Gröna generationen
Grön revolution
Josefin Johansson, Lingyi Lu och Victoria Lidén är en del av en ny generation i finansbranschen som jobbar för en grön och hållbar omställning. Foto: Tor Johnsson

Grön revolution

En ny generation driver finansbranschens hållbarhetsarbete. Maktstrukturerna förändras på banker och fondbolag där unga allt oftare syns på ledande eller strategiskt viktiga positioner. Finansliv har pratat med tre av branschens hållbarhetshopp.

På bara några år har hållbarhet gått från nisch till mainstream. Regulatoriska drivkrafter med nya regelkrav och standarder på EU-nivå kombinerat med en ökad transparens och tillgång till information är några aspekter som har drivit på. Men framför allt har förändringen varit kunddriven. I takt med att de unga blir mer kapitalstarka ställs nu hårdare krav på hur deras pengar hanteras och förvaltas. Lägg på den kommande »Greta-generationen« och tempot dras upp ytterligare.

Skiftet syns internt bland banker och finansbolag där maktstrukturer nu förändras snabbt och unga allt oftare syns på ledande eller strategiskt viktiga positioner. Tre profiler i den här generationsväxlingen är Josefin Johansson, 28, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken Equity Research, Victoria Lidén, 27, hållbarhetsanalytiker på Öhman Fonder och Lingyi Lu, 27, hållbarhetsansvarig på Söderberg & Partners.

– Hållbarhet är på väg att bli ett paradigmskifte. Det är inte längre en trend, utan ett nytt sätt att utvärdera investeringar och något som alltid kommer vara viktigt i aktieanalys, säger Josefin Johansson.

 Det är få i dag som ifrågasätter att klimatrelaterade risker utgör en finansiell risk.

Det har gått snabbt, menar Victoria Lidén. På bara ett par år har det blivit en självklarhet att hela förvaltningen ska vara hållbar.

– Det är få i dag som ifrågasätter att klimatrelaterade risker utgör en finansiell risk och att integrerad hållbarhetsanalys är ett bra sätt att framtidssäkra portföljen, säger hon.

– Den finansiella nyttan är tydlig och synliggör dels riskerna i olika finansiella tillgångar, men också möjligheterna om man integrerar hållbarhet. Nu i pandemin har vi till exempel sett att hållbara investeringar har gått bättre än icke hållbara, särskilt de fossilfria investeringarna, fortsätter Lingyi Lu.

Den viktigaste frågan just nu är klimatförändringarna, enligt trion. De är oroade över utvecklingen och pekar på att omställningen går alldeles för långsamt. Enligt FN ser den globala uppvärmningen ut att stiga med runt 3 grader fram till århundradets slut.

– Vi är fortfarande inte på rätt spår när det gäller att begränsa den globala uppvärmningen, och även om vi begränsar uppvärmningen till 1,5 gradersmålet så kommer vi att behöva anpassa oss till ett förändrat klimat. Med det sagt tror jag att klimatanpassning kommer att klättra allt mer på agendan, säger Josefin Johansson.

Josefin Johansson, 28, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken Equity Research. Foto: Tor Johnsson

Samtidigt är allt inte nattsvart, påpekar hon. Många länder har i dag nollutsläppsmål och runt 50 procent av alla utsläpp täcks i dag av olika klimatmål. Sannolikt kommer den siffran att öka givet presidentvalet i USA.

Victoria Lidén och Lingyi Lu är inne på samma spår.

– Jag försöker vara optimistisk, även om det är svårt ibland. Man försöker fokusera på framgångarna och bolagen som sätter bra klimatmål och att jobba vidare med den medvinden i ryggen. Sen förhoppningsvis kan vi få se en ekonomisk återhämtning som kommer driva på i en mer hållbar riktning, säger Victoria Lidén.

– Vi står lite i ett vägskäl vilken riktning vi kommer gå efter pandemin. Samtidigt har EU ett starkt åtagande och varit tydliga med att pandemin inte kommer stoppa klimatagendan, säger Lingyi Lu.

Just de regulatoriska drivkrafterna kommer att sätta prägel på hållbarhetsåret 2021, enligt trion. Inte minst kommer taxonomin och disclosureförordningen stå i centrum.
Enligt Josefin Johansson kan taxonomin komma att ha en stor påverkan på vad som ses som en miljömässigt hållbar investering. Förlorarna blir bolag med en stor andel av intäkterna från fossilt eller som inte har antagit vetenskapsbaserade klimatmål.
Samtidigt påminner hon om att det gäller att ha rimliga förväntningar. Det handlar dels om att kraven i taxonomin är högt ställda, men framför allt att taxonomin inte är klar och inte omfattar alla typer av verksamheter. I första vändan omfattas två av sex mål för miljön och först 2023 ska alla sex vara inkluderade.

Victoria Lidén tror att taxonomin kommer bli användarbar med tiden för vad som är miljömässigt hållbart, men tillägger att det fortfarande är mycket som ska falla på plats med de delegerade akterna.

–Bara för att ett bolag inte klassas som ett taxonomibolag betyder inte det att bolaget är ohållbart. Jag tycker att de sociala faktorerna också är väldigt viktiga och behöver tillkomma mer, säger Victoria Lidén.

Victoria Lidén, 27, hållbarhetsanalytiker på Öhman Fonder. Foto: Tor Johnsson

– EU:s taxonomi kommer att standardisera mycket kring vad man vågar säga är »grönt«. Men jag tror fortfarande man kommer sticka ut hakan på vissa ställen. För vad är en bra investering? På samma sätt som det finns mycket åsikter om det tror jag det kommer vara mycket diskussion kring vad en bra hållbar investering är, säger Josefin Johansson.

Lingyi Lu är förvånad över hur lite fondsparare känner till om taxonomin och menar att kunskapsgapet kan innebära ett hinder för att taxonomin ska
bli så effektfull som EU hoppas på.

– EU kommer se till att det finns en »eco label« för de portföljer som ligger bäst till utifrån taxonomin. Samtidigt tror inte jag att de flesta sparare kommer att välja de fonderna, säger hon.

Skälet till det är att taxonomi-märkta portföljer kan bli alltför koncentrerade eftersom det till en början är förhållandevis få bolag och sektorer som kommer att klara kraven.

– Jag tror de flesta sparare vill ha diversifierade portföljer och då är frågan om hur stor effekt sådana nischade produkter kommer ha. Det finns också risk att det skapas bubblor i de här taxonomibolagen, säger Lingyi Lu.

Även Josefin Johansson pekar på att innehållet är svårt att ta till sig.

– Jag tror att intresset kommer att öka i takt med att fonder börjar rapportera och olika rankningar kommer ut om vilken grad fonder och företag är gröna enligt taxonomin, men det kommer ta tid innan konsumenter kan ta till sig informationen.

Bortsett från taxonomin tror Victoria Lidén att biologisk mångfald kan få ett uppsving i år.

– Vi kommer få se fler verktyg och målsättningar på det området i takt med att kopplingen mellan de olika hållbarhetsriskerna blir tydligare. Exempelvis förlusten av biologisk mångfald leder till ökad risk för smittspridning av sjukdomar från djur till människa, vilket kan få efterverkningar på den globala ekonomin, något som har blivit extra tydligt nu under pandemin, säger hon.

Lingyi Lu, 27, hållbarhetsansvarig på Söderberg & Partners. Foto: Tor Johnsson

Det ökade intresset från centralbankerna kan också sätta prägel på marknaden, fortsätter Victoria Lidén.

– Centralbankerna har fått upp ögonen för klimatrisker och vi tror att tillgångsköp som är i linje med Parisavtalet ligger mycket närmare än vad marknaden förväntar sig. Centralbankernas likviditet är central för finansmarknaden, så där ser vi en stor möjlighet för gröna obligationer att överavkasta traditionella obligationer.

Lingyi Lu lyfter fram att de sociala hållbarhetsfrågorna som exempelvis mänskliga rättigheter och arbetsrätt nu får större plats i bolagsdialoger. Framåt pekar hon på FN:s klimatkonferens COP26 som går av stapeln nästa år, vilket blir första gången länderna ska uppdatera och införa mer ambitiösa löften för att nå fram till målen i Parisavtalet.

– Det ska bli väldigt intressant att se vilka åtaganden länderna är beredda att ta, säger hon.

Utöver det är vatten en bubblare, enligt Lingyi Lu.

– Vi brukar se klimatet som bruden, medan vatten har varit brudtärnan som hamnat lite i skymundan. Det finns fonder som investerar i vattenrelaterade företag och projekt, men den frågan skulle jag vilja se högre upp. Jag tror dock inte det händer 2021. På produktsidan tog obligationer ett större kliv under 2020, inte minst så kallade sociala obligationer. En systerprodukt som kan få ett uppsving i år är så kallade hållbarhetslänkade obligationer. Upplägget bygger på att utlåningen villkoras utifrån minskade utsläpp eller andra specifika hållbarhetsmål. Om målen inte uppfylls försämras villkoren, till exempel genom en högre ränta.

– Det fungerar både som en morot för bolagen och en försäkring för investerare att målen uppfylls. Det tror jag många banker kommer titta mer på framöver, även centralbanker, säger Victoria Lidén.

– Hållbarhetslänkade obligationer blir ett sätt att bredda marknaden och att komma åt bolag som till exempel har svårare att ge ut gröna obligationer kopplat till specifika tillgångar eller investeringar, fortsätter Josefin Johansson.

En av nycklarna för att de länkade obligationerna ska ta fart är att företag lierar sig med så kallade »science based targets«, eller vetenskapsbaserade klimatmål, vilket bland annat innebär utsläpp väl under 2 grader.

Att integrera klimatrisker är inte ett så långt steg som bank, för vi gillar inte risker.

– Problemet är ofta att kunna avgöra om målen är ambitiösa nog för att företaget ska få rabatt i lånevillkoren. Då blir klimatmålen en kvalitetsstämpel för det, fortsätter Josefin Johansson.

Bankerna har en stor roll i att ställa krav på emittenterna i utlåningen om man uppfyller de vetenskapsbaserade klimatmålen, tycker Lingyi Lu.

– Exempelvis lånar HSBC ut både till smutsiga och gröna bolag. Man marknadsför bara det som är grönt, medan det andra hamnar i skymundan. Så tror jag inte banker kan göra i framtiden i takt med att transparensen ökar.

Victoria Lidén har tidigare efterlyst stresstester mot klimatrisker och en ökad transparens i bankernas utlåning. Utvecklingen går sakta men säkert framåt, anser hon.

– Vi ser nu att några banker har börjat rapportera enligt TCFD:s ramverk och gör den typen av scenarioanalyser och stresstester i utlåningen. Jag tycker också att fler banker bör se möjligheterna att driva ned sin kreditrisk genom att stötta omställningen i bolag som går ifrån koldioxidtung verksamhet, det vill säga styra om finansieringen till bolag med en tydlig färdplan och klimatmål.

– Från vårt perspektiv är integreringen av hållbarhetsrisker och möjligheter i analysen något man verkligen har tryckt på under senare år. Sen att exempelvis integrera klimatrisker är inte ett så långt steg som bank, för vi gillar inte risker, säger Josefin Johansson men konstaterar samtidigt att den typen av kartläggning och rapportering är komplex med många mindre lån och ovanpå det banksekretessen.

– Det gör det svårare att berätta om allt och vara lika transparent som i vissa andra verksamheter. Men i det stora hela finns mycket man kan berätta om generellt, och det ser vi allt mer av nu.

Från och med i år kopplar Deutsche Banks ledning sin ersättning till hålbarhetsmål, något även BNP Paribas och Unicredit gör. Kommer de svenska bankerna följa efter?

– Det kommer vi få se i alla sektorer, sedan beror det lite på hur ersättningen ser ut. Vissa har inte rörlig ersättning och då kan det bli lite svårare att bryta ut i utvärderingen av styrelse och ledning. Men vi kommer se det mer och mer generellt, inte bara bland banker, säger Josefin Johansson.

– Så både ESG-länkade obligationer och ESG-länkade vd-ersättningar, säger Victoria Lidén.

– Ja, allt ska länkas, säger Josefin Johansson.

Även hållbarhetsjobben kommer förändras och bli fler. Framför allt kommer det ske en förflyttning från generalist till specialist tror Victoria Lidén.

– Just nu tittar man på hela ESG-spektrat, men med tiden vore det inte orimligt om vi får se experter som riktar in sig enbart på klimat och miljö medan andra exempelvis fokuserar på mänskliga rättigheter, säger Victoria Lidén.

– På kort sikt även mycket juristkompetens eftersom det kommer så mycket nya regelverk, tillägger Josefin Johansson.

Lingyi Lu efterlyser mer hållbarhetsutbildning. Det behövs en bredare förståelse för hur de olika hållbarhetsfrågorna hänger ihop, med andra ord ett systemtänk snarare än att se till enskilda sektorer eller sakfrågor, anser hon.

– Systemtänket är nödvändigt för en grön och hållbar omställning. Det går inte att titta på en fråga isolerat, utan det krävs en helhet för att utvecklingen ska gå i rätt riktning, säger Lingyi Lu.

– Det är det som gör det här så roligt men också komplext, säger Josefin Johansson.

Det kommer också att ställas helt andra krav på arbetsgivare att sätta hållbarhet högt på agendan, enligt Lingyi Lu.

– »Greta-generationen« förväntar sig att hållbarhetsfrågan tas på allvar, vilket kommer göra det mycket mer värderingsstyrt vilka arbetsgivare som blir de mest attraktiva. Branschen tävlar ju om resurser och talanger, så hållbarhet kommer bara bli viktigare för att kunna rekrytera de bästa, säger hon.

Victoria Lidén, Lingyi Lu och Josefin Johansson. Foto: Tor Johnsson

Så kommer vi att nå fram i tid? Finansbranschen måste göra mer för att utvecklingen ska gå i rätt riktning, anser trion. Lingyi Lu menar att fler bolag behöver förankra sina verksamheter med de vetenskapsbaserade klimatmålen. Josefin Johansson vill se ett ökat fokus på omställning. Victoria Lidén efterlyser mer samarbete inom branschen.

– Hållbarhet är ingen tävling utan det gäller att kroka arm och hjälpas åt för att lösa gemensamma utmaningar, då är partnerskap det nya ledarskapet. Det finns jättemånga bra initiativ. Climate Action 100+ är ett exempel där stora investerare går samman och driver påverkansdialoger i bolagen som står för de största utsläppen globalt, säger Victoria Lidén och fortsätter.

– Vi behöver se mer av det. Är vi tillräckligt många investerare och finansiärer som sätter press så kommer det också att börja gå snabbare.

publicerad
16 februari 2021
Nytt nummer av #finansliv ute! Vi har intervjuat Emma Glennow på @marginalen_bank och vi skriver naturligtvis också om hur branschen och de anställda har det under coronakrisen. Foto: @ylvasundgren
Tyvärr måste vi ställa in Finansloppet 2020. Mer info på finansliv.se
Vi har intervjuat Åsa Nilsson Billme, mångfaldschef på @nordea_sverige Nu på finansliv.se Foto: Ylva Sundgren.
Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram