Elisabeth Beskow: »Statistiken ett underbetyg«

Som ung hade Elisabeth Beskow inga planer på en karriär inom finans. Istället skulle hon bli veterinär. Hon har alltid gillat djur och är uppvuxen med hästar. Samtidigt är hästar både en svår och ganska dyr hobby, konstaterar hon.

– Min mamma jobbade på bank. Hon var väldigt passionerad, jobbade mycket och gillade sitt jobb. Jag tyckte att det verkade som en perfekt kombination där jag kunde få in lite pengar som kunde användas till hästarna, berättar hon.

Läs också

Finansliv avslöjar: Åtta gånger så hög arbetslöshet bland utrikes födda

Efter gymnasiet sökte hon därför jobb på SEB. Hon har alltid tyckt om kontroll och att ta ansvar, vilket ledde till att hon tidigt fick sitt första chefsjobb inom kassa och kundtjänst.

Längs vägen i banken hade hon en rad olika roller, bland annat som kund­ansvarig och som specialist för olika former av struk­turerad tillgångsfinansiering. Det var tåg, flygplan och kraftvärmeverk; alla sorters stora tillgångar och kunderna var både svenska och internationella.

Under den 90 minuter långa intervjun tar Elisabeth Beskow bara ett fåtal pauser i sin berättelse. Hon pratar rappt och intensivt.

Finansbranschen har successivt förändrats till det bättre, tycker hon. Den är nu mindre hierarkisk, teamen är mer blandade och det manuella arbetet har minskat kraftigt.

För egen del tog karriären en ny vändning 2006. Då överhörde Elisabeth Beskow ett samtal mellan två kolleger.

– De pratade om en kund som jag var ansvarig för, men där de som specialister kom in i slutskedet av affären för att sälja in en produkt. Det var inte meningen att jag skulle höra, men jag förstod att de fick fem gånger mer i ersättning än jag. Då var det ändå jag som höll i relationen.

»Det jag kunde konstatera var att de roller jag vill ha, där sitter det en man, och det står två bakom.«

Hon bestämde sig då för att byta till specialistsidan, helt enkelt för att det var »där som man fick betalt«. Några år senare tillfrågades hon igen om att bli chef. Elisabeth Beskow påpekade att hon ville ha en roll med en resultaträkning som går att mäta.

– Det jag kunde konstatera var att de roller jag vill ha, där sitter det en man, och det står två bakom. Jag såg inte att det fanns något utrymme för mig.

Istället gick Elisabeth Beskow till Swedbank där hon hade flera höga positioner, både som global chef på investmentbolaget i Swedbank och som chef för storföretagssidan där hon även ingick i koncernledningen.

Sedan 2019 är Elisabeth Beskow vd på DNB Sverige. Sedan hon tillträdde har intäkterna i svenska DNB ökat med 76 procent och omsättningen med 64 procent. För 2022 låg intäkterna i Sverige på runt 5,5 miljarder kronor där strax under varannan intäktskrona är vinst, enligt bokslutet. Resultatet speglas även i personalstyrkan som nu ligger runt 500, att jämföra med 340 anställda för fem år sedan.

DNB är Norges största bank, och den näst största banken i Norden. Men i Sverige är DNB en utmanare bland många, konstaterar Elisabeth Beskow.

– Tittar man exempelvis på SEB på den svenska företagsmarknaden vet alla vilken banken är. Det fanns en större osäkerhet om DNB. Är vi en dansk bank, en norsk bank? Det var någon som trodde att vi var ett tåg­bolag, säger Elisabeth Beskow med ett skratt.

Det viktigaste har därför varit att bygga varumärket, men också att förändra kulturen.

Tidigare jobbade avdelningarna för mycket i silor, menar hon.

– Jag ville hitta ett samarbete över divisionsgränserna där vi jobbar mycket mer tillsammans. Nu jobbar till exempel ansvariga för företagskunder mycket tajtare ihop med markets, så vi har gjort en stor förflyttning. Samtidigt tar jobbet att bygga kultur och varumärke oerhört mycket tid, det är ingen quick fix.

Medan DNB Norge är en systemkritisk fullservicebank för privat- och företagskunder är verksamheten i Sverige betydligt mer nischad. Den ena delen av affären fokuserar på storföretag kompletterat av en investmentbank. Den andra är riktad mot bilfinansiering och autolease där DNB tillsammans med Santander och Nordea är de tre stora.

– Affärerna kompletterar varandra fint, men är samtidigt otroligt olika.

Enligt Elisabeth Beskow skriver DNB strax under 150 000 nya kontrakt på bilmarknaden om året. Samtidigt har branschen blivit allt mer konkurrensutsatt och behovet är stort att ställa om till eldrivet. Den högre räntan har inte heller gjort affären enklare.

– På den marknaden skulle vi behöva en konsolidering inom vissa områden, säger hon.

Företagskunderna finns främst inom energi-, hälsovård- och industrisektorn. En typkund omsätter 1–15 miljoner kronor, men banken har även en del större kunder.

Skillnaden mellan den svenska och norska företagsmarknaden är stor, anser Elisabeth Beskow. Antalet stora kunder är betydligt fler i Sverige jämfört med i Norge, samtidigt som konkurrensen är hårdare.

– Många företag är uppvaktade av internationella banker, som exempelvis Citibank. I Norge är situationen väldigt annorlunda, där finns istället många små sparbanker.

Framåt vill banken fortsätta ta marknadsandelar och öka antalet anställda. Därför satsar banken, likt flera i sektorn, på private banking. Tanken är inte att nå förmögna privatkunder, utan professionella investerare, family offices och stiftelser och rekryteringarna till enheten pågår, enligt Elisabeth Beskow. Samtidigt utesluter hon inte att växa via förvärv.

– Det finns en tydlig uttalad önskan att vi ska växa. Sedan som mindre aktör behöver vi betala lite bättre löner än vad de andra etablerade bankerna behöver göra. Det är inte så att vi vill vara marknadsledande på lönesidan och jag tror inte heller att vi är det, men ibland är det tydligt att vi måste göra det för att matcha konkurrenterna.

Det tuffa läget i svensk ekonomi kommer fortsätta under 2024, spår Elisabeth Beskow. DNB räknar med att Riksbanken nu har nått räntetoppen under förutsättning att inflationen planar ut, men att räntan ligger kvar på en hög nivå under stora delar av 2024.

– 2024 tror jag kommer att vara ett tillnyktringsår. Många hade hoppats på att situationen skulle vara snabbt över, men det är först nu vi på riktigt ser effekterna av stigande räntor och inflation, säger hon.

För bankernas del kommer det bli viktigt att hålla nere kostnaderna, påpekar hon.

– Även om många banker generellt mår bra av högre räntor så måste vi vara försiktiga, för när räntan börjar gå ned igen kommer det att märkas ganska snabbt.

Fastighetssektorn har länge pekats ut som ett stort orosmoln för banksektorn. Utvecklingen för kommersiella fastigheter innebär dock inget större huvudbry för Elisabeth Beskow, eftersom DNB Sverige inte har någon större exponering mot sektorn. Orsaken går tillbaka till 2012 när den norska staten höjde DNB:s kapitalkrav.

– Då fick man antingen gå med osthyveln, eller kliva ur ett område. Då blev det ut ur fastigheter i Sverige. Det beslutet är jag tacksam för i dag.

Elisabeth Beskow pekar på att den största oron finns på obligationssidan. De kommande fyra åren väntas fastighetsobligationer förfalla för 100 miljarder kronor per år, något Finansliv skrivit om tidigare. Bankerna har tillräckligt med kapital för att plocka upp den skulden. Men trots det är ännu inte det värst över, anser Elisabeth Beskow.

– Det kommer vara bolag som försvinner och de som konsoliderar. Men jag tror att man kommer kunna hantera det här på ett mycket bättre sätt än vid tidigare kriser. Jag hoppas bankerna inte är för hårda, för jag tror att det finns en sund marknad. Men fastighetsbolag har också levt i en värld av dopade pengar, även där sker en tillnyktringsfas.

Elisabeth Beskow är en av de som länge har drivit jämställdhetsfrågor i finansbranschen. När hon tillträdde var andelen kvinnor i ledningen och på höga positioner 18 procent, en siffra som ökat till 35 procent.

Men det krävs mer för att öka andelen kvinnor i toppen, anser hon. Nyligen påpekade Johanna Norberg, vd på Danske Bank i Sverige, i en debattartikel i Dagens Nyheter att Sverige borde ta rygg på Norge och Island och lagstifta om kvotering. Elisabeth Beskow instämmer.

– Ja, vi behöver kvotering. Skälet till det handlar om hastigheten. När vi har tittat på takten det skulle ta baserat på utvecklingen det senaste decenniet, så skulle inte finansbranschen vara jämställd förrän 2088.

Kvotering har samtidigt fått en del kritik för att sätta kön före kompetens?

– Det fascinerar mig, för då säger man på något sätt att jag som kvinna inte är lika kompetent som en man. Jag skulle vilja påstå utifrån utbildningar på universitet och högskolor att det finns en överdominans av kvinnor. I regeringen har vi krav på likaställning mellan kön, så jag kan inte begripa varför man skulle vara emot det.

– Jag skulle bli stolt över att bli inkvoterad. Det handlar inte om att man blir inkvoterad på kön, utan på kompetens och kön. Kompetens kommer alltid att vara lika viktigt, det är inget man bortser från, säger Elisabeth Beskow.

Däremot har finansbranschen inte alls kommit lika långt med mångfaldsarbetet. Arbetslösheten bland utrikes födda är 6–8 gånger högre än för inrikes födda, visar Finanslivs granskning (läs mer på sidan 12). Arbetslösheten bland utrikes födda i finansbranschen är dubbelt så hög som på arbetsmarknaden i stort. Elisabeth Beskow menar att statistiken är ett underbetyg för bankbranschen.

– Det visar att vi inte gör vårt jobb som arbetsgivare och rekryterare.

Hon pekar på en egen mätning DNB gjort med hjälp av Statistiska centralbyrån för att ta reda på hur stor andel i banken som är utrikes födda. Undersökningen visar att drygt 14 procent har utländsk härkomst, jämfört med runt 20 procent i samhället i stort.

– Det är ju inte tillräckligt bra om vi tänker att vi vill sätta det i en kontext att det ska spegla vårt samhälle och våra kunder.

En förklaring till att bankerna inte kommit lika långt som i jämställdhetsarbetet är att mångfald är svårt att mäta. Elisabeth Beskow säger mångfald går att mäta, men påpekar att det görs anonymiserat.

– Den största utmaningen om man är född i Sverige med utrikes födda föräldrar är att antingen så kan man definiera sig exempelvis som svart, eller som en person född och uppväxt på söder. Genom att mäta sätter vi också en stämpel i pannan på folk, så nästa steg där är att vi vågar börja använda oss av egna personalnöjdhetsundersökningar där de anställda får självskatta både hur inkluderande vi är och hur man definierar sig. Utifrån det kan vi sedan börjar jobba med underlaget ordentligt, istället för att vi köper statistik från SCB.

»Vi som arbetsgivare måste visa att vi inte tillåter rekrytering från egna nätverk, utan att vi jobbar med professionella rekryterare där vi pushar vår bias.«

Anonymiserade cv:n och att få bort rekryteringar via kontaktboken kommer vara några av nycklarna framåt för att öka mångfalden, tror Elisabeth Beskow.

– Vi som arbetsgivare måste visa att vi inte tillåter rekrytering från egna nätverk, utan att vi jobbar med professionella rekryterare där vi pushar vår bias. Men det kommer att krävas aktivitet, det kommer inte ske per automatik. Vi ska inte tillåta att någons barn kommer in bakvägen, utan vi professionaliserar hela rekryteringskedjan.

En stor del av jobben förmedlas i dag via kontakter. Kommer ni att lyckas med den förflyttningen?

– Vi måste börja någonstans. Oavsett om vi jobbar med rekryteringsbyråer eller inte så måste vi börja ställa de kraven. Det är viktigt att vi inte tillåter för mycket rekrytering på det sättet som annars har varit ganska vanligt i flera branscher, och definitivt i finansbranschen, för det minskar mångfalden som helhet. Men sedan måste vi också våga ställa krav på rekryteringsbolagen.

Hon pekar på en tidigare rekrytering till en chefsposition där under­laget från rekryteringsfirman var 80 procent män och 20 procent kvinnor.

– Jag var så besviken. Om det här är vad ni presterar, då kommer jag att byta byrå. Ni måste kunna ta fram ett jämställt underlag. Man måste våga ställa de kraven. De här första personerna hade jag också kunnat hitta jättelätt.

När kan vi få se en mångfald i branschen som bättre speglar samhället?

– Det har tagit mig fem år att trycka på för jämställdhet ur ett könsperspektiv, så jag skulle säga att det säkert är 5–10 år bort.