Kapplöpning mellan bank och kriminella

Dom har fallit där en liga döms till fängelse för grova bolånebedrägerier, grovt bokföringsbrott och penningtvätt. Bolånebedrägerierna gick ut på att hjälpa andra att få bolån med hjälp av förfalskade uppgifter mot betalning. De beviljade lånen uppgick till mer än 100 miljoner kronor.

Till de drabbade bankerna hör bland annat Danske Bank, SBAB och Handelsbankens Stadshypotek och Skandiabanken. Bedrägerier hör numera till banksektorns vardag.

Har ni styrt upp kreditgivningsprocesserna med anledning av de uppmärksammade bolånebedrägerierna?

–Självklart har vi sett över våra processer och rutiner efter det som inträffat men av säkerhetsskäl går vi inte in exakt på vad vi har gjort, säger Anneli Adler, Privatmarknadschef på Danske Bank.

När det gäller bolånebedrägeriet var flera banker inblandade men Danske Bank var särskilt utsatt.

–Det handlade om väldigt avancerade och sofistikerade metoder som syftade till att runda och undvika de kontroller och processer som banken har. Vi måste hela tiden vara på tårna och försöka ligga steget före de kriminella, säger hon.

Enligt Anneli Adler arbetar alla banker för att hitta sofistikerad teknik som kan upptäcka misstänkta saker i betalningsflödena. AI är ett hjälpmedel som utvecklas mer och mer för att lättare komma åt bedrägerier av olika slag.

–Det gäller att både hitta det som verkar misstänkt och riskmarkera där system säger ifrån, men sedan också konstatera att det är korrekt.

Danske Bank efterlyser mer samverkan för att kunna stoppa brottslighet av det här slaget. SAMLIT är ett exempel på samarbete mot finansiell organiserad brottslighet där bankerna SEB, Handelsbanken, Nordea, Swedbank och Danske Bank ingår tillsammans med Svenska Bankföreningen och Polisen.

–Det finns mycket kriminalitet därute och för oss som jobbar i bank blir man berörd när kunder blir offer. Där måste vi stötta personalen så att de i sin tur kan stötta kunderna som drabbas.

Enligt Anneli Adler handlar det mycket om information, utbildning och träning.

–Vi använder våra specialister och stöttar upp i situationer där individer har drabbats direkt och försöker finnas där, säger Anneli Adler.

Ökningen av bedrägerier ställer allt högre krav på bankpersonalen.

–De senaste åren har antalet bedrägeriförsök och försök till penningtvätt ökat i omfattning och jag vill påstå att det är ett stort samhällsproblem. Det ställer självklart högre krav på oss bankanställda att vara vaksamma på misstänkta beteenden, att vidareutbilda oss och hålla oss uppdaterade på rutiner och förändrade processer, säger Kristina Wirf, ordförande i Finansförbundet i Danske Bank.

Och vad gör arbetsgivaren för att stötta de anställda?

–När det gäller bedrägerier så får personalen kontinuerlig utbildning och min upplevelse är att de här frågorna diskuteras regelbundet ute på arbetsplatserna, säger hon.

Enligt Kristina Wirf finns verktyg både för att förhindra bedrägerier och att bemöta kunderna men de måste hela tiden uppdateras och utvecklas. Det är en ständig kapplöpning mellan banken och de kriminella.

Ansvariga chefer har en viktig uppgift i att följa upp och stötta utsatta medarbetare.

–Min uppfattning är att stödet för utsatta medarbetare fungerar bra hos oss, men självklart är hotfulla kundbeteenden något som är både obehagligt och olustigt för den som utsätts, säger hon.

Antalet polisanmälningar där någon utger sig för att vara till exempel banktjänsteman, så kallade befogenhetsbedrägerier, ökade med 54 procent under 2021, enligt Stöldskyddsföreningen.

Id-kapningar blir allt vanligare och ofta är det äldre kunder som inte är digitalt aktiva som råkar illa ut. Här har Danske Bank ett brett samarbete inom banken.

Anneli Adler menar att det här är det nya normala för bankbranschen att hantera finansiell brottslighet.

–Förr handlade det om bankrån och i dag handlar det om mer sofistikerad finansiell brottslighet, en helt annan värld att jobba i.