Gå direkt till textinnehållet

»Svårt att se bankskatt som avgörande faktor för nedskärningar«

Finansmarknadsminister Max Elger (S) har svårt att förstå ökad finansiell stabilitet som argument för bankskatten, säger han i en intervju med Finansliv. Men att skatten skulle försämra konkurrensen på finansmarknaden, tror han är en förhastad slutsats.

Bankskatten fortsätter att skapa oro bland de banker som berörs. Enligt Erik Bukowski, presschef vid SBAB, drabbar den SBAB särskilt hårt.

”Bankskatten påverkar oss mer än andra banker, eftersom vi har ett nischat kunderbjudande i form av bostadsfinansiering, en lågriskverksamhet och en låg intjäningsmarginal. Det innebär det en stor balansräkning och en relativt hög skuldsättning.”, skriver han i ett mejlsvar till Finansliv.

I sitt remissvar om riskskatten pekade SBAB på en rad brister i skattens utformande: som att ingen analys finns som kopplar nivån på skatten till de påstådda riskerna. Skatten snedvrider också  konkurrensen, eftersom den inte omfattar alla kreditinstitut. Den slår också oproportionerligt hårt mot kreditinstitut med i huvudsak lågriskverksamhet, såsom bostadsfinansiering, argumenterar SBAB.

Vad skatten innebär i faktisk kostnad för banken går än så länge inte att säga, enligt Erik Bukowski, en exakt siffra återkommer man till i den finansiella rapporteringen.

”Utgår man från bankens balansräkning Q3-2021 hamnar avgiften på 250- 260 miljoner kronor”, berättar han.

Erik Bukowski vill inte kommentera huruvida bankskatten kommer att leda till höjda listräntor eller bolåneräntor, men meddelar att inga personalneddragningar är planerade.

Bankskatten påverkar oss mer än andra banker, eftersom vi har ett nischat kunderbjudande i form av bostadsfinansiering, en lågriskverksamhet och en låg intjäningsmarginal.

 

Från Danske Bank väljer man i sin tur att avvakta med att kommentera huruvida riskskatten kommer att påverka verksamheten. Även från Handelsbanken avstår man i nuläget från kommentar, på grund av tyst period inför kvartalsrapporten.

För Nordea kommer bankskatten att omfatta bankens svenska filial och några svenska dotterbolag.

”Som vi pekat på tidigare får bankskatten konsekvenser – det kan innebära en fördyring av finansiella produkter och tjänster, men också innebära att vi måste dra ner på kostnader”, skriver Nordeas presskommunikatör Viktor Janrik till Finansliv i ett mejlsvar.

Vad innebär att dra ned på kostnader, mer konkret? 

”Vad gäller bankskattens påverkan på verksamheten är det inget vi i nuläget kan kommentera ytterligare då vi befinner oss i tyst period”, säger han.

Från regeringens håll har argumenten för den omdiskuterade skatten, som röstades igenom i riksdagen i mitten av december förra året, växlat i stundtals tvära kast; från att skatteuttaget från finanssektorn bör öka ”med hänsyn till de samhällskostnader som kan uppkomma i händelse av en finansiell kris”, till att skapa finansiell stabilitet, tillväxt, och ”stärka de offentliga finanserna i allmänhet för att göra ekonomin mer motståndskraftig och därmed öka investeringar”.

För ett par år sedan skulle den föreslagna riskskatten införas för att täppa till finansieringshål i försvarsbudgeten med ytterligare fem miljarder kronor. Det senaste budet från regeringen har dock landat i att syftet med skatten helt enkelt är få in mer pengar till det offentliga; till välfärd, vård och skola.

Det är också det argument som finansmarknadsminister Max Elger (S) håller fast vid när han i en intervju med Finansliv försvarar den hårt kritiserade skatten.

– Jag måste säga att jag inte har lyckats ta till mig argumentationen att banskatten skulle bidra till ökad finansiell stabilitet. Jag har inte förstått intuitionen i det argumentet, säger Max Elger till Finansliv. Skatten bidrar med pengar till de offentliga finanserna, klargör han, och betonar samtidigt att skattefrågan ytterst är finansministerns ansvarsområde.

För Max Elger är det dock inte uppenbart att bankskatten skulle vara till nackdel för den finansiella stabiliteten.

– Tvärtom. Det denna skatt gör är att finansiera det offentliga och bidra till sundare offentliga finanser. Skulle vi hamna i en finanskris ska det offentliga kunna stå som yttersta garant för att säkerställa att banker och finansinstitut kan fortsätta sin verksamhet. Goda offentliga finanser är grunden för en väl fungerande krishantering, och för att uppleva finansiell stabilitet, resonerar han.

Men Max Elgers ståndpunkt är långtifrån oemotsagd. Det annalkande hotet om bankskatt var, tillsammans med höjda resolutionsavgifter, ett skäl till att Nordea 2018 flyttade sitt huvudkontor till Finland, som ingår i EU:s bankunion. Bankskatten har fått svidande kritik även från Bankföreningen, bland annat för att slå mot ett fåtal aktörer, skapa snedvridning i bankernas konkurrens internationellt och riskera att banker i Sverige tappar marknadsandelar, mandat och uppdrag.

Max Elgers ministeruppdrag innebär bland annat att se till att finansiell stabilitet råder i Sverige, att kapitalmarknaderna fungerar, att bankerna har tillräckligt med pengar och inte tar onödiga risker.

Läs också

»Bankskatten borde skrotas«

Riskerar inte bankskatten att motverka just sådana syften och skapa en försvagad ställning för bankerna konkurrensmässigt?

– Jag tycker att det är förhastat att dra slutsatsen att detta kommer att försämra konkurrensen på finansmarknaden. När jag tittat på de remissvar som kom in när vi beredde bankskatten såg jag inget resonemang om att det skulle skapa en sämre konkurrens på den svenska bankmarknaden, varken i svaren från Konjunkturinstitutet eller Finansinspektionen, säger Max Elger.

Tvärtom har Sverige tidigare kritiserats av andra EU-länder för att höga kapitalkrav på våra banker betraktats som en konkurrensfördel, eftersom det reducerar risker i det finansiella systemet, betonar han.

Fem miljarder årligen till statskassan

Regeringens förslag om riskskatt för kreditinstitut, bankskatten, antogs av skatteutskottet i slutet av förra året.

Bankskatten ingick i budgetramarna och fanns även med i oppositionens budget som antogs när regeringens budget föll.

Den nya skatten ska enligt regeringens beräkningar ge 5 miljarder till statskassan årligen.

Alla banker och kreditinstitut som har skulder på minst 150 miljarder ska betala 0,05 procent av skulden i skatt från och med 1 januari 2022, och 0,06 procent från och med 2023.

Nio svenska inhemska banker drabbas av bankskatten.

Regeringen ska senast den 1 oktober i år komma med förslag som undantar Kommuninvest från riskskatten och kompensera kommun- och regionsektorn för de ökade kostnader som skatten innebär. Regeringen ska även utreda möjlighet till lagändring så att skatten inte slår mot bankverksamhet som är lokalt förankrad.

Från SEB har man inte uteslutit att bankskatten kan leda till neddragningar. Även Finansförbundet har befarat risk för att skatten kan leda till nedskärningar bland bankpersonal. Vad är ditt svar till bankanställda som nu kanske är oroliga för att denna skatt riskerar att leda till att de förlorar arbetet?

– Jag har svårt att se att skatten som sådan skulle vara den avgörande faktorn för framtida nedskärningar. Att SEB sagt detta, får stå för dem. Jag har intellektuellt svårt att ta till mig risken för nedskärningar till följd av bankskatt, om samma banker säger sig behöva lägga kostnaden för den på konsumenterna.

Det handlar väl om att kostnaderna riskerar att gå ut över både konsumenter och personal? 

–Med de kvantiteter det rör sig om, har jag svårt att se att skatten kommer att vara skäl till några stora omstruktureringar.

Jag har svårt att se att skatten skulle vara den avgörande faktorn för framtida nedskärningar.

Trots att SEB höjt listräntor och bolåneräntor till följd av bankskatten, tillbakavisar Max Elger bankskattens inverkan också i det sammanhanget.

– Vi har ju sänkt bolagsskatten på senare år och då inte hört några korresponderade resonemang om att detta skulle ha någon påverkan på bolåneräntorna, säger han.

Redan nu lyder svenska banker under hårt regelverk från både FI och EU när det gäller kapital- och likviditetskrav. Med Basel IV skärps kraven ytterligare. Varför ska just Sverige ha hårdare reglering av en redan hårt reglerad bransch?

– När vi tar ut skatt, måste någon betala skatten. Det är inget skäl att låta bli att ta ut skatt för att investera i välfärd, ha god ordning i finanserna. På så sätt kan vi möta en finanskris, och så kan vi också bistå medborgarna med tjänster i form av skola, vård och omsorg, säger Max Elger.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord