»Kristallkulan är lerig som attan«
Geopolitisk oro i kombination med hög inflation och ett ovisst ränteläge gör framtiden mer svårbedömd än på länge, anser tre bank-vd:ar i en panel arrangerad av Bankföreningen.
Kristallkulan inför 2024 är mer svårläst än vanligt. Det menar en bankpanel bestående av Eirik Winter, vd BNP Paribas i Norden, Johanna Norberg, vd på Danske Bank i Sverige, Sven Eggefalk vd Länsförsäkringar Bank, och Hans Lindberg, vd Bankföreningen.
– Alltid i det här läget på hösten tycker man att kristallkulan är svårläst. Men med allt vi har gått igenom med det geopolitiska och ekonomiska läget kring inflationen och hur det blir med räntan, det gör att den ekonomiska styrningen är väldigt svår. Kristallkulan är lerig som attan. Då skapar det extra mycket osäkerhet, säger Johanna Norberg.
Eirik Winter påpekar att det än så länge är oklart vilka de ekonomiska effekterna blir av den geopolitiska situationen.
– Det finns risk för en energikris igen. Sedan har det helt klart, även om inflationen har vänt, att kostanden på kapital kommer vara högre när vi kommer ur cykeln. Om man vant sig vid en ränta på 1–2 procent kan man få vänja sig vid 3–5 procent framöver.
Han konstaterar vidare att de nordiska bankernas ställning är stark.
– Vi ser det genom att de är viktiga kunder till oss och vi reser mycket kapital. Bara de senaste två veckorna har alltifrån Swedbank, Danske Bank och Handelsbanken rest 50–60 miljarder euro till spreadar som är väldigt försvarbara och ratings som ligger högt. Vi har fått lite turbulens kring fastighetsmarknaden och den internpolitiska situationen, men tittar man på hur marknaden reagerat sett till price to book (priset i relation till det bokförda värdet, reds. anm) är de nordiska bankerna bäst i klassen, säger Eirik Winter.
Bankerna är väl rustade för om utvecklingen inom kommersiella fastigheter fortsätter att försämras, anser han.
– När det gäller fastigheter ur ett svenskt perspektiv tror jag ändå att man är väldigt välrustade att kunna hantera det. En del av finansieringen går genom kapitalmarknaden, en den del genom bankerna och en ganska stor del är säkrat. Så jag tror det finns ett gemensamt intresse att inte »pull the plug«. Trots turbulensen tror jag att den nordiska bankmarknaden kommer att klara sig väldigt bra.
Även Sven Eggefalk på Länsförsäkringar Bank tycker att spåkulan inför nästa år är grumligare än på länge. Han menar att en stor del av det som händer geopolitiskt och finanspolitiskt präglas av vad som händer i USA och Kina.
– Det finns ett talesätt som säger att när två elefanter bråkar så skadas gräset, vilket är vi i det här fallet. Det präglar hela vår agenda. Vi har nu en situation där omvärldens bild av oss i Sverige är ganska negativ, med hög skuldsättning och kriminalitet. Samtidigt konstaterar vi från vårt håll att vi har starka banker, låg statsskuld och en hög innovationskraft där vi använder vinster för att investera i framtiden. De två bilderna lirar inte, säger han.
Omvärldens syn av Sverige sätter exempelvis tryck på kronan, och kan påverka ytterligare om det blir en stressad situation, menar han.
– Jag tror vi har ett stort behov att förklara fördelarna med det vi står inför och hur starka vi faktiskt är. Jag hoppas att spåkulan börjar klarna, så jag är väldigt positiv framåt.
Panelen fick även tycka till om utvecklingen inom AI. Tekniken testas nu på flera håll, bland annat för att förenkla processer, för att få mer exakt information och att underlätta processer. Panelen påpekade samtidigt att det finns risker, inte minst inom generativ AI.
Panelen lyfte även fram utvecklingen inom hållbarhet. Danske Banks Johanna Norberg menar att företagen, myndigheter och lagstiftare jobbar för mycket i silor.
– Vi måste se på lagstiftare, företagen och oss inom det finansiella systemet som ska finansiera omställningen som ett ekosystem. Här tycker jag ibland att vi jobbar lite på varsin kammare när istället det ekosystemet behöver komma ihop. Vad som fattas ur ett svenskt perspektiv är att politikerna vågar vara mer framåtlutade. Tittar man på USA, Tyskland, Nederländerna och Belgien så läggs det ganska stora subventioner.
– Hållbarhetssektorn börjar nu dessutom att etablera sig allt mer utanför Sverige, där kan man göra mer för att få våra företag att stanna och etablera sig här, säger hon.