Stabelo ska mäta klimatrisker i bolånestocken
Stabelo börjar mäta klimatrisker i sin bolåneportfölj, med hjälp av UC Bostad. Inledningsvis tar modellen sikte på risker kopplade till översvämningar och vattenskador. »I vissa delar av Sverige kan översvämningar vara en ganska påtaglig risk«, säger Hampus Brodén, vd på Stabelo.
Det har gått snart ett år sedan översvämningarna i Gävleborg och Dalarnas Län. Gävle drabbades hårdast där stora delar av staden hamnade under vatten på runt ett dygn, efter att 162 millimeter regn dragit in.
Kostnaden för skadorna kopplat till skyfallen landade på runt en halv miljard kronor, enligt uppgifter från Svensk Försäkring.
För att bedöma klimatriskerna lanserade UC Bostad nyligen tjänsten Fastighetsrisk som bedömer påverkan från klimatrisker på alla bostäder i Sverige. UC har samarbetat med bolånebolaget Stabelo kring tjänsten som nu mäter klimatriskerna i sitt bestånd.
– Vi har sett en ökad förekomst av klimatrelaterade risker och skador på bostäder, bland annat med översvämningar i Sverige. Då vill vi vara medvetna om hur riskerna ser ut och mäta dem, säger Stabelos vd Hampus Brodén.
I dagsläget vägs översvämningsrelaterade risker och risker för vattenskador in i UC:s modell, och faktorer som kan påverka risken är exempelvis belägenhet nära kust och vatten. Så småningom kan fler aspekter läggas till i underlaget, som risker för skogsbränder och stormar, enligt Hampus Brodén.
– I vissa delar av Sverige kan översvämningar vara en ganska påtaglig risk, samtidigt som det är ett ganska välanalyserat område. Det är enkelt att få data från myndigheter som har underlag, som Lantmäteriet och MSB.
Hur påtagliga är klimatriskerna för bostäder?
– I det korta perspektivet är riskerna kanske inte jättepåtagliga, men samtidigt kan du ha en bolånekund i 30 år. Det är svårt att sätta en exakt siffra hur stor risken är, men den finns även i Sverige vilket inte minst händelsen i Gävle visar, säger Hampus Brodén.
Hur ser klimatriskerna ut i er bolåneportfölj?
– I och med att vi har ganska bred utlåning i hela landet ligger risken i paritet med genomsnittet i Sverige, vilket inte är särskilt förvånande. Samtidigt är det första gången som vi kan få en känsla för om det finns objekt vi lånar ut till som är utsatta för risk för översvämning. Bara det känns om en insikt som lär oss något om risken i vår portfölj.
På vilket sätt kan den här informationen påverka er kreditgivning?
– Det kommer inte att leda till några drastiska förändringar i våra kreditmodeller på kort sikt, sedan över tid behöver vi ha de verktyg som krävs för att vara väl medveten om klimatriskerna. Det är också från våra investerares perspektiv, vi måste kunna visa gentemot dem hur riskprofilen ser ut.
