Färre kvinnor i branschens topp

Finanslivs undersökning av jämställdheten i 26 banker och finansbolag visar att andelen kvinnor i styrelserna är i snitt 37 procent, och i ledningsgrupperna 36 procent.

Det är långt ifrån tillräckligt, anser Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius.

– Det går alldeles för långsamt. Alla talar så vackert om jämställdhet och mångfald, men när man ser sådana här siffror är det bara att konstatera att det är för lite action. Andelen kvinnor i ledningsgrupperna ska motsvara andelen kvinnor bland de anställda, det är det minsta man kan begära.

När Finansliv senast kartlade jämställdheten i branschen år 2016 var andelen kvinnor i styrelserna 38 procent, och 33 procent i ledningsgrupperna. Sedan dess har alltså andelen kvinnor i styrelserna minskat och andelen i ledningarna ökat med tre procentenheter. Undersökningarna är dock inte direkt jämförbara, då 2016 års undersökning även omfattade försäkringsbolag.

I årets undersökning har fyra banker endast en kvinna i ledningsgruppen: Handelsbanken, Klarna, Landshypotek Bank och Carnegie. Två banker har inga kvinnor alls i ledningen: Nordea och TF Bank.

– Det är helt oacceptabelt. Det går inte att försvara, särskilt inte i den här branschen. En majoritet kvinnor har utexaminerats som ekonomer under lång tid, och det finns gott om kvinnor på mellanchefsnivå att rekrytera ifrån, säger Amanda Lundeteg, vd på stiftelsen Allbright.

Allbright släppte nyligen sin årliga rapport över jämställdheten i de svenska börsbolagen. Den visar att finansbranschen har backat. Andelen kvinnor i ledningsgrupperna har minskat med 4 procentenheter i år jämfört med förra året. Finansbranschen tappar därmed sin placering som den näst mest jämställda branschen bland börsbolagen, och ligger i år på en fjärdeplats.

– Finansbranschen har gått framåt de senaste åren och vi hade spått att de skulle ta ytterligare ett kliv framåt i år, så att de backar blev vi förvånade över, säger Amanda Lundeteg.

Även Ulrika Boethius är överraskad över utvecklingen.

– Det ska ju inte gå bakåt, det blir jag förvånad över. Det vore bra om företagen kunde snegla på framgångsrika konkurrenter och föredömen och i stället ta ett rejält kliv framåt.

Det är framför allt bankerna som står för tappet. Handelsbanken har nu bara en kvinna i ledningen, vd Carina Åkerström, och Swedbank har halkat ned från Allbrights gröna lista över jämställda bolag (minst 40 procent kvinnor) i år. I och med att den tidigare vd:n Birgitte Bonnesen tvingades lämna banken minskade andelen kvinnor i ledningen.

Tidigare har Swedbank påtalat vikten av att ha en kvinnlig vd för jämställdheten i banken.

– Man ska inte underskatta symbolvärdet i det. Sedan Birgitte Bonnesen blev vd har vi ökat vår attraktivitet hos unga kvinnor med 27 procent. Vi ser inte samma trend hos unga män, sade Urban Björn, tidigare ansvarig för jämställdhet och mångfald på Swedbank, i en intervju med Finansliv i februari.

Men när Finansliv nu frågar om det finns en risk att banken tappar sitt fokus på jämställdhet i och med Birgitte Bonnesens avgång låter det annorlunda.

– Vi ser ingen sådan risk givet att jämställdhets- och mångfaldsfrågor är djupt förankrade i våra värderingar och således en viktig fråga för hela Swedbank och ett ansvar för oss alla, säger Gith Bengtsson, chef för Swedbanker Experience, och påpekar att Swedbank nyligen utsågs till Sveriges tredje mest jämställda bolag av den holländska organisationen Equileap.

Amanda Lundeteg tror att Swedbank har fel. Allbrights rapporter visar att bolag med en kvinnlig vd har i snitt 47 procent kvinnor i ledningsgrupperna och lika många i linjepositioner med resultatansvar, medan bolag med en manlig vd har i snitt 21 procent kvinnor i ledningsgrupperna och endast 11 procent i linjepositioner.

– Har du en kvinna på vd-posten så blir jämställdhetsarbetet mycket bättre, det visar vår statistik. Jag tror att risken är stor att Swedbank kommer tappa kvinnor framöver.

Trots placeringstappet är Swedbank fortfarande den storbank som ligger högst på Allbrights lista, på plats 72.

– Vi arbetar fortlöpande med att ha alltid ha både kvinnliga och manliga kandidater, men också mångfald utifrån etnicitet och ålder samt andra perspektiv för att både spegla våra marknader, men också för att skapa bästa förutsättningar för ledningsgrupper med stor mångfald, säger Gith Bengtsson.

SEB ligger på plats 145, Handelsbanken på 218 och Nordea på 241. Samtliga storbanker återfinns på den gula listan, över bolag som har kvinnor i ledningen men inte är jämställda. Sedan All­bright-undersökningen genomfördes under april-augusti har dock Swedbank gjort ytterligare förändringar i sin ledningsgrupp och är tillbaka på 40 procent kvinnor, vilket Finanslivs undersökning visar.

Nordea har också gjort förändringar under hösten, men åt det motsatta hållet. Banken saknar i dag helt kvinnor i ledningsgruppen. Det innebär att de i dag skulle hamna på Allbrights röda lista.

– Det är verkligen en oroande utveckling, säger Amanda Lundeteg.

Enligt Nordea beror den skeva könsbalansen på att ledningen i dagsläget inte är fulltalig. Flera personer har nyligen lämnat ledningsgruppen, däribland två kvinnor, och rekryteringar pågår.

Läs också

»Skamligt att vara utan kvinnor i ledningen«

– Vi är inte nöjda med hur det ser ut i dag och är inte där vi vill vara vad gäller fördelningen högst upp i organisationen. Vårt mål är att förbättra balansen i ledningen, säger Åsa Nilsson Billme, mångfaldschef på Nordea.

Hon påpekar att 40 procent av samtliga ledare i Nordea är kvinnor, men andelen minskar för varje nivå uppåt.

– Vi jobbar aktivt på en rad olika sätt för att fortsätta öka andelen kvinnor, bland annat med krav i rekryteringsprocesserna på att båda könen ska vara representerade i sluturvalet, säger Åsa Nilsson Billme.

I storbankernas styrelser ser det bättre ut, visar Finanslivs undersökning. Nordea har lika många kvinnor som män i sin styrelse, medan Swedbank har 44 procent kvinnor och Handelsbanken 40 procent. SEB ligger lite sämre till med 36 procent kvinnor.

– När det gäller styrelsen så tillsätts den av valberedningen och våra ägare. Vi vet att detta är en viktig fråga även för dem, säger Gith Bengtsson på Swedbank.

– Vi arbetar strukturerat med mångfald och jämställdhet och är stolta över den jämna könsbalansen i vår styrelse. Vårt mål är att det ska reflekteras inom hela organisationen, säger Åsa Nilsson Billme på Nordea.

Det berömda glastaket ligger kvar. Man har höjt det, men inte krossat det.

Sämre ser det ut i Söderberg & Partners styrelse, som helt saknar kvinnor. Nordnet, Klarna, Carnegie och Ica Banken har endast en kvinna i styrelsen. Av dem har Nordnet lägst andel kvinnor: 14 procent.

Högst andel kvinnor i styrelserna har SEB:s fondbolag SEB Investment Management (67 procent) och Collector Bank (60 procent).

Högst andel kvinnor i ledningsgrupperna finns hos Forex Bank (75 procent), Nordea Funds (67 procent) och Danske Bank Sverige (60 procent).

Både Amanda Lundeteg och Ulrika Boëthius anser att det borde vara fler banker och finansbolag som nått jämställdhet i ledningsgrupperna, med tanke på att det finns en hög andel kvinnor på mellanchefsnivå.

– På mellanchefsnivå har företagen lyckats bra, och då trodde man att det skulle finnas ett underlag för att hämta chefer till nästa nivå, men det verkar inte hända. Det berömda glastaket ligger kvar. Man har höjt det, men inte krossat det, säger Ulrika Boëthius.

– Det är så tydligt att det är en fråga om diskriminering. Kvinnor bedöms mycket hårdare, av både kvinnor och män, men framför allt av män. Det handlar om omedvetna fördomar, säger Amanda Lundeteg.

Kvinnor bedöms mycket hårdare, av både kvinnor och män, men framför allt av män. Det handlar om omedvetna fördomar.

För att få till en förändring måste bolagen höja kunskaps­nivån hos samtliga chefer, rekryterare och medarbetare, enligt Amanda Lundeteg.

– Alla måste bli medvetna om att vi har de här fördomarna. Det är en felprogrammering i våra hjärnor som gör att vi tror att män är bättre chefer.

Allbright föreläser för företag om hur de kan förbättra sitt jämställdhetsarbete, och får allt fler förfrågningar. Det handlar inte bara om rättvisa eller att företagen vill vara goda förebilder, enligt Amanda Lundeteg, utan också om lönsamhet.

– Är du inte en attraktiv arbetsplats så kommer du tappa kompetenta medarbetare. Investerare blir också mer och mer medvetna, liksom kunderna. Jag tror att finansbranschen kommer märka det snart. Det är ingen jättestor bransch och den är väldigt konkurrensutsatt, det bara en tidsfråga innan de får dåligt rykte.

Allbright släpper varje år även en fördjupningsrapport om en specifik bransch eller ämne, i samband med den internationella kvinnodagen 8 mars. Till nästa år överväger Amanda Lundeteg att fokusera på finans.

– Vi kanske får sätta bankerna lite extra under lupp. Fördjupningsrapporten gör vi mycket utifrån vad som efterfrågas. Om man jobbar på bank och tycker att det finns ett stort behov av att utreda jämställdheten kan det vara läge att höra av sig till oss.

Amanda Lundeteg ser en risk för att jämställdhetsarbetet hamnar i skymundan när konjunkturutsikterna försämras. Det är en utveckling som Allbright har sett förut.

När oron för konjunkturen ökar så ställs de här frågorna åt sidan.

– När oron för konjunkturen ökar så ställs de här frågorna åt sidan. Det är motsägelsefullt, man tycker att bolagen skulle vilja tillvarata de bästa och tänka på lönsamhet i ett sådant läge, säger Amanda Lundeteg.

Finansförbundet ser samma risk.

– Det brukar vara så med de så kallade mjuka frågorna, att man säger sig inte hinna med dem i sämre tider. Men det hänger ihop med kortsiktighet, det är just i sämre tider man bör satsa på dem för att stå bättre rustade. För oss som fackförening innebär det att vi förmodligen får lägga in ytterligare en växel för att hålla jämställdhetsfrågan aktuell nu i vikande konjunktur, säger Ulrika Boëthius.