Gå direkt till textinnehållet
Foto: Mostphotos

SEB spår rusande inflation

Kriget i Ukraina kommer leda till en inflationschock under 2022, enligt Elisabet Kopelman, makroekonom på SEB. »Inflationen kommer parkera på ganska höga nivåer över Riksbankens mål«.

Kriget i Ukraina och sanktionerna från EU och USA har lett till skenande energipriser på bränsle och el. Utvecklingen har satt avtryck på inflationen som kom in på 4,5 procent i årstakt i februari. SEB spår att priserna kommer rusa vidare under 2022 på bred front med en genomsnittlig prisökning på 5 procent, mätt enligt KPIF, med en topp på 6 procent under våren.

Anledningen bakom inflationschocken är både snabbt stigande energipriser, men också tecken på att energipriserna har börjat få fäste i andra varor och tjänster, däribland viktiga mat- och jordbruksvaror. Det säger Elisabet Kopelman, makroekonom på SEB.

– Vi ser utöver höga energipriser ett underliggande pristryck som slår igenom både snabbare och bredare än tidigare. Det handlar om råvarupriser på mat och om spridningseffekter från energipriserna som slår igenom på andra varor och tjänster, säger hon.

Elisabet Kopelman, SEB. Foto: SEB

Nya störningar i globala leveranskedjor är också att vänta på grund av att transportrutter behöver dras om. Även den senaste covid-vågen i Kina riskerar att förlänga ledtiderna om stora industristäder stängs ned.

– Det kommer att bli en rejäl puckel i år där inflationen (exklusive energipriser) parkerar på ganska höga nivåer en bra bit över Riksbankens mål. Jag tror nog problemen kommer att dröja sig kvar minst året ut, men att inflationen därefter börjar falla tillbaka 2023, säger hon.

För att dämpa inflationen spår SEB att Riksbanken höjer räntan redan i november, och fortsätter med ytterligare höjningar under 2023. Riksbankens prognos för nästa räntehöjning är satt till första kvartalet 2024.

– Den här nya inflationsmiljön gör att Riksbanken kan väntas inleda räntehöjningar tidigare än man sagt. Det finns ingen anledning för Riksbanken nu att behålla den expansiva penningpolitiken lika länge som man tidigare trodde, säger hon.

Ytterligare en faktor som talar för en tidigare höjning är den svaga kronan, som nu bidrar till ett högre inflationstryck via stigande importpriser, enligt Elisabet Kopelman. Att ECB dessutom signalerat om en räntehöjning redan under 2022 stärker den tesen.

Utvecklingen i Ukraina med sanktioner, motsanktioner och snabbt förändrade energipriser kommer också leda till en dämpad tillväxt, framför allt i euroområdet, fortsätter hon. Runt 40 procent av Europas energiförsörjning kommer i dag från Ryssland, och prisutvecklingen i energipriserna väger därför extra tungt.

Utvecklingen kan också få stora effekter på de finansiella marknaderna. Bland annat IMF-chefen Kristalina Georgieva varnade nyligen att en rysk statskonkurs inte går att utesluta.

– Det finns en risk för finansiella kopplingar mellan Ryssland och övriga finansmarknader och internationella banker som vi inte har full koll på just nu, i ett läge där Ryssland närmar sig recession och stängs av från globala finansmarknader.

– Banden är inte lika starka efter sanktionerna som infördes i samband med annekteringen av Krim, men det är klart att det finns en osäkerhet, säger Elisabet Kopelman.

»Nu är vi i den tid på året som jag gillar allra bäst. Visserligen är det i min del av landet för det mesta grått och kallt utan snö på backen, men det är ljus i alla fönster och snart kommer kanske ändå snön och ger ännu mer ljus«, skriver Helena Giertta.
Läs Helenas Gierttas ledare

FINANSFÖRBUNDETS KRÖNIKA: »Målet är ett ännu starkare förbund«

»En hållbar förändring i finansbranschen – det är Finansförbundets verksamhetsinriktning för de kommande tre åren.«
Läs krönikan