Inläggen du inte får göra i sociala medier
Manualen En bankanställd fick en erinran av Swedsecs disciplinnämnd för att hon inte anmält sina inlägg som influencer som bisyssla. Men vad får man egentligen göra och säga i sociala medier som anställd? Finansliv reder ut.
Enligt anmälan hade den anställda, som var kundansvarig på banken, flera kanaler i sociala medier där hon tillsammans med sin familj bedrev annonssamarbeten och marknadsförde företag och produkter.
»Detta rör sig om så kallad influencerverksamhet, vilken är att betrakta som uppdrag utom tjänst. Licenshavaren har dock varken sökt eller fått godkänt för sidouppdraget ifråga« skriver arbetsgivaren i anmälan.
Den bankanställda ansåg däremot att inläggen på Instagram och Youtube var en hobby, och framförde att hon inte gjort reklam för några produkter som konkurrerar med banken eller bankens kunder. Hon har inte heller personligen fått någon ersättning för inläggen, även om hennes man vid enstaka tillfällen fått det.
Men Swedsecs disciplinnämnd ansåg ändå att hennes aktivitet på sociala medier är att betrakta som en bisyssla, som borde ha anmälts till arbetsgivaren. Även om hon själv inte fått betalt är just ersättningen något som skiljer verksamheten från många andra aktiviteter på sociala medier, anser nämnden.
Finansförbundets förbundsjurist Henrik Cronier företrädde den anställda i ärendet.
– Jag argumenterade för att det var en fritidssysselsättning. Det hade inte med hennes jobb att göra, och hon själv tjänade inga pengar på det. Men Swedsec höll inte med.
Den bankanställda fick en erinran. Hon jobbar inte längre kvar som kundansvarig på banken.
– Hon sade själv upp sig, hon jobbar på ett annat företag i dag, säger Henrik Cronier.
Sociala medier som bisyssla är inte ett vanligt problem i finansbranschen. Däremot förekommer ibland diskussioner om vad man får och inte får göra i sociala medier. Det hänger ihop med den så kallade lojalitetsplikten.
Lojalitetsplikten står sällan utskriven i anställningsavtal eller kollektivavtal, men den gäller alla anställda. Den innebär att du inte får skada arbetsgivaren, och måste sätta arbetsgivarens intressen främst. Även utanför jobbet.
– Lojalitetsplikten gäller även privat. Man får alltså inte kritisera sin arbetsgivare i sociala medier, säger Henrik Cronier.
Lojalitetsplikten är starkast för anställda i privata företag. Offentligt anställda har starkare yttrandefrihet och har även meddelarskydd, vilket innebär att deras arbetsgivare inte får eftersöka eller straffa dem om de uttalar sig i medier. För privatanställda finns inget meddelarskydd. Yttrandefriheten gäller ändå, men i de fall den krockar med lojalitetsplikten väger lojalitetsplikten tyngre.
Det innebär att du som privatanställd alltid måste vara mycket försiktig med uttalanden kopplade till din arbetsgivare eller ditt jobb, både direkt och indirekt.
– Man får aldrig skada arbetsgivaren. Skulle man göra det kan det föreligga skäl för uppsägning, om inte beteenden upphör, säger Henrik Cronier.
Men om dina inlägg i sociala medier inte har någon koppling till ditt jobb är det fritt fram. Åtminstone så länge du inte bryter mot arbetsgivarens policy för sociala medier.
Om det finns en policy eller inte kan få stor betydelse. I ett tidigare uppmärksammat fall i Arbetsdomstolen blev en rektor på en gymnasieskola uppsagd efter att det blev känt att han var medlem i olika Facebook-grupper med sexuell anknytning, och även hade ett antal elever som »vänner«. Men eftersom skolan saknade en policy för sociala medier och Facebook-grupperna inte ansågs ha någon koppling till arbetsgivarens verksamhet fick rektorn rätt i Arbetsdomstolen.
Det innebär Lojalitetsplikten
Lojalitetsplikt innebär att anställda inte får göra något som riskerar att skada arbetsgivaren, att anställda är skyldiga att sätta arbetsgivarens intressen före sina egna och att den anställda inte får göra något som kan innebära en så kallad pliktkollision, till exempel att man sysslar med konkurrerande verksamhet. Lojalitetsplikten är starkare ju högre befattning du har.
Lojalitetsplikten gäller för alla anställda men är starkast för privatanställda. Det beror på att offentligt anställda har staten som arbetsgivare, vilket gör att yttrandefriheten oftast väger tyngre än lojalitetsplikten.
Den som bryter mot lojalitetsplikten riskerar varning, omplacering eller i värsta fall uppsägning eller avsked.
Fallet med rektorn är drygt tio år gammalt. I dag har de flesta större arbetsgivare en policy för hur de anställda ska agera i sociala medier, däribland alla storbanker.
Ofta används sociala medier också för att kommunicera med kunder eller marknadsföra arbetsgivaren. Men kan arbetsgivaren kräva att du som anställd ska synas i företagets sociala mediekanaler?
– Man skulle kunna argumentera att det ingår i anställningsavtalet, om man ska vara hård. Men de flesta arbetsgivare brukar vara hänsynsfulla, de anställda som inte vill vara med på bild behöver oftast inte det, säger Henrik Cronier.
Arbetsgivaren kan dock inte kräva att du delar eller gillar företagets inlägg i dina privata sociala mediekanaler.
