Experimentet som förändrar branschen
Ledare Finanslivs chefredaktör om flexibilitetens pris.
Det pågår ett gigantiskt experiment inom finans- och försäkringsbranschen. Det är som om det vore omöjligt att stå emot organisationstrenderna med aktivitetsbaserade kontor – och så ser det ju så snyggt och modernt ut.
Bankerna var tidigt ute med att anamma de nya moderna arbetssätten och kontorsplaneringen.
Det betyder bland annat att man inte har en egen plats att sitta vid. Syftet är ofta att spara lokalyta och öka flexibiliteten, resultatet kan bli förödande för personalen, men också i längden för arbetsgivaren.
Men trots det fortsätter den inslagna vägen. Nu senast är det Trygg-Hansa som valt att bygga om sina nya lokaler på Kungsholmen enligt det aktivitetsbaserade arbetssättet.
Problemen kan bli omfattande. Många vittnar om enkla saker som blivit nästan omöjliga – som att hitta personer man söker.
Våra hjärnor är inte gjorda för detta. Det leder också till stress, som i sig minskar produktiviteten.
I den nya arbetsmiljön tappar medarbetarna ofta produktivitet av själva omgivningen, av att inte ha sin plats att gå till. Människan är i sin grund likadan i dag som för 10 000 år sedan. Vi tittar upp när någon går förbi, vi behöver känna att vi tillhör ett sammanhang, en flock, vi blir oroliga när varje dag inleds med att leta upp en plats att arbeta vid.
Våra hjärnor är inte gjorda för detta. Det leder också till stress, som i sig minskar produktiviteten.
Swedbank har rullat tillbaka en del av det som inte fungerade i deras stora satsning på aktivitetsbaserat. De som arbetar i specifika projekt kan få en yta tilldelad sig. Och för de tjänster som inte passar för aktivitetsbaserat så har man återgått till egna platser.
För det är ju också så att för en del passar aktivitetsbaserat. De känner större frihet och kan påverka sin arbetsdag bättre. En grupp som särskilt brukar uppskatta den här organisationen är chefer. De har många kontakter och samtal med sina medarbetare och jobbar bra med flexibiliteten som det ger.
Det är alltså inte svart eller vitt, men den undersökning Finansliv gjorde i höstas visade att 60 procent av medarbetarna tyckte att arbetsmiljön försämrats av den nya organisationen.
Kanske kan man ändå hoppas på att de företag som i dag inför aktivitetsbaserade kontor tar in alla de erfarenheter som redan gjorts. Att man låter de som behöver få egen plats, att de arbetsuppgifter som passar särskilt dåligt för aktivitetsbaserat, till exempel kundkontakter, kan få organiseras på det sätt som passar bäst. Då kan också de arbetsuppgifter som passar bra för den här organisationsmodellen vidareutveckla sina flexibla lösningar.
FTF kommer inte längre att vara kvar som ägare till Finansliv efter årsskiftet. Jag beklagar det. Finansbranschen och försäkringsbranschen är som grenar på samma träd. Finansförbundet blir ensam ägare till tidningen från 1 januari 2019 och har valt att outsourca hela produktionen och de anställda till Tidningen Journalisten AB. Att det blir just Journalisten som får göra tidningen beror bland annat på att förbundet är mån om den fria journalistiken. Det skapar goda förutsättningar för framtiden.
Finansliv kommer inte att sluta bevaka försäkringsfrågor och FTF:s medlemmar kommer att erbjudas att prenumerera på tidningen.
Personligen tycker jag att det ska bli fantastiskt att få arbeta med Finansliv. Hör gärna av dig till mig om du vill ge tips, eller prata om något som du tycker vi ska bevaka.