Daniel Barr om första tiden på Finans­inspektionen: »Det var ingen mjukstart«

Tisdag den 21 mars 2023. Det är Daniel Barrs andra dag på jobbet. I vanliga fall hade den nya generaldirektören nog ägnat sig åt att bekanta sig med arbetsuppgifterna, träffa anställda och lära sig att hitta rätt i Finansinspektionens lokaler i kvarteret mellan Brunnsgatan och Norrlandsgatan i Stockholm.

Men inget är som vanligt.

Knappt två veckor tidigare kollap­sade den amerikanska nischbanken Silicon Valley Bank. Banken har gjort stora investeringar i obligationer som tappat i värde på grund av de stigande räntorna. Det tillsammans med en minskad inlåning tvingade banken att sälja en stor del av sitt värdepappersinnehav med brakförlust för att få loss kapital. Beskedet fick bankens kunder att fly. 42 miljarder dollar togs ut ur Silicon Valley Bank på ett dygn, den näst största bankrusningen i amerikansk historia. Aktien rasade med 68 procent innan den handelsstoppades och amerikanska myndigheter tog över bankens tillgångar.

Några dagar senare skedde liknande krascher i kryptobanken Signature Bank och nischbanken First Republic Bank. Snart stod det klart att det svenska pensionsbolaget Alecta var storägare i samtliga av de tre krisande amerikanska bankerna.

Bankkollapserna skakar hela den globala finansmarknaden. Oron sprids och bankaktier faller även i Sverige.

Veckan därpå rasar den schweiziska banken Credit Suisses aktie efter avslöjanden om stora brister i bankens riskkontroll. Schweiz centralbank meddelar att den kommer garantera likviditeten i Credit Suisse om så krävs. Credit Suisse är landets näst största bank och en av de större i Europa, om den kollapsar blir följd­effekterna stora. Under helgen som följer kommer beskedet att banken köps upp av konkurrenten UBS.

På måndagen tillträder Daniel Barr. Andra dagen på jobbet sitter han i ett extrainsatt möte i Finansiella rådet och deltar i en särskild hearing i riksdagens finansutskott.

– Det var ingen mjukstart, säger han och ler försiktigt.

Finansinspektionens nya general­direktör ger ett lågmält intryck. Han beskriver sig själv som en delegerande ledare, som gillar att hitta bra och kunniga personer att arbeta tillsammans med.

– Jag försöker att vara en person som stakar ut en riktning och säger att hitåt ska vi gå, och sen få människor med mig, säger Daniel Barr.

Det har bara gått ett halvår sedan hans första intensiva dagar som generaldirektör. Oron på finansmarknaden har lagt sig, det blev inga fler bank­kollapser. Daniel Barr trodde heller inte att krisen skulle sprida sig till Sverige.

»I USA har mindre banker väsentligt lättare reglering än i Sverige. Vi skulle ha upptäckt problemen innan det där hände.«

– I USA har mindre banker väsentligt lättare reglering än i Sverige. Vi skulle ha upptäckt problemen innan det där hände. Så vi trodde aldrig att just något sådant skulle kunna hända här, men annat kan ju hända såklart.

Även om läget är betydligt lugnare nu än i våras finns fortfarande orosmoln. Inflationen tillsammans med de snabbt stigande räntorna sätter press på vissa sektorer, särskild fastighetsbranschen. Finansinspektionen följer utvecklingen noggrant.

– Vi kommer att se stora obligationsförfall de närmaste åren, det gör att man måste ersätta obligationerna med dyrare finansiering. Flera bolag i fastighetssektorn har inte hunnit anpassa sig till de snabba ränteuppgångarna, några har fått ordentliga problem, säger Daniel Barr.

Fastighetsjätten SBB:s kris är välkänd vid det här laget. Bolaget redovisade i somras en förlust på 11,1 miljarder kronor för andra kvartalet, och har tappat två tredjedelar av sitt börsvärde sedan årsskiftet. Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s sänkte nyligen SBB:s kreditbetyg till CCC+, vilket innebär hög risk för konkurs.

Ändå är det inte de stora fastighetsbolagen som Daniel Barr oroar sig för.

– Vi är inte jätteoroliga för de stora bolag som det skrivs om i media, vi tror inte det kommer leda till en finanskris. Det vi tittar mest på är de många små bolagen. Det handlar om tusentals bolag. Om många av dessa får problem kan det leda till stora kreditförluster i banksystemet, säger han.

För att minska riskerna har Finansinspektionen infört ett extra kapitalkrav på bankerna vid utlåning till den kommersiella fastighetssektorn. Enligt de stresstester som myndigheten utfört ska banksektorn ändå klara av de problem som fastighetsbranschen står inför.

– Även med större kreditförluster tror jag inte att vi står inför en finanskris, säger Daniel Barr.

Det andra orosmolnet är hushållen. Svenska hushåll är högre belånade och har betydligt högre andel rörliga bolån än europeiska hushåll i snitt. Det gör oss känsligare för räntehöjningar.

– För 30 år sedan hade svenskarna en stor andel fasta lån, nu är det övervägande rörliga. Dessutom amorterar vi inte lika mycket. Vi har gått från en skuldkvot på cirka 100 procent av disponibel inkomst vid millennieskiftet till 200 procent i dag. Även internationella bedömare har pekat på detta som en stor risk, säger Daniel Barr.

Hushållens ökade skuldsättning går hand i hand med de stigande priserna på bostadsmarknaden. Men exakt varför svenskarna har så stor andel rörliga lån kan inte Daniel Barr svara på. Rörliga lån har historiskt sett varit billigare än fasta, men så ser det även ut internationellt. Inte heller är avgiften för att flytta bundna lån högre i Sverige än i andra länder.

– Nej, det är ingen större skillnad. Vi vet inte riktigt varför den här utvecklingen har skett.

Daniel Barr skapade en del rubriker i våras när han i en intervju i Dagens Nyheter öppnade upp för att slopa amorteringskravet på bolån, ett regelverk som hans företrädare Erik Thedéen höll högt.

Han suckar lätt när han påminns om intervjun.

– Vad jag menade var att det är skillnad på mål och medel. Målet är att få ned hushållens skuldsättning, vilket medel som används är inte lika viktigt. Amorteringskravet har varit lyckosamt, men ändå inte brutit trenden, säger Daniel Barr.

I dag är amorteringskrav och belåningsgrad de enda verktyg FI har för att hålla nere hushållens skuldsättning, påpekar han. Regeringen har tillsatt en statlig utredning för att undersöka andra alternativ. Några egna förslag vill Daniel Barr inte ge.

– Vi avvaktar utredningen och ser vad den kommer fram till.

I amorteringskravet finns en så kallad ventil, som ger bankerna möjlighet att undanta kunder från amorteringskrav tillfälligt, ifall kunderna har det svårt ekonomiskt. Sådana undantag har tredubblats under de sista kvartalen, visar Finansinspektionens undersökning.

Är det ett problem att så många undantas från amorteringskrav?

– Snarare tvärtom, det är precis så ­ventilen är tänkt att fungera. Amorteringar är ingen skatt, utan ett sparande. Det är rimligt att kunder som råkar illa ut ekonomiskt kan få undantag, säger Daniel Barr.

Han påpekar att räntehöjningarna i sig inte är ett tillräckligt skäl för att undantas från amortering. Det krävs andra ekonomiska svårigheter, till exempel kraftigt höjda elpriser eller arbetslöshet.

Under pandemin infördes ett generellt undantag för alla bolånekunder för att hjälpa hushållens ekonomi.

– Där är vi inte i dag.

Hushållens höga skuldsättning är fortsatt ett stort problem, anser Daniel Barr. Men han tror inte att den utgör någon större risk för bankerna.

– Svenska banker är välkapitaliserade, vi ser inget allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten.

Precis som Daniel Barr påpekat är regleringen av finansmarknaden hårdare i Sverige än i USA, till och med hårdare än vad EU-direktiven kräver. Samtidigt finns flera mindre nischbanker i Sverige som är inriktade på främst konsumtionslån, där kreditförlusterna har ökat rejält under 2023. Men den utvecklingen oroar inte Daniel Barr.

– De bankerna är så pass små i det finansiella systemet, så det skulle inte påverka även om de fick problem.

Storbankerna har ett helt annat läge. Sedan räntehöjningarna började förra hösten har storbankernas räntenetton ökat med 40–70 procent under de första kvartalen 2023.

Lönsamma banker är givetvis positivt för den finansiella stabiliteten. Men kan bankerna bli för lönsamma?

Att göra rekordvinster samtidigt som bankkunderna får det allt tuffare kan sticka i ögonen på folk. Det riskerar att slå tillbaka på bankerna i form av minskat förtroende, något som de bankanställda i främst kundtjänst kommer att behöva hantera.

– Jag kan förstå att man lyfter på ett ögonbryn när lönsamheten utvecklas på det här sättet, samtidigt som familjer pressas av högre priser och högre räntekostnader. Men man får komma ihåg att vi kommer från nollränta på inlåningssidan. De här höga vinsterna kan vara tillfälliga, man får ha lite is i magen, säger Daniel Barr.

Det har höjts kritiska röster mot bankernas vinster även från politiskt håll. I flera europeiska länder lanseras nu förslag på särskilda bankskatter, bland annat i Baltikum.

I Sverige har Vänsterpartiet före­slagit 50 procent skatt på bankernas »övervinster« under åren 2024–2026. Även Socialdemokraterna har uttalat sig om att bankerna borde »bidra mer nu när hushållen pressas av stigande räntor«.

Daniel Barr vill inte kommentera förslagen.

– Vi har noterat förslagen på bankskatter, men skatter är inte vår fråga.

Trots de höga räntenettona minskar faktiskt bankernas bolånemarginaler, visar statistik från FI. Det beror på att finansieringskostnaderna har stigit mer än bolåneräntorna.

Bankernas ökade vinster beror främst på att inlåningsräntorna, alltså räntor på sparkonton, inte stigit i samma takt som utlåningsräntorna.

Finansinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att se över kon­sumenternas ställning på spar marknaden, vilket omfattar även konkurrenssituationen mellan bankerna. Det är en fråga som inte heller har tillhört FI:s ansvar tidigare.

– Historiskt sett har vi inte haft någon roll gällande konkurrensen. Vi ska i stället se till att bankerna är stabila och följer de regelverk som finns. Samtidigt har vi någon form av ansvar för konsumentskydd, vi klurar lite på hur vi kan hantera detta.

Stärkt konsumentskydd är ett av de fyra fokusområden som Daniel Barr driver som en del av FI:s nya strategi. Det andra området är FI:s nytillkomna ansvar för civil beredskap, där myndigheten ska se till att privata företag inom den finansiella sektorn kan fungera i krig eller kristider.

De två övriga områdena handlar om hur FI arbetar internt. Myndigheten ska bli mer effektiv, dels genom automatisering och ny teknik så som AI, dels genom bättre arbetssätt och snabbare processer.

Effektivisering brukar betyda nedskärningar av personal. Men så ser det inte ut i FI:s fall, enligt Daniel Barr.

– Jag har svårt att tro att vi kommer bli färre, snarare tvärtom.

»Personalomsättningen är för hög, den måste ner. Men det är lite knepigt, vi har ett något lägre löneläge än finansmarknaden i stort.«

Det fjärde fokusområdet handlar just om de anställda, nämligen kompetensförsörjning. Daniel Barr vill få fler anställda att stanna kvar längre på myndigheten.

– Personalomsättningen är för hög, den måste ner. Men det är lite knepigt, vi har ett något lägre löneläge än finansmarknaden i stort. Samtidigt har vi mycket kompetent personal som är kunniga på regelverk, om man har ett företag som behöver förbättra sig på det området är det ganska billigt att rekrytera från oss jämfört med att ta in en konsult.

Några rekryteringar har fått stor uppmärksamhet, bland annat när FI:s dåvarande biträdande generaldirektör Martin Noréus gick till Handelsbanken 2019, där han blev chef för regel­efterlevnad.

Att bankerna rekryterar från den myndighet som granskar dem är inte oproblematiskt, tycker Daniel Barr.

– Det är en viktig fråga som det gäller att ha ögonen på. Vi har särskilda karantänsregler, som vi utvärderar ständigt.

För att hålla kvar personal på FI tror Daniel Barr att myndigheten behöver rekrytera mer värderingsdrivet, snarare än att locka med högre lön. Men det handlar också om att skapa en bra arbetsmiljö.

– Vi måste vara en bra arbetsplats, med tydliga karriärvägar, stora utvecklingsmöjligheter och ett bra ledarskap, säger Daniel Barr.