Finansbranschen står vid en brytningspunkt
Ledare Helena Giertta: Finansbranschen verkar vara i en brytningspunkt, där alltfler funderar på hur man egentligen ska arbeta, vad är effektivt och inte minst: vad vill de anställda?
På vår redaktion firade vi med välkommentillbaka-tårta den 29 september. Det uttrycker ganska väl vad jag känner kring återgången till arbetet, efter att restriktionerna för pandemin tagits bort; stor glädje.
Samtidigt är jag förstås medveten om den osäkerhet många fortfarande känner. Det kan vara svårt att ta sig ur den trygga världen och möta den stora igen.
För många i branschen verkar återgången dock inte bli en återgång alls. Tvärtom. Det som väntar är något nytt. Inte bara i arbetssätten med digitala möten, utan också på själva arbetsplatsen.
När vi besökte SPP var större delen av deras kontor fortfarande en byggarbetsplats. De anställda får komma tillbaka när de vill. Det kommer att finnas plats för alla att arbeta på kontoret, men man kommer inte att ha sin egen plats. Däremot flera gemensamma ytor, fler mötesplatser.
»Vi vill ha ett flexibelt arbetsliv«
Det låter inte så dumt, om man kan skapa en trygghet och välkomnande atmosfär samtidigt kan det bli riktigt bra. Överhuvudtaget verkar finansbranschen vara i en brytningspunkt, där alltfler funderar på hur man egentligen ska arbeta, vad är effektivt och inte minst: vad vill de anställda? Det kan leda till en bra framtid.
Faran är om man sneglar alltför mycket på kostnader för lokaler eller rationaliseringar. Då kan det i stället bli riktigt dåligt.
Vi måste formulera för oss själva och för arbetsgivaren hur vi vill ha vårt arbete organiserat. Förhoppningsvis blir vi lyssnade på.
***
Nästan samtidigt som förra numret av Finansliv gick i tryck kom en ny rapport med kritik mot bankernas hållbarhetsarbete. Särskilt gällde kritiken att bankerna fortsätter att investera i bolag som bidrar till skövling av Amazonas.
Svaren på kritiken visar att bankerna är mer benägna att lyssna på kritiken, för självklart är det så att bankerna och världen har en chans att bli bättre om man vet vad som är fel.
Nordea sticker ut med sina 5,5 miljarder i bolag som bidrar till skövlingen, men alla får kritik för sin inblandning i bolag som förstör Amazonas.
Men det värsta kanske ändå är att en del av dessa bolag finns med i bankernas hållbara fonder. Det är riktigt illa. Så skapar man inte förtroende.
Bankernas ambition är att driva förändring i de bolag man stöttar, gott så, men mer måste göras.
Helhetsbilden att bankerna sköter sig bättre än tidigare är fortfarande sann, men varför har man inte gjort mer och snabbare? Det är en av frågorna som vi ska försöka reda ut under vår konferens Sustainable Finance.
Där ställer vi också frågor om koldioxidskatt, EU:s taxonomi, miljövärde för pengarna, varför bryr sig riksgälden om miljön och mycket mer. Talarlistan är imponerande.
Läs mer om dagen på Finansliv.se och glöm inte att boka biljett.
***
Finansförbundet och BAO har en egen överenskommelse om Las, lagen om anställningsskydd, som fungerar bra. När regeringen nu ska genomföra Metall, Kommunal och PTK:s överenskommelse med Svenskt Näringsliv, kan denna spolieras. Las är som ett rött skynke för många, både hur den används och hur den missbrukas och har diskuterats sen den infördes. Men att låta en facklig överenskommelse bli en lag, som kör över andra fackliga överenskommelser är riktigt dåligt. Här behövs omtag.
