nyårskrönika
Nu vänder vi blad!

Nu vänder vi blad!

Ledare Innan det är dags att fira in det nya året är det på sin plats med en tillbakablick. Dramatik har inte saknats i finansbranschen under 2017 heller. Året började med att Annika Falkengren annonserade sin avgång som vd för SEB efter drygt elva år på posten.

I slutet av februari meddelade regeringen att de slopat planerna på att införa den hårt kritiserade finansskatten som enligt Bankföreningen riskerade hota 16 000 jobb i Sverige. Genom att alla 300 000 svenska företag som sysslar med finansiella tjänster i någon form skulle betala en löneskatt på 15 procent skulle extra pengar dras in till statskassan.

I stället kom ett nytt förslag. Nu handlade det om att höja avgifterna till den statliga resolutionsreserven med 3 miljarder kronor 2018 och ytterligare 3 miljarder kronor 2019. Staten skulle få in sina pengar och mindre bolag i finanssektorn skulle slippa drabbas.

Ett problem med det nya förslaget var att svenska banker skulle behöva betala mer än sina europeiska kollegor. För Nordea innebar det många miljarder i höjda bankavgifter och vd Caspar von Koskull hotade med att flytta huvudkontoret om resolutionsavgiften höjdes.

I juni backade regeringen om det ursprungliga förslaget om avgiften till resolutionsreserven, efter bred kritik från remissinstanser. Ett förslag som enligt branschen hade påverkat konkurrensen negativt och sannolikt även stridit mot EU:s stadsstödsregler.

Nordea fortsatte utreda frågan och tittade på den samlade bilden av krav och avgifter i Sverige jämfört med att ha sitt säte i ett land som är medlem i EU:s bankunion. I september kom det trista beskedet att Nordeas huvudkontor flyttar till Finland under andra halvåret 2018.

Första veckan i december levererade Baselkommittén en tidig julklapp. Frågan om riskviktsgolv, inom ramen för regelverket Basel IV, som påverkar bankernas kapitalbehov har utretts i flera år. När beskedet nu kom tolkar analytikerna som följer sektorn att det är bättre än väntat. Bland annat kan öppningar för lokala regleringar urvattna förslaget och en infasningsperiod på hela tio år fick bankernas aktiekurser att ta ett glädjeskutt.

Bankföreningen är, med rätta, kritiska till förslaget då svenska banker som redan är de bäst kapitaliserade i världen ska drabbas. Uppemot 200 miljarder kronor kan bankerna behöva i mer kapital om det inte blir några lokala regellättnader. Det beror bland annat på att riskvikten för bolån enbart ska baseras på belåningsgraden i ställer för som i dag på flera riskfaktorer. Men sista order är långt i från sagt, och tio år en lång tid.

När vi nu vänder blad och skriver 2018, låt oss hoppas att de som under hösten har delat med sig av sina berättelser om sexuella trakasserier och maktmissbruk inte har gjort det förgäves. Låt oss också hoppas att centralbankerna lyckas dra ner på stimulanserna utan större dramatik. Min tredje önskan är att 2018 blir ännu ett år i högkonjunkturens tecken där investeringarna tar fart på allvar. Då kanske fallet i bostadspriserna stannar vid en sund korrigering.

God Jul och Gott nytt år!

publicerad
27 december 2017

#Finansfredag

Finanslivs redaktörer Aron Sigblad och Anna de Lima Fagerlind om det senaste som hänt i finans- och försäkringsbranschen, vilka trender som påverkar branschen och vad Finansliv har på gång just nu. Nytt avsnitt varje fredag.
Se #finansfredag här
Nytt jobb på Finanskarriär! Länk i bio.
Eftertaxering känns mindre kul när man är fast övertygad om att fyra frimärken (inte tre) faktiskt klistrades fast på kuvertet enligt rådande portotabell.
Följ @Finansliv på Instagram