Julklappen är mer än bara ett paket

Julen är snart här, adventmingel avlöser varandra och jag hoppas att vi alla får frid under julhelgen, även om den innebär arbete.

Men några julklappar blir det inte från arbetsgivarna i år. I alla fall inte enligt den enkät vi gjort bland bank- och försäkringsbolag. Några få vill ändå visa sin uppskattning till medarbetarna och ger en traditionsenlig julklapp. Men alltså inte de flesta, inte de med största skattkistorna.

De stora extremt vinstgivande bankerna vill hellre satsa på välgörenhet. Jag undrar varför de inte kan göra både och. Personalen och medarbetarna är väl värda en egen uppskattning? Jag kan inte förstå den snålhet som detta tyder på.

Ingenting alls – det är verkligen snålt.

Om man vill finns stora möjligheter att ge en uppskattad klapp utan att tappa vare sig i hållbarhet eller i annat värdegrundsarbete: ekologisk kravmärkt mat, en upplevelse, presentkort på second hand, finansiell tjänst eller möjlighet att själv välja vilken välgörenhetsorganisation som ska få värdet av min julklapp.

Men ingenting alls – det är verkligen snålt.

Läs också

Nu är det jul igen – men utan klappar

På några arbetsplatser är det personalen som föreslår och kommer överens om vad man ska satsa välgörenhetspengarna på. Med ett sådant upplägg kan man säkert känna att arbetsgivaren skänker pengarna för att de uppskattar sin personal också.

Men på de största bankerna är det så länge sedan personalen fick någon uppskattning i form av julklapp att det kanske inte är saknat.

Det som stör mig mest är att bolagen ger till väl­görenhet, klappar sig själva på axeln och får credd för sitt engagemang, men det är ju personalen som ger.

På de största bankerna är det så länge sedan personalen fick någon uppskattning i form av julklapp att det kanske inte är saknat.

Medarbetarna på Finansliv kommer att få en julklapp bestående av presentkort på Hötorgshallen. Jag hoppas de gillar det. Syftet med gåvan är i alla fall att visa uppskattning för allt gott arbete de lagt ner under året.

När Finansförbundet och FTF placerar sina pengar ska det vara etiskt och hållbart. Men pengarna måste också förränta sig och finnas tillgängliga vid en eventuell konflikt på kort och lång sikt.

I Finanslivs granskning av förbundens portföljer klarar man de ekonomiska kraven, men när det gäller hållbarhet och etik finns plumpar.

Kraven på hållbar finansiering blir allt skarpare; unga kräver att deras arbetsgivare ska vara hållbara, konsumenterna kräver hållbara alternativ oavsett om det gäller lån eller investeringar. Omställningen måste gå snabbt, inte bara för att jorden behöver det, utan för att kunder och anställda kräver det.

Detta gäller förstås även medlemmar i ett fackförbund, de vill absolut inte förlora pengar, men känna sig säkra på att deras organisation investerar hållbart.

Tydligare uppdrag och tuffare styrning av förbundets investeringar bör bli ett viktigt krav under 2019.

Detta är sista numret av Finansliv som går till alla medlemmar i FTF, blivande Forena.

Det är beklagligt att FTF inte tycker sig ha råd eller lust att ge sina medlemmar en fullvärdig journalistisk produkt.

Det är beklagligt att FTF inte tycker sig ha råd eller lust att ge sina medlemmar en fullvärdig journalistisk produkt. I  stället verkar man planera att satsa på kommunikation, som till sitt väsen varken är granskande eller ifrågasättande. Alltså motsatsen till journalistik.

Alla FTF:are kan fortsätta prenumerera till specialpris och Finansliv kommer att fortsätta bevaka försäkringsbranschen, inte minst för att den är så integrerad i finansbranschen.

Jag hoppas att FTF/Forena ändå till slut kommer fram till att skapa någon ny journalistisk plattform, men om man i dagsläget vill ha ett journalistiskt inifrånperspektiv på försäkringsbranschen så är Finansliv fortsatt det bästa valet.

Finansförbundets medlemmar kommer även i fortsättningen att få Finansliv hem i brevlådan.

God jul och gott nytt år!