Gå direkt till textinnehållet
Ledare

Svårt att se problemen på andra sidan skärmen

Ledare Distansarbetet, och dagens hybridarbete, har fört med sig många positiva konsekvenser. Det är lättare att planera sin tid, arbetsdagarna kan bli lite kortare när man slipper resorna till jobbet. Men de negativa följderna blir också allt tydligare, skriver Finanslivs chefredaktör Helena Giertta.

Särskilt när det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Vi skriver i dag om hur missbruk kan döljas bakom skärmen, men även psykisk ohälsa, ensamhet och ökad stress kan bli osynligt.

Som medarbetare kan vi försöka fråga en extra gång hur någon mår, se till att sociala aktiviteter utanför jobbet fortsätter. Och om vi får signaler om att någon mår dåligt kan vi kontakta chefen, som kan agera.

Enligt en undersökning som vi skrivit om på Finansliv.se har man också märkt att cheferna tenderar att gynna dem som är på plats fysiskt. Det kanske inte är konstigt, vi är sociala varelser och det är lättare att se den som är framför ögonen. Men det är samtidigt inte rättvist, eftersom det är arbetsgivaren som sagt att det är okej att jobba på distans.

Vi har precis kommit ur en pandemi, som lärde oss att arbeta på andra sätt än vi brukar. Vi ska ta med oss det positiva av distansarbetet, men också undvika de negativa konsekvenserna. Detta är något vi kommer att få arbeta med aktivt under lång tid.

Stabiliteten säkrad

Den finansiella stabiliteten verkar säkrad med statliga garantier till energisektorn. Beskedet kom snabbt och var nödvändigt i en pressad situation.

Bankskatten blir kvar

I Finanslivs enkät inför valet frågade vi samtliga partier om deras inställning till bankskatten.
Endast tre partier, Center­partiet, Moderaterna och Liberalerna vill ta bort den. Att få igenom en majoritet för att skrota den är alltså tyvärr inte särskilt troligt.
Vi frågade också partierna om ränteavdraget, som inte heller ser ut att förändras den närmaste mandatperioden.
Däremot visar vår enkät att ISK kan komma att förändras utifrån hur valresultatet blivit.

***

Bankerna är generellt inte särskilt oroliga för inflation och att räntan går upp. Det är kanske inte så konstigt, eftersom bankernas grundläggande affär är att ta ränta på utlånade pengar. Men det kan leda till stor press på personalen som möter kunderna. För kunderna är oroliga över både inflationen och räntehöjningarna.

Om det blir en långvarig lågkonjunktur, så kommer det förstås drabba fler. I vårt längre reportage om inflationen framgår att nischbankerna riskerar att drabbas hårdare av en recession än de stora, särskilt som de har en svagare kundgrupp, som snabbare kan drabbas av en sämre ekonomi, enligt de experter vi talat med.

I dagsläget känns det som att ett pausat amorteringskrav skulle lätta på trycket för låntagarna. Å andra sidan kan man invända att det är bra att man vänjer sig vid att betala av på sina lån.

Vissa bedömare tror att inflationen kommer att sjunka och stabiliseras på en relativt låg nivå redan nästa sommar, och det klarar vi säkert. Men en lång period av inflation och höga räntor kommer att påverka oss alla hårt.

Hur det kommer att påverka våra lönekrav och den stundande lönerörelsen vet vi inte. Men hur mycket man än vill ha full kompensation för inflationen, så är det kanske långsiktigt bättre att hålla igen lite nu, så att vi trycker tillbaka den i stället. Kravet på reallöneökning över tid står förstås fast.

Håll dig uppdaterad med Finanslivs nyhetsbrev

Din e-postadress kommer enbart att användas för att skicka ut nyhetsbrev och relevant information som inbjudningar från Finansliv. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.