Gå direkt till textinnehållet
Intervjun Gustav Berggren lämnade Avanza och grundade bolåneuppstickaren Borgo 2018. Foto: Tor Johnsson

»Jag tror inte på några stora boprisfall«

Intervjun Trots det skakiga makroläget är bolåneutmanaren Borgo på god väg att nå lönsamhet senare i år, enligt vd Gustav Berggren. Han varnar för ökade risker i banksektorn, men tror samtidigt att oron för ytterligare ras på bostadsmarknaden är överdriven.

Innan Gustav Berggren startade Borgo var han elva år på Avanza. Parallellt med studierna jobbade han extra på nätmäklaren och gick efter examen upp på heltid. Han blev tidigt chef för förmögenhetsrådgivningen och har efter det suttit i ledningen med övergripande ansvar för mäkleriet, tradingen och företagssidan.

Fokuserar på bolån och sparkonto

Bolåneutmanaren Borgo grundades 2018 av Gustav Berggren, Peter Walldour, Carl Martinson och Adam Lewenhaupt.

Affären fokuserar på bolån och sparkonto. Vid årsskiftet uppgick utlåningen till allmänheten till 14,5 miljarder kronor och inlåningen till 4,3 miljarder kronor.

Största ägare är Ålandsbanken, Ica-banken, Söderberg & Partners, Ikano Bank och Sparbanken Syd och som förmedlar Borgos bolån.
Bolaget har sitt huvudkontor i Stockholm och hade 26 anställda i slutet av 2022.

 

Intresset för bolånemarknaden tog fart när Avanza skulle börja ge ut egna bolån. I den första satsningen finansierades bolånen via in- och utlåning från bankens mest förmögna kunder. Nästa satsning kom i samband med att Avanza investerade i Stabelo och började förmedla uppstickarens bolån.

– Det är anledningen till att jag lämnade Avanza och startade Borgo. Jag kände att det gick att komma in och göra något i den här marknaden samtidigt som jag ville göra något eget, säger han.

Det har nu gått runt ett år sedan bolåneutmanaren Borgo gick ut skarpt med sitt erbjudande. Bolaget fokuserar på bolån och sparkonto med högre ränta och backas av bland annat Ålandsbanken, Ica-banken, Söderberg & Partners, Ikano Bank och Sparbanken Syd.

Affärsmodellen bygger på att Borgo står för finansieringen, processer runt kreditprövningar och system, medan ägarna förmedlar bolånen under eget varumärke. Bolånen säljs till ett så kallat »produktionspris«, där nischbankerna sedan sätter sina egna räntor mot kunderna. Via sina ägare når Borgo runt fyra miljoner kunder, enligt bolagets egna siffror.

Utlåningen har vuxit snabbt och gått från ett par miljoner till 14,5 miljarder kronor vid årsskiftet. Det mesta av tillväxten kommer från förvärv, efter att bolaget köpt upp Ålandsbankens svenska bolåneportfölj på 10,5 miljarder kronor.

Borgo finansierar sig i första hand på obligationsmarknaden via institutionella investerare, men över tid är planen att även andelen inlåning ska öka. Tillväxten finansieras av kapitalrundor på 3 miljarder kronor, samtidigt som inlåningen har vuxit. Vid årsskiftet uppgick bolagets inlåning till 4,3 miljarder kronor.

Att nischbankerna hakade på idén beror på att det både är dyrt och svårt att starta eget hypoteksbolag, berättar Gustav Berggren.

– Det är i princip lika svårt som att starta en bank. Dessutom är det en lågmarginalaffär som kräver skala för att nå lönsamhet. Och storbankerna har aldrig varit intresserade av att låta andra distribuera deras bolån.

Strukturen med flera konkurrenter som går ihop är ovanlig, och inledningsvis var det inte heller tanken. I stället fanns långtgående planer på att Borgo skulle driva affären tillsammans med Klarna, men betaljätten backade ur i sista stund av orsaker han inte känner till.

Samtidigt är Borgo inte ensamma om att vilja utmana storbankerna. De senaste tio åren har nya aktörer kommit och gått. Med facit i hand har det visat sig inte vara helt okomplicerat att etablera sig som ny aktör.

Finansieringen är direkt avgörande. Där tror jag många bolag har överskattat accessen och hur snabbt det skulle skapas en efterfrågan.

Det finns två orsaker till det, menar Gustav Berggren. Den ena är finansieringen, något Finansliv skrivit om flera gånger tidigare. Han menar att marknaden har överskattat tillgången på riskvilligt kapital.

– Finansieringen är direkt avgörande. Där tror jag många bolag har överskattat accessen och hur snabbt det skulle skapas en efterfrågan.

Nästa del handlar om att komma upp i volym tillräckligt snabbt. Under fjolåret visade Borgos räntenetto röda siffror och den samlade förlusten skrevs till 112 miljoner kronor, bland annat på grund av ökade räntekostnader.

– Det är en skalaffär. Det tar tid att komma upp i den nivå som krävs och det är dyrt att bygga system. Men när man väl kommit upp dit går det att skapa en extremt fin lågriskaffär, säger Gustav Berggren som räknar med att bolånemarknaden kommer fortsätta att konsolideras.

– I början såg vi tio–tolv olika utmanare, men bara några få har lyckats. Jag tror att vi kommer få se konsolideringen fortsätta även mellan de som finns kvar, säger han.

Konkurrenterna är både bolåne­utmanare och storbanker. När det gäller uppstickare som Hypoteket och Stabelo är konkurrensen störst inom flyttaffären, medan storbankerna är helt dominerande på nya lån. Enligt Gustav Berggren har bolaget i huvudsak tagit marknadsandelar från storbankerna. Samtidigt har bankerna blivit alltmer offensiva för att möta konkurrensen.

– Storbankerna har varit väldigt aggressiva så här långt. Om man begär ut ett amorteringsunderlag så matchar de i princip det erbjudandet, säger han.

Gustav Berggren påpekar att bankerna inte har höjt inlåningsräntan i samma takt som bolåneräntorna, vilket sätter bankerna i en sits med billigare finansiering än övriga marknaden.

– Den lyxen har inte vi eller någon annan. I den här typen av marknad har man en fördel som stor etablerad aktör, eftersom man kan vara ganska aggressiv. Sen tror jag att kunderna över tid kommer att kräva tillräckligt bra villkor, vilket kan göra det lite lättare för oss. Nu är det lite lugnare, men från tid till annan i år har det varit hård konkurrens.

Har den nackdelen varit en stress för er?
– Nej egentligen inte. Vi har en plan som kommer ta oss till plus minus noll i år och vi har en plan att växa mer, med en målsättning på 100 miljarder kronor på tre till fem års sikt. I vissa tider är det gynnsamt att göra mycket volym och ibland är det bättre att ta det lugnare.

I inledningen av året fortsatte Borgo på förvärvsspåret och köpte Sparbankens Syds bolåneportfölj på 3,1 miljarder, vilket innebär att bolagets utlåning nu är uppe i 18 miljarder kronor. Enligt Gustav Berggren finns ytterligare tre planerade förvärv om totalt 13 miljarder kronor, som väntas komma i mål senare i år.

Sedan intervjun publicerades i Finansliv 8 maj har Borgo slutit avtal om att köpa en bolåneportfölj av SBAB värd 4,8 miljarder kronor.

Brytpunkten för att nå lönsamhet ligger runt 30 miljarder kronor, ett mål Gustav Berggren tror sig kunna nå senare i år om de planerade förvärven går i lås. Samtidigt sticker han inte under stol med att det har varit oroligt på kapitalmarknaden, där mycket tyder på att det värsta ännu inte är över.

– Tittar man på finansieringsmarknaden har det varit ett ganska stökigt år. Vi lyckades trots det göra flera transaktioner och fick in det kapital vi behövde. Samtidigt är jag glad att vi inte är ett läge där vi behöver ta in kapital.

Gustav Berggren

 

Ålder: 42 år.
Karriär i korthet: Elva år i olika roller på Avanza, grundare av hypoteksbolaget Borgo.
Utbildning: Juristlinjen och studier i statsvetenskap samt ekonomistudier i USA.
Familj: Fru och ett barn.
Intressen: Familj, vänner, skidåkning och skärgården.
Karriärtips: Man behöver träna för att bli duktig, så var fokuserad och bestäm dig för vad du vill göra innan du går ut för att förändra världen. I mitt fall tog det elva år att lära mig och förstå marknaden innan jag startade ett eget hypoteksbolag.

 

Fortsättningsvis handlar riskerna till stor del om inflationen som har drivit upp priser på bland annat el och livsmedel och fört svensk ekonomi in i lågkonjunktur. Sedan i somras har räntan höjts i omgångar och ligger nu på 3 procent, men med förväntningar på ytterligare höjningar i år. Exempelvis räknar Swedbank och Handelsbanken med att Riksbanken höjer till 4,5 respektive 4 procent till sommaren.

Räntan har i sin tur dragit upp boräntorna, vilket fått bostadsmarknaden att falla. Gustav Berggren anser att Riksbanken borde lämna räntan oförändrad, för att sedan sänka senare i höst. Han pekar på uppgången på bostadsmarknaden under pandemin som han menar inte var hälsosam.

– Sett till det är vi egentligen tillbaka runt samma nivåer på bostadsmarknaden som före covid. Härifrån beror det på hur centralbankerna agerar, det kan bli några procent till ned, men jag tror inte på några stora boprisfall.

Den sura utvecklingen i kombination med en minskad omsättning på bostäder och en svagare ekonomi reser nu frågetecken åt vilket håll utlåningen kommer att ta vägen. Enligt en färsk genomgång från SCB är tillväxten av hushållens bolån nu nere på den lägsta nivån sedan mätningarna startade 2006.

Gustav Berggren. Foto: Tor Johnsson

Jag tror vi kommer se kreditförluster och många hushåll kommer få det tufft, men förlusterna kommer vara låga.

Den största orosfaktorn för aktörerna framåt är de ökade riskerna i banksektorn efter kollapsen i Silicon Valley Bank och Credit Suisse, enligt Gustav Berggren.

– Vi vet ännu inte vad det kan betyda för bolagens finansieringskostnader och hur det kommer slå mot svenska hushåll. Det kommer avgöra om bolånemarknaden växer eller till och med minskar. Vi har haft en lång tid med växande bolånemarknad, vi vet inte hur stora problem det kan bli.

Hur ser du på risken för ökade kreditförluster?
– Man har sett vid historiska kriser att det sista hushållen slutar att betala är räntorna på bostäder. Jag tror vi kommer se kreditförluster och många hushåll kommer få det tufft, men förlusterna kommer vara låga.

– För oss gäller sunt bondförnuft. Håll igen med nya lån när det är sämre tider och öka på när det vänder. Jag tror man ska vara väldigt aktsam och noggrann i sin kreditgivning.

Han tycks samtidigt inte särskilt orolig för att det i slutändan ska bli en ny bankkris. Orsaken är att banksystemet är mer robust nu än vid tidigare kriser.

– Credit Suisse har problem som har pågått länge där banken varit misskött. Silicon Valley Bank är en annan historia där man tog stora risker med insättarnas pengar på ett sätt som inte går att göra i Europa.

Storbankerna störst inom bolån

Enligt statistik från SCB fortsätter storbankerna att dominera bolånemarknaden. Storbankerna har en marknadsandel på 58 procent, medan retailbankerna har knappt en femtedel runt 18 procent, varav utmanarna står för 0,5 procent.

 

Framför allt ett stramare regelverk och ett större förtroende kommer göra att europeiska banker inte hamnar i samma problem som SVB och att risken för spridningseffekter är låg, anser han och pekar bland annat på att 80 procent av inlåningen i Borgo ligger inom ramen för insättningsgarantin.

– Bankerna bör kunna undvika spridningseffekter, även om man förstås ska vara noga med att följa upp sina motparter. Men jag är inte jätteorolig, särskilt inte för de svenska bankerna.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) har efterfrågat lättnader i amorteringskravet för att dämpa effekterna för hushållen. Vore det rätt väg att gå?
– Ena sekunden pratar man om att fortsätta räntehöjningarna, för att i nästa vilja införa amorteringsfrihet som motverkar effekten på inflationen som höjningarna skulle ha haft. Det är en svår fråga. Egentligen tycker jag att det i stället borde ställas krav att
på hushållen amorterar mycket när räntan är låg och lite mindre när räntan är hög. Problemet är att när räntan är låg vill ingen amortera för att pengar är gratis, så att ta bort kravet nu känns inte riktigt rätt.

Det viktigaste under 2023 är att genomföra de planerade förvärven, enligt Gustav Berggren. Sam­tidigt sticker han inte under stol med att det i den ekonomiska oredan kan bli aktuellt med ytterligare förvärv. Men det är inte tal om att lägga till fler affärsben, inte heller att ansöka om banktillstånd.

– Det här är en affär som ska vara helt fokuserad på bolån, vi kommer inte börja med företagsutlåning eller liknande tjänster. Däremot kan det bli mer förvärv som kan accelerera vår tillväxt.

Mest läst

Finansförbundets krönika

»Finansförbundet och de flesta andra parter på arbets-marknaden är överens om teorin att inflationen bäst bekämpas genom minskad konsumtion«, skriver Finansförbundets presidium.
Läs Finansförbundets krönika
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord