Nischbankerna som tar högriskkunderna
Bolån Bluestep Bank och Nordax Bank ger bolån till många av dem som storbankerna nekar. Men man förväntar sig inga långvariga kundrelationer.
Storbankerna har ökat digitaliseringstakten de senaste åren. Digitala lånelöften numera är en hygienfaktor, men att skapa en sömlös och helt digital process är inte kompromisslöst. Utvecklingen har tvingat bankerna att ställa hårdare krav på kunderna, vilket gör att allt fler faller utanför storbankernas låneramar. Det menar Tomas Netz, operativ chef på Bluestep Bank i Sverige. Bluestep är en av aktörerna dit kunder vänder sig som fått nej från storbanken. Typkunden kan exempelvis vara deltids- eller projektanställd, egenföretagare, utlandsfödd med en begränsad historik eller som har en utmanande livssituation.
– Min bedömning är att storbankerna kommer fortsätta göra ett bra jobb, men att vi kan komplettera och förse den andra delen av marknaden, säger han.
Enligt en undersökning Bluestep gjort tillsammans med Sifo har 25 procent av befolkningen haft en annan anställningsform än en fast anställning. Samtidigt svarar 45 procent att de tror att de kommer ha en alternativ anställningsform någon gång under sitt yrkesliv.
– Det gör att allt fler kan stöta på problem hos sin traditionella bank trots att de har god ekonomi. De situationerna kräver att man sätter sig in i deras situation närmare. Här tror vi att vi kan ta andelar i takt med att vi ser ändrade beteenden hos kunderna, men även få in kunder som i dag inte har ett bolån, fortsätter han.
Verkligheten är ikapp utmanarna
Nordax Bank är en annan aktör som det senaste året gått på offensiven för att etablera sig på marknaden. Johan Engkvist, bolånechef på Nordax, säger att det behövs fler aktörer för att möta behovet.
– Det var därför vi gick in, inte för att utmana storbankerna utan för att komplettera dem i nischer där de inte ger tillräckligt bra service. Vår förhoppning är att kunna ta betydande delar av den här delen av marknaden i Sverige och i Norge, säger han.
Bolånemarknaden är totalt 3 300 miljarder kronor. De Finansliv pratat med har svårt att säga exakt hur stor marknaden är, men att potentialen ligger runt 5 procent av den totala stocken.
En stor skillnad mot storbankerna är att handläggningstiderna är betydligt längre.
Eftersom kundernas situation överlag ser olika ut krävs ofta extra kompletteringar och underlag. Vid varje ansökan bedöms inkomstform och belåningsgrad, men viktigast är återbetalningsförmågan.
– Vi lägger mycket mer tid på varje kund för att få en klar bild av kundens återbetalningsförmåga. Vi jobbar på hur vi kan digitalisera delar av processen, men för den stora massan behöver vi hantera förfrågningar manuellt, säger Johan Engkvist.
Både Bluestep och Nordax förväntar sig inga långvariga relationer med kunderna utan räknar med att de lämnar efter ett par år. Snittkunden på Bluestep stannar runt tre år, medan kundrelationen varar runt sju år på en traditionell bank.
– Vi här för att hjälpa dem i stadiet när de inte får hjälp, säger Tomas Netz. Vi binder inte in kunderna, utan de är här några år och stannar så länge de vill och behöver.
Affärsmodellen ställer krav på en stadig ström av nya kunder, något Johan Engkvist håller med om.
Kampen om bolånen
– Vi räknar med att kunderna ska lämna oss. Såklart önskar vi att kunderna ska stanna så länge som möjligt, men vi kan inte konkurrera med storbankernas erbjudande. Det gör att vi hela tiden behöver ett inflöde, säger han.
Genom åren har det riktats skarp kritik mot nischaktörerna för att utnyttja människor som inte får lån hos banken genom att ta en väsentligt högre ränta. På Nordax varierar räntan mellan 3,5 upp till 9 procent och snittet är 5,2 procent. Tomas Netz kan inte peka på en snittränta, men säger att kunden i snitt har en kostnad runt 5 400 kronor per månad. Bolagen pekar på tre faktorer som ligger bakom prissättningen.
– Bryter man ned kostnaden är vår upplåning mycket dyrare än för storbankerna, servicenivån är högre då våra kundprocesser hanteras manuellt och vi tar också en högre risk, vilket vi tar betalt för, säger Johan Engkvist.
– Vi jobbar med att få en billigare finanseringsbas, men vi har högre kostnader för varje lån vi lägger upp och lånen kräver mer hantering, säger Tomas Netz.
Finansliv har tidigare skrivit om de nya fintechuppstickarna som i fjol lovade att sätta hård press på storbankernas marginaler. Så här långt har det löftet inte infriats. Finansieringsproblem, tekniska frågetecken och skepsis från kunder att lämna sin bank har fått investerare att dra öronen åt sig. I stället är det mellanstora aktörer som har börjat nagga på storbankernas marknadsandelar.
Johan Engkvist säger att det märks en ökad konkurrens även inom nischen för högriskkunder.
– Det är fler som rör sig inom nischen sedan vi gick in och det har skett en viss prispress. Jag tror det är positivt för marknaden och för kunderna att det är fler som jobbar inom nischen. Fler aktörer ger både bättre produkter och bättre erbjudanden.
