»Mångfald, var god dröj«
Ledare Medan jämställdhetsarbetet i finansbranschen kommit en bra bit står mångfaldsarbetet fortfarande och stampar, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Finanslivs granskning i detta nummer visar bland annat att arbetslösheten bland utrikes födda banktjänstemän och redovisningsekonomer är dubbelt så hög som på arbetsmarknaden i stort. Men det är inte siffrorna i sig som är mest skrämmande, utan vittnesmålen från de som drabbats.
Vad gör det med en människa att gång på gång nedvärderas och negligeras av ett på ytan oklanderligt kollektiv, som saknar insikt om sina egna fördomar och beteenden. Många som blir diskriminerade vänder det inåt, mot sig själva, andra ser igenom strukturerna och inser att de blivit orättvist behandlade, det är framför allt deras berättelse du får läsa i det här numret.
Aalia sökte över 500 jobb utan resultat innan hon av en slump träffade på en person med kontakter i branschen. Monica började kallas till intervjuer först när hon bytte efternamn och har fortfarande dolt sin bild på Linkedin. Babak Hakimi berättar om hur tiden efter examen tagit hårt på honom, då alla klasskamrater fick jobb, även de med sämre meriter. Maria fick en svår och långvarig depression och har nu slutat anstränga sig och söka chefsjobb. Laila sa till slut upp sig efter att ha fått sköta flera kollegers jobb men ändå fått lägre löneökning. Sara får ofta höra att hon ska vara tacksam för att hon fått en eftertraktad tjänst trots sin utomsvenska bakgrund. Jenny känner sig som ett alibi som visas upp i reklammaterial och på hemsidor. Ana tycker att det största problemet är att ingen erkänner att det finns någon diskriminering och kallar det för »den svenska förnekelsen«. Matheo ser bara två utvägar: anpassa sig eller lämna landet.
Julefrid för Klarna
Sedan Klarna tecknade kollektivavtal har det blivit väldigt lugnt i Arbetsmiljöverkets diarier där inkommande ärenden registreras. Det verkar som att kollektivavtal kan löna sig på fler sätt än de mest uppenbara.
Många har övervägt att lämna landet för att slippa bli diskriminerade. I London och New York finns en helt annan mångfald och öppenhet i finansbranschen. Även om det finns problem där också är det inte på samma nivå som här, och dessutom finns det en annan medvetenhet om att diskriminering förekommer.
Statistiken fyller en viktig funktion i att bekräfta den bild som framträder i berättelserna från de drabbade, och ger dem i någon mån upprättelse. Om ett problem är dokumenterat blir det också lättare att angripa det. Därför måste branschen bli bättre på att mäta mångfald, är en av slutsatserna av granskningen.
Debatt, ja tack!
Vill du skriva något om mångfalden i finansbranschen, eller om någon helt annan fråga? Finansliv publicerar gärna relevanta diskussionsinlägg i aktuella frågor. Skicka ditt inlägg till: redaktion@finansliv.se
Frågan är nu hur arbetsgivare och branschorganisationer har tänkt jobba för att komma till rätta med problemen? Vad gör bankerna, vad gör arbetsgivarorganisationerna, och vad gör Finansförbundet? Den här granskningen fortsätter och kommer då bland annat att vända fokus mot de som har makt att förändra situationen.