Finansförbundet går med i mångfaldsnätverk: »Finns fortfarande jättemycket kvar att göra«
Finansförbundet ansluter sig till mångfaldsnätverket Diversity Charter Sweden. Förhoppningen är att anslutningen ska leda till nya samarbeten och inspiration, enligt ordförande Ulrika Boëthius.
Finansförbundet ansluter sig till Diversity Charter Sweden, ett nätverk kring mångfald och inkludering. Orsaken bakom handlar bland annat om att hitta nya samarbeten kring mångfald och om att få inspiration. Med i nätverket sedan tidigare finns exempelvis storbankerna och flera pensionsbolag.
Genom att ansluta förbinder sig Finansförbundet att arbeta aktivt med mångfald och inkludering, enligt en skrivning till Finansliv. Inledningsvis kommer förbundet dock inte att starta några nya projekt, utan fokusera på en fortsättning av befintliga insatser, enligt ordförande Ulrika Boëthius.
– Vi har en partsgemensam mångfaldskommitté med arbetsgivaren där vi jobbar med att ta fram statistik, anlitar föredragshållare och ser till att det finns underlag för utbildningsinsatser och att parterna kan diskutera nya vägar framåt. Mycket av arbetet kommer fortsätta i det sammanhanget, säger hon.
Bankerna har fått hård kritik de senaste åren för att ligga efter andra branscher kring mångfald och inkludering. Enligt en global OECD-rapport från 2020 om mångfalden i den finansiella sektorn hamnade Sverige i bottenskiktet, plats 35 av 39, vilket Finansliv har rapporterat om.
Ulrika Boëthius anser trots det att arbetsgivarna som omfattas av Finansförbundets och BAO kollektivavtal (runt 45 000 anställda) står sig väl kring mångfald och inkludering. Ett problem, påpekar hon, är att det inte finns samma möjligheter att undersöka etnicitet på samma sätt som kring kön, vilket gör det svårare att kartlägga hur det ser ut.
– Det finns inte samma möjlighet att göra mätningar. Däremot vet jag att OECD har tittat på finansbranschen och mätt personer med utländsk bakgrund, där Sverige hamnade långt väldigt ned.
Vad tänker du kring det resultatet?
– Det är naturligtvis inte alls bra. Sen om man tittar på statistiken för hela branschen ska man också säga att det är yrken som kräver högskoleutbildning och andelen utlandsfödda med högskoleutbildning är ännu inte lika med andelen inrikesfödda. Sen ska man inte förringa att det finns andra skäl, som att man omedvetet väljer anställda som liknar en själv. Så det finns fortfarande jättemycket kvar att göra.