BAO. Förbundet är också medlemmar i Diversity Charter Sweden.
Många av de personer med utländsk bakgrund som Finansliv har pratat med har börjat tvivla på sig själva, vad vill du säga till dem?
– Det är en stor personlig tragedi när man har utbildat sig och vet att man har den kompetens som anges i annonserna, och så blir man inte kallad till intervju. Då förstår jag att man börjar misströsta till slut. Jag hoppas att de inte misstror sig själva, utan ställer krav på branschen. Det måste gå att få till bättre rekryteringsformer.