Lagpaket ska skydda konsumenterna
Guiden Retail Investment Strategy (RIS) är ett lagpaket från EU som ska underlätta konsumenters investeringar på kapitalmarknader. RIS innehåller två olika förslag: det första är ett direktiv som kommer att innebära ändringar av IDD, MiFID 2, Solvens 2, AIFMD och UCITS. Det andra förslaget är en förordning som innebär ändringar i PRIIPS-direktivet. Helene Wall, chefsjurist på Fondbolagens förening svarar på frågor om lagpaketet.
Vad är Retail Investment Strategy?
– Det är ett omfattande lagstiftningspaket som EU-kommissionen nyligen har lanserat och som berör konsumenternas möjligheter att investera på kapitalmarknaderna.
Vad är syftet med regelverket?
– Syftet är att få ett högre konsumentdeltagande på kapitalmarknaderna. Man vill stärka konsumentskyddet så att fler konsumenter kan investera på ett tryggt sätt. Man vill också höja den finansiella kunskapen bland EU:s befolkning.
– I Sverige har vi, jämfört med övriga EU, ett högt deltagande på kapitalmarknaden, inte minst tack vare ett utbrett fondsparande. Svenskarna har också en mycket högre finansiell kunskap än i många andra länder.
Vad innehåller det för ändringar jämfört med nuvarande lagstiftning?
– Ändringarna rör framför allt försäljningen av finansiella produkter hos banker, värdepappersbolag och försäkringsbolag. Det handlar bland annat om ett utökat förbud mot att ta emot provisioner, ett ökat fokus på vilka kostnader som tas ut av kunderna – till exempel ska företagen ha en prissättningsprocess som säkerställer att kostnaderna är berättigade – och ett ökat fokus på kostnadseffektiva produkter vid rådgivning. Fondbolag ska kunna motivera de kostnader som tas ut för förvaltningen och fonder som anses ha för höga kostnader ska inte få säljas.
Vad säger Retail Investment Strategy om provisionsförbud?
– I dag är det förbjudet att ta emot provisioner i samband med oberoende rådgivning och portföljförvaltningstjänster. Kommissionen föreslår nu att förbudet ska utökas till distribution som sker »execution-only«, vilket träffar de plattformar som tillhandahåller fonder. Däremot har man valt att inte lägga fram ett förslag om förbud mot provisioner i samband med rådgivning som inte är att se som oberoende.
Vad skulle regelverket innebära för Sverige om det införs?
– I Sverige har vi redan i mycket en sådan marknad som Retail Investment Strategy syftar till att uppnå med ett högt konsumentdeltagande och låga fondavgifter. Vi har en, i förhållande till övriga EU, stor andel distribution via plattformar vilket gör att en relativt stor del av marknaden skulle påverkas av det föreslagna provisionsförbudet.
– Kommissionen tror att ett förbud skulle leda till lägre kostnader för konsumenter, men det finns en osäkerhet kring det och hur en marknad som den svenska skulle utvecklas. Ett ökat kostnadsfokus vid tillhandahållande av produkter och tjänster är bra för konsumenterna, men förslaget i sin nuvarande form innebär en prisreglering vilket är att gå för långt, anser vi.
När kommer det träda i kraft?
– Först ska förslaget förhandlas i ministerrådet och Europaparlamentet. Det kan ta tid, eftersom förslagen i delar är kontroversiella. Därefter ska rådet, parlamentet och kommissionen diskutera i så kallade trepartsmöten. När de är överens antas rättsakten, och sedan ska den genomföras i svensk rätt. Jag skulle säga att reglerna kan träda i kraft som tidigast 2026.
