Regeringen lägger fram lagförslag mot penningtvätt
Det ska bli lättare för banker, Finansinspektionen och Polisen att dela uppgifter mellan varandra för att bekämpa penningtvätt, föreslår regeringen i en ny lagrådsremiss. Lagförslaget får samtidigt viss kritik för att inte släppa på sekretessen tillräckligt.
Regeringen lägger fram ett lagförslag för att bekämpa penningtvätt. Det beskedet lämnade finansmarknadsminister Max Elger (S) i slutet av april. Lagrådsremissen innebär slopade sekretessregler som ska göra det lättare för banker, Finansinspektionen och brottsbekämpande myndigheter att dela uppgifter med varandra.
– För att vi ska kunna knäcka gängen måste vi jaga knarkpengarna. Polisen ska därför få bättre verktyg att dela information med banker och andra myndigheter, sa Max Elger på en pressträff.
»Det är pay and pray i nuläget«
Finansmarknadsministern pekade på att bankerna sitter på viktig information, men att det nuvarande regelverket kring banksekretess och meddelandeskydd hämmar bankerna att dela den på ett effektivt sätt.
Det ska även bli lättare att dela information direkt mellan tillsynsmyndigheter och brottsbekämpande myndigheter.
Parallellt startar regeringen en utredning som tar sikte på att inkludera fler företag och myndigheter i samverkan mot penningtvätt. Bland annat ska Polisen ges möjlighet att begära uppgifter från Bank-id och Swish.
Lagförslaget har samtidigt fått viss kritik för att inte släppa på sekretessen tillräckligt. Regelverket innebär exempelvis att bankerna bara får dela information som rör samma person och transaktion. Istället efterfrågar hon att bankerna fick samköra en större mängd konton för att få en mer övergripande bild.
”När man pratar om kriminella nätverk så är det ju inte en och samma kund, det är många. Så vad vi ville var att man slopade det här kravet. Och det gick regeringen inte vidare med”, sa Johanna Lybeck Lilja, strategisk rådgivare på Nordea, till Dagens Industri på eventet Penningtvättsdagarna.
Finansliv har tidigare berättat att bankerna trots stora investeringar haft svårt att komma åt penningtvätten. Enligt FN ligger andelen transaktioner som beslagtas och blir fryst på endast 0,2 procent, samtidigt som den kriminella ekonomin omsätter 2–5 procent av av världens BNP per år, enligt Världsbanken.
Kompetensbrist och det hårt hållna regelverket pekades ut som det största hindret, enligt bedömare som Finansliv var i kontakt med.
– Vi upplever att regelverket inte tillåter att man är effektiv. Det ställer höga krav på kundkännedom, utan undantag. Samtidigt förväntas alla banker erbjuda människor möjlighet att öppna bankkonton. Den ekvationen går inte ihop, sa Sara Ekstrand, senior ekonom på Bankföreningen.
