Han får årets Anna-pris
Annas jämställdhets- och mångfaldspris 2022 går till Nordea Markets chef Philip Erlandsson, som lyckats öka andelen kvinnor på enheten Fixed Income från 10 procent till 43 procent.
Centrala jämställdhets- och mångfaldskommittén har utsett Philip Erlandsson till årets Anna-pristagare, för hans arbete med att förbättra jämställdheten på Nordea Markets.
Vad betyder det för dig att få Anna-priset?
– För mig personligen betyder det väldigt mycket, och även för Nordea som organisation. Vi vet att temat är mångfacetterat och komplext, jag är glad att vi vågat öppna den här dialogen och skapa konkret förändring. Mot bakgrund av tidigare pristagare, är vi så glada att vårt arbeta har uppmärksammats i samma kategori, säger Philip Erlandsson.
Nordea Markets enhet Fixed Income, som arbetar med räntehandel, hade 2017 en könsfördelning på 90 procent män och 10 procent kvinnor. I dag är fördelningen 57 procent män och 43 procent kvinnor.
Hur har ni jobbat för öka jämställdheten?
– Vårt arbete bygger på en väldigt enkel modell, en trappa som består av fyra steg: inkludering, personalutveckling, fysisk arbetsmiljö, affärsresultat. Utgångspunkten är att vi alla är här för att prestera. Hur ska vi kunna uppnå optimal prestation? Då såg vi ganska snart att vi måste börja med inkludering, det är en grundsten. Och inkludering är ett mycket bredare begrepp än bara jämställdhet mellan könen, det handlar om mångfald i alla former, ålder, etnicitet, osv.
– För att vara inkluderande måste man arbeta med kompetensutveckling inom alla områden, inklusive kunskap om diskriminering och omedveten bias.
Anna-priset
Anna-priset delas ut årligen av BAO:s och Finansförbundets gemensamma Centrala jämställdhets- och mångfaldskommitté, för goda och inspirerande initiativ eller aktiviteter för en ökad jämställdhet och/eller mångfald inom bank- och finansbranschen. Priset instiftades 1993 till minne av Anna C Persson-Collert, som före sin bortgång var ordförande i kommittén.
– Sen jobbar vi vidare upp för den här trappan till den fysiska arbetsmiljön, vilket är en viktig parameter. Om du frågar en lekman har de flesta en uppfattning om hur ett handlarrum ser ut, de har avbildats många gånger i populärkultur. Från början, på 80-talet, var handlarrummen ganska lika den bilden. Man skrek rakt ut till varandra som i en saluhall. Men vi har varit tydliga med att vi ska anpassa oss till hur den allmänna kontorsmiljön ser ut. Om du skulle gå in i vårt handlarrum i dag, som vi anser är norra Europas finaste, då skulle du inte känna igen den stereotypa bilden. Ljudvolymen är en helt annan i dag, det är mycket ljusare och en helt annan känsla. Det handlar om vilka som jobbar där, vilka som är tongivande och hur man interagerar med varandra.
– Därefter kommer vi till det rena affärsresultatet av arbetet, vilket vi kan se. Det är ett kvitto på att arbetet fungerar.
Varför tror du att handlarrummen generellt sett är så mansdominerade?
– Jag har inga tydliga svar på varför det är så, men jag kan ge några perspektiv och reflektioner. Om du tittar på gamla klipp från handlarrum så var det inte många kvinnor alls förr. Det bagaget har vi med oss. Vi börjar en bit bak i racet jämfört med andra delar av banksektorn, även andra finansiella delar, säger Philip Erlandsson.
Hur fortsätter ni arbetet framöver?
– Arbetet kommer att fortsätta och accelerera härifrån. Vi känner att vi har ett tydligt kvitto på att det fungerar ur ett affärsmässigt perspektiv, och vi kommer fortsätta rulla ut olika varianter av den här modellen bredare.