»Hållbarhet måste hitta ut i hela banken«
Foto: Ali Lorestani

»Hållbarhet måste hitta ut i hela banken«

Handelsbankens hållbarhetschef Catharina Belfrage Sahlstrand har rivstartat i sin nya roll. Nya hållbarhetsmål är på plats. Framåt ligger fokus på utbildning. »Det ska inte behövas en hållbarhetsexpert för att vi ska kunna engagera oss med kunderna.«

Åtta år har gått sedan Handelsbankens hållbarhets- och klimatchef Catharina Belfrage Sahlstrand lämnade advokatvärlden för att ta steget in i finansbranschen. Därifrån har hon arbetat inom Handelsbanken Capital Markets, och i en rad olika roller. Närmast kommer hon från finansieringssidan som ansvarig för teamet för hållbar finansiering.

– Vi hjälper kontoren och lite större företag med produkter som gröna obligationer, tematiska obligationer, gröna lån och hållbarhetslänkade lån, säger hon.

Men under förra året annonserades tjänsten som hållbarhets- och klimatchef och Catharina Belfrage Sahlstrand sökte och fick jobbet. Det var inte ett svårt beslut att tacka ja.

Satsar på matlagning

Catharina Belfrage Sahlstrand

Ålder: 40

Karriär i korthet: Mannheimer Swartling Advokatbyrå, Handelsbanken

Familj: Man och två barn

Intressen: Göra min vegetariska matlagning mindre trist, med blandad framgång.

Hållbarhetstips: When in doubt, var transparent och ambitiös.

Privat hållbarhetstips: Att ta nattåg till Europa är ett oväntat trevligt familjeäventyr.

– Det här är en sån sak man hoppar på när möjligheten dyker upp. Jag såg det som en jättekul möjlighet och har ett bra team runt mig samtidigt som det finns många duktiga hållbarhetspersoner runtom i banken, säger hon.

Catarina Belfrage Sahlstrand beskriver sig från barnsben som en »miljö, djur och krypvurmare«. Klimat- och samhällsintresset har kommit allt eftersom, men tog fart på allvar i samband med att hon blev förälder. Vid sidan av jobbet har hon bland annat startat en ideell förening för politiskt engagemang och är sedan ett par år operativ styrelseledamot i Optimizer Foundation, en mindre så kallad impactinvesterare i stiftelseform med fokus på utbildning och hälsa för barn och unga vuxna.

– Optimizer har varit väldigt viktigt och lärorikt i termer hur man mäter social impact. Hur många kan man nå med en viss lösning och hur mäter man effekten på hur ungas hälsa, utbildning eller förutsättningar förbättras på ett skalbart sätt, säger hon.

Pandemin har satt fokus på de sociala frågorna och vad de kommer betyda i framtiden. Man måste jobba på alla fronter, för frågorna flyter ihop.

I Catharina Belfrage Sahlstrands tidigare roll på finansieringssidan stod miljön och klimatet i fokus, vilket speglar utvecklingen i branschen i stort de senaste åren. Men den sista tiden har det börjar röra på sig och samhällsfrågorna tar nu mer plats. Enligt Catharina Belfrage Sahlstrand är alla tre benen i ESG (miljö, samhälle och bolagsstyrning) lika viktiga.

– Pandemin har satt fokus på de sociala frågorna och vad de kommer betyda i framtiden. Man måste jobba på alla fronter, för frågorna flyter ihop. Gör man inte det kommer det benet man har fokuserat på att fallera också, för det vilar inte på ett tillräckligt starkt stöd.

Foto: Ali Lorestani

Här blir det klurigt som bank, enligt Catharina Belfrage Sahlstrand, eftersom deras uppdrag bygger på att identifiera alla hållbarhetsrisker och att sedan hantera dem. Men det går inte att angripa frågan på det sättet, anser hon.

– Genom åren har vi behövt fokusera på några områden i taget som här och nu kan ge de främsta positiva effekterna. Det blir lätt för vildvuxet och ofokuserat annars. Det har varit frågor som ryms både inom E:et och S:et, men olika fokusområden inom respektive kategori, säger hon.

Catharina Belfrage Sahlstrand har rivstartat i sin nya roll. I februari presenterade banken nya hållbarhetsmål med siktet inställt på nettonollutsläpp senast 2040. Planen inkluderar utlåning, leasing och investeringar samt de utsläpp som banken själv genererar från till exempel energianvändning och tjänsteresor. Målsättningen går att jämföra med finansbranschens gemensamma färdplan att nå nettonollutsläpp senast 2045.

Ett av bankens mål är att 2025 ska 20 procent av utlåningen vara grön eller innehålla villkor som bidrar till en hållbar och mätbar omställning hos låntagaren. Utöver det ska kapitalförvaltningen arbeta med Paris-linjerade portföljer och maximera fondernas bidrag till de globala målen. Målet är även här nettonollutsläpp senast 2040.

Det ska inte behövas en hållbarhetsexpert på alla affärsområden för att kunna engagera sig med kunderna på ett framåtlutat sätt.

Kapitalförvaltningen har länge legat i framkant på hållbarhetsområdet, men de kommande åren ska finansieringssidan komma ikapp, enligt Catharina Belfrage Sahlstrand. Utvecklingen kommer också leda till att hållbarhet tar större plats i rådgivningen.

– Alla som jobbar här ska känna att de är allmänbildade på området, så vi måste våga förenkla vissa produkter så att de blir mer användarvänliga. Det ska inte behövas en hållbarhetsexpert på alla affärsområden för att kunna engagera sig med kunderna på ett framåtlutat sätt. Vi måste hitta en medelväg, säger hon.

Det Catharina Belfrage Sahlstrand pratar om handlar om hållbarhetsfrågornas väg från nisch till mainstream. Hon tror att ett fortsatt tryck från kunder kombinerat med ökad kunskap internt kommer bidra, men det viktigaste handlar om integrering.

– Hållbarhet måste hitta ut i alla förgreningar i banken. Annars blir det för sårbart och personberoende. Om ESG hittar in i det ordinarie affärserbjudandet och i företagskulturen så är det mycket lättare att bygga vidare på det som det nya normala, säger hon.

Sedan 2018 har Handelsbanken ett finansieringsramverk för gröna obligationer på plats och innan det även ett grönt låneerbjudande för stora företag. Inom det ryms lån för bland annat fastighetssektorn, förnyelsebar energi, avlopps- och vattendistributionssystem, transport och skogsbruk. I andra änden finns gröna bolån och energilån för privatpersoner. En viktig pusselbit blir alltså att fylla gapet däremellan.

– För små och medelstora bolag, vilket trots allt är de flesta av bankens företagskunder, har vi ännu inte ett lika välutvecklat erbjudande, säger Catharina Belfrage Sahlstrand.

Arbetet har börjat på fastighetssidan med fokus på att bygga en portfölj med gröna låneprodukter. Men allt handlar inte bara om grön finansiering. De sista två åren har även så kallade hållbarhetslänkade lån ökat i popularitet bland stora företag. Hållbarhetslänkade lån innebär att företag kopplar ihop den vanliga rörelsefinansieringen till globala hållbarhetsmål, vilket sätter ett direkt avtryck i lånevillkoren. Företaget får en bättre ränta om målen uppnås, och en sämre ränta om bolaget inte gör framsteg eller faller tillbaka.

– Det kommer vara en stor drivkraft i vad som kommer hända från nu till 2025, säger Catharina Belfrage Sahlstrand.

Parallellt har bankerna fått kritik, delvis från investerarhåll, att transparensen i utlåningen inte är tillräckligt bra. Enligt Catharina Belfrage Sahlstrand ska det vara lätt som utomstående att följa bankens utveckling totalt sett, men tillägger att banksekretessen innebär vissa begräsningar.

– Kreditsidan blir lite annorlunda mot investeringssidan. Där får vi prata i termer hur riskerna ser ut för hela kreditportföljen än för enskilda bolag, säger hon.

Samtidigt faller 80 procent av låneportföljen utanför ramarna för bankens hårdare hållbarhetskrav. Catharina Belfrage Sahlstrand menar dock att ESG-risker är en integrerad del även i den traditionella utlåningen. TCFD (task force on climate-related financial disclosures) är sedan ett bra verktyg för att identifiera klimatrisker i kreditportföljen som helhet.

Foto: Ali Lorestani

– Vi har en ganska låg exponering mot högutsläppande sektorer, så när vi skulle bestämma vårt fokusområde framåt så landade vi i att lägga mer tid på att öka det positiva avtrycket, än att oroa oss för en växande exponering mot det högutsläppande. För så ser inte kreditportföljen ut hos oss i dag, säger hon.

Just fossilindustrin är ett hett debatterat område, och för att sektorn ska ställa om i linje med Parisavtalet krävs enorma mängder kapital. Frågan är om banker ska nobba industrin  eller finansiera omställningen genom högre hållbarhetskrav? Catharina Belfrage Sahlstrand vurmar för omställning, men konstaterar att diskussionen om fossilt är svår.

– Jag tycker att det vore att missa målet att bara fokusera på de bolag som är framme, så vi behöver finansiera alla sektorer som behöver ställa om.

Hon pekar på att kapitalförvaltningen tidigare valt bort fossilt i majoriteten av de aktivt förvaltade fonderna, för att på senare tid öppna för att ta tillbaka innehav som banken definierar som omställningsbolag.

– De bolagen ska ha målsättningar i linje med Parisavtalet och investeringstakten bör visa en övergång från fossilt till att investera mer i förnyelsebart. Under de omständigheterna är det rätt att finansiera omställning.

Kommer ni att neka kunder lån som inte ställer upp på era hållbarhetskrav?

– Jag tror vi är där redan i dag. Vår plan är att i första hand stötta och accelerera våra kunders omställning så att de blir hållbara, men samtidigt har vi tydliga målsättningar för hur vår risktolerans ser ut och ESG-riskerna är en del av den bedömningen. Vi vill gärna se att kunden är medveten om sina hållbarhetsrisker och har adresserat dem.

– Men det skulle mycket väl kunna påverka kreditbedömningen i dag för ett företag som är exponerade mot väsentliga hållbarhetsrisker, och som trots det inte har vilja eller förmåga att hantera eller minimera dem, säger Catharina Belfrage Sahlstrand.

För att taxonomin ska bli den revolutionära kraft som man önskar sig så bör den inte bli alltför detaljerad eller administrativt tung.

EU:s gröna taxonomi ses som en så kallad »game changer« för att identifiera och prissätta hållbarhetsrisker. Taxonomiförordningen börjar gälla 1 januari 2022 och ses som en definition av vad som är miljömässigt hållbart och ska fungera som en översättning av Parisavtalet i ekonomiska aktiviteter vad som krävs för att minska utsläppen och hålla den globala uppvärmningen under 2 grader. I praktiken ska nu näringslivet, inklusive bankerna, börja förbereda sig för att redovisa andelen gröna intäkter i årsredovisningarna för 2022.

Inledningsvis tror Catharina Belfrage Sahlstrand att det kommer uppstå ett gap mellan stora och mindre banker som inte har samma beredskap, men tror på sikt att taxonomin kan bli en viktig pusselbit för att spegla finansiella risker och för att sänka transaktionskostnader. Hon konstaterar dock att det finns risk för bakslag när så pass många nationer ska enas i ett gemensamt ramverk.

– För att taxonomin ska bli den revolutionära kraft som man önskar sig så bör den inte bli alltför detaljerad eller administrativt tung. Man vill inte att taxonomin ska utestänga bolag från hållbar finansiering eller hållbara investeringar på grund av rapporeringsbördan, säger hon.

Parallellt har taxonomin fått hård kritik och kantats av motstridiga viljor och förseningar. Även svenska banker har riktat kritik att taxonomin slår för hårt mot den nordiska fastighetssektorn.

– Fastighetssektorn i Sverige ligger långt fram och har tuffare krav för energiklassning än i andra EU-länder. Ramverket som presenterades i de tidigare utkasten innebar att bara A-klassade fastigheter räknades som hållbara. Systemet hade omotiverade skillnader mellan EU:s medlemsländer och det blev inte ett harmoniserat system, säger Catharina Belfrage Sahlstrand men tillägger att synpunkterna fick gehör och att fler fastigheter nu ses som gröna.

Vid 2023 kommer nästa delegerade akt i taxonomin med fokus på cirkulär ekonomi och biologisk mångfald. Catharina Belfrage Sahlstrand spår att kraven kommer att ha skruvats upp ytterligare tills dess, men det oroar henne inte.

– Det skulle skapa arbetsro för finanssektorn om vi får klarhet i exakt hur att det exempelvis går att koppla obligationer med långa löptider till taxonomin som den ser ut i dag, även om den underliggande taxonomin stramas åt allteftersom att ny forskning blir tillgänglig. Jag är dock övertygad om att man kommer att hitta lösningar på det, branschen är van att hantera den typen av dynamik.

publicerad
29 juni 2021
Nytt nummer av #finansliv ute! Vi har intervjuat Emma Glennow på @marginalen_bank och vi skriver naturligtvis också om hur branschen och de anställda har det under coronakrisen. Foto: @ylvasundgren
Tyvärr måste vi ställa in Finansloppet 2020. Mer info på finansliv.se
Vi har intervjuat Åsa Nilsson Billme, mångfaldschef på @nordea_sverige Nu på finansliv.se Foto: Ylva Sundgren.
Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram